VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

SCULTETUS, JONAS.

1603-1664.
Silesian cartographer.

Bland arbeten.
Glatz 1626 used by Jansson 1636 & Blaeu 1640,
Silesia used by Jansson & Blaeu,
Breslau Jansson 1659.


Tooley.


BILLMAN, JOHAN GABRIEL.

Född 1810 7/4 i Lund, död 1876 12/10 i Jönköping.
Fanjunkare vid Södra Skånska Infanteriregementet. Gravör. Son av Peter Magnus Billman och Catharina Elisabeth Roth. Guldsmedslärling i Lund, Malmö och 1852 i Stockholm, övergick sedermera till den militära banan, som han dock lämnade 1840, då han började en ny verksamhet som kringresande gravör. »Hans yrkesfärdighet var konstnärens.» (Jönköpings Tidning 1844 13/7.)



Bland arbeten.
Utsikter, kartor, växlar, adress- och visitkort.


Hultmark, 1944.


GASTALDO, JACOPO.

Död ca. 1568. Född i Piemonte.
Italiensk kartograf. Om hans liv finns inga säkra upplysningar förrän han 1544 dyker upp i Venedig som en fullt erfaren kartograf. Hans första kända arbete är en specialkarta över Spanien och Sicilien. 1548 gav han ut en Ptolemaeus-geografi med 60 kartor, varav 34 efter hans egna teckningar. Dessa kartor användes senare i flera andra utgåvor. Började i republiken Venedigs tjänst som kosmograf. 1550 dekorerade han stadshusets stora sal med en gigantisk Afrika-karta målad direkt på väggen. I övrigt utförde han under dessa år flera stora kartarbeten, både hela världskartor och specialkartor över mindre områden, i synnerhet Italien, södra Europa och övriga Medelhavsländer. Blev berömd och 1558 vald till professor i geografi vid 'Accademia della Fama'. Åt Venedig utförde han också olika målnings- och ingenjörsarbeten.


Bagrow.



Karta öfver Stockholm. - 1904.



Spjutmålla, Altriplex hastifolium - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10134

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Frisius, Gemma. [Reinerszoon, Jemme.]

Biografiska uppgifter:9 december 1508 - 25 maj 1555.
Gemma Frisius was a physician, mathematician, cartographer, philosopher, and instrument maker. He created important globes, improved the mathematical instruments of his day and applied mathematics in new ways to surveying and navigation.
Frisius was born in Dokkum, Friesland (present-day Netherlands) of poor parents, who died when he was young. He moved to Groningen and studied at the University in Leuven beginning in 1525. He received the degree of MD in 1536 and remained on the faculty of medicine in Leuven for the rest of his life. His oldest son, Cornelius Gemma, edited a posthumous volume of his work and continued to work with Ptolemaic astrological models.
While still a student, Frisius set up a workshop to produce globes and mathematical instruments. He became noted for the quality and accuracy of his instruments, which were praised by Tycho Brahe, among others. In 1533, he described for the first time the method of triangulation still used today in surveying. Twenty years later, he was the first to describe how an accurate clock could be used to determine longitude. Jean-Baptiste Morin (1583–1656) did not believe that Frisius' method for calculating longitude would work, remarking, 'I do not know if the Devil will succeed in making a longitude timekeeper but it is folly for man to try.'
Frisius created or improved many instruments, including the cross-staff, the astrolabe and the astronomical rings. His students included Gerardus Mercator (who became his collaborator), Johannes Stadius, John Dee, Andreas Vesalius and Rembert Dodoens.
A lunar crater has been named after him.
Bland arbeten:
(Cosmographia (1529) von Petrus Apianus, annotated by Gemma Frisius)
De principiis astronomiae et cosmographiae (1530)
De usu globi (1530)
Libellus de locorum describendorum ratione (1533)
Arithmeticae practicae methodus facilis (1540)
De annuli astronomici usu (1540)
De radio astronomico et geometrico (1545)
De astrolabio catholico (1556)

Tillbaka till början.