SÖK KARTOGRAFER, GRAVÖRER M.FL.

MAKHAYEV, MIKHAIL IVANOVICH.

B. Smolenskoye, Vereysky district [now Moscow region], 1716-18; d. St Petersburg, 25 Feb 1770.
Russian draughtsman and engraver. He was the son of a priest, and from 1729 he studied at the St Petersburg Naval Academy. In August 1731 he was transferred to the instrument-making department of the Academy of Sciences, where he helped to make land-surveying instruments, including theodolites (a training that was of value when he later came to sketch views of St Petersburg); he also learnt how to carve moulds for dies under Georg Unfertsagt (1701-67); and he studied drawing under the two members of the Academy staff, Ottmar Elliger II and Elias Grimmel (1703-58). In June 1743 Makhayev was made director of the cartographic and die-carving section of the Academy, and he was employed there for the rest of his life. Together with his pupils he helped to produce the Atlas rossiyskoy imperii ('Atlas of the Russian Empire'; 1740s); in addition, he provided inscriptions for diplomas for honorary members of the Academy, for porcelain snuff-boxes and for a large silver shrine at the tomb of Aleksandr Nevsky (early 175...

Bagrow.

MAGNUS, OLAUS.

1490-1557. Född i Linköping, död i Rom.
Svensk präst och författare. Under åren 1510-17 studerade han vid tyska universitet och fick en magistergrad. Han innehade senare ett antal olika teologiska ställningar i Sverige och blev även nyttjad som diplomat av Gustav Vasa. Vid Sveriges övergång till protestantismen blev han avsatt från sitt ämbete och tvingades i landsflykt. Då brodern Johannes Magnus 1545 dog fick Olaus Magnus titeln ärkebiskop över Sverige. Från 1545 var han svensk delegat vid kyrkomötet i Trient och arbetade ihärdigt för att få den katolska kyrkan upprättad i Norden. Studier av Nordens historia upptog hans tid under ett antal år. 1539 gav han ut sin stora karta 'Carta Marina' som innebar en väsentlig förbättring av kartbilden över de skandinaviska länderna och 1555 fullföljde han sitt främsta verk 'Historia de gentibus septentrionalibus'. Verket vann stor popularitet och utkom senare i en rad utgåvor på flera olika språk. Bokens rika illustrationer gör att den idag är en ovärderlig källa till 1500-talets kulturhistoria. Olaus Magnus...
Bland arbeten.
Carta Marina.

Sveriges sjökartor – A. Hedin.

ÅKERMAN, ANDERS.

Född 1721 19/5 i Halla sn (Söd.), död 1778 3/2 i Uppsala (Hel. Tref. förs.).
Tecknare, kopparstickare, etsare, kartgravör och globfabrikör. Son av snickaren och svarvaren Olof Andersson och Ingeborg Simonsdotter. Lärde sig gravera för Carl Erik Bergquist i Stockholm i början av 1740-talet. Student vid Uppsala universitet 1747. Utnämndes 1758 till gravör vid Vetenskapssocieteten i Uppsala och uppfördes följ. år på akademistaten. Medlem av det första svenska geografiska sällskapet 'Kosmografiska sällskapet' 1758. Var sällskapets gravör. Grundade 1759 en verkstad för tillverkning av glober i Uppsala. De minsta globerna var så små att de kunde användas som 'fickglober'. 'Himmelsgloben' bestod av ett sfäriskt skal som var itudelat för att användas som fodral runt jordgloben. Då staden 1766 30/4 härjades av en förödande eldsvåda, förlorade Å. »60 par glob-klot». Efter Åkermans död övertogs rörelsen av Fredrik Akrel, som 1779 flyttade verkstaden till Stockholm. — Utgav Atlas juvenilis, Uppsala 1768, med 20 kolor. kartor; 2:a uppl. utkom 1774 och innehöll 30 kolor. kartblad, samtl. graverade ...
Bland arbeten.
{M. STRÖMER], Läran om klotet och spheriska trigonometrien, Sthlm 1759: 9 tab. med geometriska figurer, etsn.
Den swenska Mercurius, 1758: karta över tyska kriget, 1758.
N. BIELKE, Rese-charta öfwer Södermanlands höfdingedöme, 1765.
Hydrografisk karta över Finska viken, 1768, 2 blad.

Hultmark, 1944 m.fl.

Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.

Strahlenberg, Philip Johan

Biografiska uppgifter:Född Stralsund 1676, död Halland 1747.
Philip Johan von Strahlenberg (Stralenberg), född Philip Johan Tabbert 1676 i Stralsund, död i Fröllinge, Getinge församling, 1747, var en svensk officer och kartograf av pommersk härkomst. 1707 adlades han och tog namnet von Strahlenberg.
Han ingick 1694 i krigstjänst, blev 1701 regementskvartermästare och 1703 kapten vid Södermanlands regemente. Han deltog i striderna vid belägringen av Thorn (1703) och i slagen vid Fraustadt (1706), Holowczyn (1708) och Poltava (1709).
Efter slaget vid Poltava blev han, under försök att finna och rädda sin broder, tillfångatagen och kom som fånge till Sibirien, där han vistades under flera år. Under denna tid företog han flera resor i landet och utarbetade tillsammans med Johan Anton von Matérn över detsamma en karta, som kom i Peter den stores händer och väckte hans synnerliga beundran. Trots att tsaren själv erbjöd Strahlenberg att i rysk tjänst få överta ledningen av ett lantmäterikontor, så återvände han efter fredsslutet (1721) utarmad och sjuklig till Sverige, där han erhöll överstelöjtnants titel, men med sin gamla kaptensindelning. 1740 förordnades han till kommendant på Karlshamns kastell, och 1746 till major vid Södermanlands regemente.
Efter återkomsten till Stockholm 1730 författade han flera böcker om rysk geografi, speciellt om de asiatiska delarna av Ryssland (Das Nord und Östliche Theil von Europa und Asia, 1730). Dessa innehåller detaljerade upplysningar bl.a. om språken i de östliga delarna av det ryska riket och Strahlenberg räknas som en pionjär inom studiet av dessa språk. Efter hemkomsten till Sverige bosatte han sig på sin brors gods Fröllinge i Getinge, Halland, och han är begraven på Getinge kyrkogård.


Stralenberg, Filip Johan,
krigare, geografisk författare. Född i Stralsund 1676. Föräldrar: landträntmästaren därstädes Kristian Tabbert och Maria Eleonora Klinckow. S. ingick 1694, efter slutade studier, i krigstjänst och blef först volontär och därefter korporal vid öfverste Makeleers regemente. Sedan han öfvergått till fortifikationen, utnämndes han 1698 till löjtnant vid fortifikationen i Wismar, befordrades 1701 till regementskvartermästare vid Södermanlands regemente, blef 1703 kapten och erhöll 1707 adelskap, då han utbytte sitt fädernenamn mot Stralenberg. Under Carl XII:s fälttåg utmärkte han sig för mycken skicklighet, i synnerhet vid belägringen af Thorn och striderna vid Frauenstadt, Holofzin och Pultava. Efter nederlaget på det sistnämnda stället lyckades han rädda sig in på turkiska området men upptäckte där, att hans yngre bror ej var bland flyktingarna, hvarför han tog en båt och rodde tillbaka öfver Dnieprströmmen, då han föll i ryssarnas händer och fördes till Sibirien. Under sin trettonåriga fångenskap därstädes genomreste han landet i flera riktningar och utarbetade öfver detsamma en geometrisk karta, som han lämnade i förvar hos en köpman i Moskva. När denne kort därpå dog, skickades kartan till tsar Peter, som befallde, att, när S. infann sig att återfå sin karta, skulle han inställas för kejsaren. Detta skedde, då tsaren jämte uttryck af sin beundran för S:s skicklighet erbjöd honom att gå i rysk tjänst och öfvertaga styrelsen af ett landtmäterikontor, som då skulle inrättas. S. afböjde likväl det lysande anbudet och återkom 1722 utarmad och sjuklig till Sverige, där han erhöll öfverstlöjtnants titel, med samma kaptensindelning, som han tillträdt aderton år förut. 1740 utnämndes han till kommendant på Karlshamns fästning, blef 1746 major vid Södermanlands regemente, samt afled på Fröllinge i Halland i september 1747. 1726 utgaf han från trycket: Vorbericht eines Werkes von der grossen Tartarey und Sibirien mit Anhang von Gross-Russland och 1730 sin föromnämnda karta jämte Histor.-geographische Beschreibung vom Nord- und Ostlichen Theil von Europa und Asia, ett verk, som på sin tid väckte stor uppmärksamhet och länge utgjorde hufvudkällan for geografernas beskrifningar öfver denna del af jorden.
Ogift.
(Svenskt Biografiskt Handlexikon)
Bland arbeten:
Philip Johan von Strahlenberg. Vorbericht eines zum Druck verfertigten Werckes von der Grossen Tartarey und dem Königreiche Siberien. mit einem Anhang von Groß-Russland. Schneider, Stockholm 1726

Philip Johan von Strahlenberg. Das Nord- und Östliche Theil von Europa und Asia, in so weit solches das gantze Russische Reich mit Sibirien und der grossen Tatarey in sich begriffet. in Verlegung des Autoris, Stockholm 1730.

Nova descriptio geographica Tattariæ magnæ

Tillbaka till början.