1744-1805.
Johan Fredric Bagge var en svensk författare och sekreterare i fortifikationsförvaltningen.
Bagge disputerade för magistergraden 1764 på en avhandling om Örebro slott. Han arbetade arton år med sin topografiska bok Beskrifning om upstaden Örebro som trycktes av Kongl. Tryckeriet i Stockholm och utgavs 1785. Han har fått en gata uppkallad efter sig i Örebro, Baggesgatan. J. F. Bagge var 'kamrerare' i Musikaliska Akademien 1789-1792.
Bland arbeten.
'Beskrifning om upstaden Örebro'
Örebro åt östra sidan
Charta öfver Örebro stads belägenhet
Charta öfver Örebro stad
Örebro Sigill
Örebro-slott åt östra sidan
Plan - Ritningar af Örebro slott
Örebro kyrka och Rådhus
1664-1740. Född i Trondheim, död i Köpenhamn.
Norsk skeppare, författare och kartograf. Han tillbringade sin ungdom i Nordland i Norge där han drev jordbruk och affärer. Kom till Bergen där han lärde sig navigation. Fick snart rykte om sig som en framstående sjöman med stora kunskaper om norska kusten. Vice ståthållaren Fr. Gabel gav honom i uppdrag att kartlägga den norska kusten. I flera år sysselsatte han sig med detta. Kartverket blev aldrig utgivet. Kartan över Oslofjorden blev emellertid upptagen i van Keulens atlas, och det är också troligt att hans originalteckningar ligger till grund för andra holländska sjökort som kom ut under den tiden. Heitmann var i övrigt en allsidig man. Ett tag var han bosatt i Christiania (Oslo) som 'mathematicus'. Utgav där en andaktsbok och en psalmbok för sjömän. Efter hans död kom en meteorologisk skrift, 'Physiske Betaenkninger over Solens Varme, Luftens Skarpe Kuld og Nord-Lyset' (1741) ut och året därpå: 'Eenfoldige Betaenkninger over den Julianske og Gregorianske Calender'. Han lade här fram ett förslag till en ...
Bland arbeten.
Physiske Betaenkninger over Solens Varme, Luftens Skarpe Kuld og Nord-Lyset.
Eenfoldige Betaenkninger over den Julianske og Gregorianske Calender.
N. biogr. leks.
Ca. 1727-96. Avled i Porsgrunn, stad i Telemark fylke.
Norsk skeppare och navigationslärare. Fick borgerskap 1755 i Porsgrunn som köpman och skeppare. 1781 utnämnd till navigationsinformator i Porsgrunn och 1790 anställdes han som navigationseximinator i Langesunds tulldistrikt. Förutom ett sjökort över Nordsjön gav han 1787 ut 'Et nyt, og i Mange maader Forbedret Plat Soe Carte over den syndre Deel af Nord-Soen', och möjligen även en karta över Kattegatt 1869. 1790 arbetade han med en Skagerack-karta.
Bland arbeten.
Et nyt, og i Mange maader Forbedret Plat Soe Carte over den syndre Deel af Nord-Soen.
Karta öfver Stockholm. - 1904.
Oppunda Härad - 1904.
BLAEU, WILLEM JANSZOON (Guilielmus Janssonius).
Biografiska uppgifter:1571-1638. Född i Uitgeest vid Alkmaar, död i Amsterdam.
Holländsk kartograf. 1591 kom han till Ven som elev till Tycho Brahe. Förutom astronomi lärde han sig även att arbeta med matematiska instrument, glober och kartor. 1596 slog han sig ned i Amsterdam där han grundade en affär med kartor och nautiska instrument. 1605 gav han ut en stor världsatlas i 18 delar. Senare följde en rad specialkartor och 1617 ett verk med sjökort, 'Licht der Zee-vaert', som även kom med fransk och engelsk text. 1629 gav han ut sin första hela atlas med 54 kartor. Av dessa hade han övertagit de flesta från Henr. Hondius. Under Willem Blaeus livstid följde fyra nyutgåvor, kompletterade med nya kartor. Verket fördes senare vidare av hans söner. Familjen Blaeus verksamhet spände över alla delar inom geografi, kosmografi, hydrografi, topografi etc. Firmans produktion är känd som sin tids yppersta kartografiska arbeten, och räknas dessutom till de vackraste kartarbeten som överhuvudtaget utförts.
Willem Blaeu förväxlas ibland med Jan Jansson (Johan Janssonius). Oftast gäller detta kartor producerade innan 1619 då Blaeu signerade sina verk Guilielmus Janssonius eller Willems Jans Zoon. Saken görs inte bättre av att Jansson anklagades för att kopiera Blaeus kartor. Senare gick Blaeu över till att skriva Guilielmus eller G. Blaeu. (BL)
Bland arbeten:
Licht der Zee-vaert.
(Nederl. biogr. , X. - Richter. - Tooley.) - Se bild.
