NEYMAN (Nyman, Nyeman, Newman), JOHAN (Hans).
Född 15.., död 16…
Kopparstickare. Verksam i Sverige o. 1616-23. Elev till Valentin Trautman. Medföljde troligen denne till Sverige o. 1616. Hade 1620 av K. Maj:t fått »något arbete under handen», för vilket han 9/2 i ersättning uppbar 60 dlr smt (Kammarkoll. Reg.). S. å. levererades till kopparstickaren Hans Nyman 5 alnar svart kläde och 6 alnar foderboj (Klädkamm. räk.). Kopparstickaren Hans Etzer erhöll i lön för tiden 4/7-27/9 1621 59 ¾ dlr smt (Räntek. boken). S. å 16/12 utbetalades till kopparstickaren Johan Newman 20 dlr smt »till att köpa materia till H. K. M. wapn» (Räntek. boken). Guldsmeden Jochim von der Fecht hade 1622 14/11 å kopparstickaren Hans Jurgens vägnar en fordran att bevaka hos kronan för utfört arbete (Räntek. boken). N., som vid ett tillfälle kallas »förlupen kopparstickare», synes 1623 ha avvikit ur landet. — De båda ovan nämnda Hans Etzer och Hans Jurgen äro med stor sannolikhet identiska med Johan Neyman.
Bland arbeten.
Bibeln, Sthlm 1618: Geographisk afritning huru thet förlofvade landet hafver waridt belägit, karta över Palestina, efter J. Lenéus och V. Trautman.
Hultmark, 1944.
1512-1577.
Cartographer, publisher and printer of maps and graphic art. Born in France, Lafreri moved to Rome in 1540 where he launched a business in 1544. His great triumph came in 1572 with the publication of a catalogue including a reduced copy of Olaus Magnus's famous Carta Marina.
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Svensk-finländsk ätt, stammande från kyrkoherden i Grangärde (Västerås stift) Johannes Matthiae (d. 1622), dennes sonson upptog efter hemsocknen Skultuna namnet Schultenius, och den sistnämndes sonson (se nedan Nathanael Gerhard) adlades 1809 Schultén enligt RF §37. Sonson till denne var kirurgen prof. vid Helsingfors universitet Maximus Widekund S. (1847-1899). Ätten fortlever endast i Finland, där medl. inneha finsk friherrlig värdighet.
Svensk Uppslb. bd. 25 s. 559. 2:a uppl. 1953.
Stockholm - Mentzer ca 1860.
Stufveri Aktiebolaget Union (The Stevedorfing Company Union) - 'Sveriges Industri, dess Stormän och Befrämjare' ca 1900.