1831-99 Född på Nes vid Fredrikstad, död i Trondheim.
Norsk officer. Han blev officer 1851 i Trondheims infanteribrigad och 1881 major och brigadintendent. 1855-56 var han mättekniker vid 'Norges Geografiske Opmaaling'. Från 1857 länsvägmästare i Söndre Trondheims län. Han var mycket intresserad av fornlämningar i Tröndelag, och lade bl.a. ned ett betydande arbete vid restaureringen av Nidarosdomen. Förutom kartorna över Tröndelags län gav han även ut en rad berättelser om sina arkeologiska undersökningar. Under flera år var han direktör för Vetenskapssällskapet i Trondheim.
Halvorsen.
HAMMERSVELDT, EVERARD[EVERT] SYMONSZ van.
1591-1653.
Engraver Amsterdam. For Hondius and Jansson 1628-1658, for 1633 edition Mercator-Hondius, for Speed's Prospect 1627, for Blaeu 1631, for le Clerc 1619, for Jod. Hondius. II (ca. 1625).
Tooley.
Ca. 1632-1712. Född i Franche Comte, död i Paris.
Fransk kartograf. Han var från början bildhuggare, men efter att ha gift sig med dottern till en känd kartograf, Nicolas Berey, gick han över till sin svärfars yrke, och ägnade sig åt geografiska studier. Han kom i kontakt med familjen Sanson (se dessa) och övertog till slut merparten av deras kartor. Flera av dessa lät han utföra i större skala. Hans kartor utmärker sig som sällsynt vackra. Hans första kartverk, 'Atlas Nouveau', utkom 1681 med 45 kartor. Det följdes av en rad utgåvor, från 1695 med titeln ändrad till 'Atlas Francois'. 1693 utgav han även ett sjökartverk. 'Le Neptune Francais ou Atlas Nouveau des Cartes Marines'. Efter Jaillots död fortsatte vissa medlemmar av hans familj verksamheten fram till 1780.
Jaillot's kartor utmärker sig för storlek och skönhet. Vad som är typiskt för Jaillot är att han ökade kartorna på bredden vilket var en lyckad idé parad med vackra koloreringar, ofta som gränskoloreringar, vilket även gör hans kartor tydliga och lättlästa.
Bland arbeten.
Atlas Nouveau.
Atlas Francois.
'Le Neptune Francais ou Atlas Nouveau des Cartes Marines.
Nouv. biogr. gen. - Tooley.RdeT.
Karta öfver Stockholm. - 1904.
Stackelberg - C. H. Tersmeden ca 1900.