VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

ÅHRBERG, JONAS.

Född 1732 15/1 i Valsberga, Åkers sn (Söd.), död 1797 4/11 på Bråtorp i ovann. sn.
Kommissionslantmätare. Kartgravör. Son av kronolänsmannen Olof Å. och Maria Ekström. Student vid Uppsala universitet 1754. Blev sedan enligt egen utsago »informator hos löjtnant Ridderhjerta, dels ock vid Kungsör hos slottsinspektoren Jesper Petrseus att informera dess dotterson Jesper Gillberg, hvarmed fortsattes till 1756. År 1757 antog jag station hos akademigravören Åkerman, hvilken jag hjälpte med gravyr af bokstäfver, så att jag fanns skicklig gravera alla namn, som stå på den första här i riket utgifna jordgloben med en fots diameter, fast jag ej fick hedern att mitt namn sattes på globen» (EKSTRAND). Kommissionslantmätare 1781. Ägde Bråtorp.

Bland arbeten.
A. BERCH, Oeconomisk beskrifning öfver Wadsbo härad uti Westergöthland och Skaraborgs höfdingedöme, diss., resp. G. F. Bergman, Uppsala 1759: karta över Vadsbo härad.
Karta över Tveta härad i Småland. 17601.
Stockholms magazin, 1780: striden vid Brunnbäck jämte karta över Grytnäs och Folkärna socknar, efter G. Halstenson 1652.
Svenskarna under Wilhelm Carpelan förstöra den preussiska flottiljen i Frisches Haff 1759, efter C. Rutensparre, kpst.


Hultmark, 1944.


GJESSING, SÖREN CHRISTIAN.

1812-97. Född i Oddernes, död i Christiania (Oslo).
Norsk officer. Blev officer 1827, från 1834 var han i artilleriet. 1849 blev han stabskapten, 1860 överstelöjtnant och 1880 överste. 1839-63 var han anställd vid 'Norges Geografiska Opmaaling' som konstruktör av länskartor. Under denna tid utarbetade han kartor över Christiania (Oslo), Buskerud, Bratsberg, Nedenes, Lister och Mandahl samt Stavanger län, de flesta i 2 eller 3 blad. - Författare till flera avhandlingar om militära frågor. Medlem av Vetenskapssällskapet i Trondheim.

Bland arbeten.
Kartor över Christiania (Oslo), Buskerud, Bratsberg, Nedenes, Lister och Mandahl samt Stavanger län.


N. biogr. leks. - de Seue.


Matérn, Johan Anton von

Född 1683 i Stockholm, död 1767 i Alvhem, Älvsborgs län.
Johan Anton Matérn, adlad von Matérn, född 1683-10-22 i Stockholm. Konduktör vid fortifikationen 1704-11-06. Löjtnant vid fortifikationen 1708-03-26. Kaptens karaktär 1722-06-26. Kapten vid fortifikationsbrigaden i Göteborg 1731-12-04. Major vid fortifikationsbrigaden 1741-03-05. Generalkvartermästarelöjtnant vid finska brigaden 1742-07-23. Flyttad till Stockholmsbrigaden och fortifikationskontoret 1744-11-10. RSO 1748-09-26. Överste och kommendant i Landskrona 1748-10-27. Adlad 1751-11-21 (introducerad 1756 under nr 1963). Avsked 1760. Död 1767-12-20 i Alvhem i Skepplanda socken, Älvsborgs län och begraven 1768-01-05. 'Han blev 1708 kommenderad från armén för att göra kartor över Polen, Samogitien och Litauen. Bevistade 1708-07-04 slaget vid Holofzin samt 1709 belägringen av Poltava, där han med egen hand uppsatte skanskorgarna längs efter linjen till betäckning av svenska armén. Blev fången vid Perevolotjna 1709-07-01 och förd till Tobolsk i Sibirien, varest han sysselsatte sig med kartors förfärdigande öve
...
Bland arbeten.
Nova descriptio geographica Tattariæ magnæ.



Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.



Blåsippa, Anemone hepatica - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10280

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

MÜNSTER, SEBASTIAN.

Biografiska uppgifter:1489-1552.
Tysk kosmograf. Född i Ingelheim i Hessen, död i Basel. Studerade matematik, teologi och klassiska språk i Heidelberg och Tübingen. Blev senare fransiskanermunk och föreläste vid olika läroanstalter tills han 1529 utnämndes till professor i hebreiska vid universitetet i Basel. Münster bedrev ett betydande författarskap och hade rykte om sig som den tidens mest lärde, speciellt när det gällde hebreisk litteratur. I hans klassiska studier hade även matematik och kosmografi en naturlig plats. Hans första geografiska verk, som publicerades 1530, var ett band med upplysningar till en nyutgåva av en gammal Tysklandskarta, utarbetad av kardinal Nicolas Cusanus (se denne). 1532 slutförde han ett större kartverk: 'Typus Cosmographicus Universalis'. Senare följde 'Geographia Universalis, Vetus et Nova', (5 utgåvor 1540-52) och 'Cosmographia, Beschreibung aller Lender' (1544, och en rad senare utgåvor). Böckerna är rikt illustrerade med kartor, stadskartor och andra textillustrationer i träsnitt. Det är framförallt dessa verk som har gjort att hans namn är känt ända fram till vår tid. Idag verkar hans kartor i högsta grad primitiva och kuriösa, men de många utgåvorna visar att man då förstod och värdesatte Münsters verk. Slutligen kan nämnas att han var den förste som utarbetade särskilda kartor över de fyra då kända världsdelarna.

Studied mathematics, theology and classical languages in Heidelberg and Tübingen. His first geographical work was published in 1544, and two years later he completed a larger work, Cosmographiia umversalis. This, like Münster's later books, contained a large number of maps including city maps. Today they appear extremely primitive and somewhat strange, but he was much respected in his own time
Bland arbeten:
Typus Cosmographicus Universalis.
Geographia Universalis, Vetus et Nova.
Cosmographia, Beschreibung aller Lender.
(Allg. d. Biogr. - Bagrow. Sveriges sjökartor - A. Hedin.)

Tillbaka till början.