Össeby-Garn socken - 1850

40. Össeby-Garn socken, nyligen sammanslagen af tvenne, Össeby inom Wallentuna, och Garn inom Långhundra härad, belägna på hvar sin sida om Wadasjön, Åkers-ån och Garnsviken, upptager sammanlagdt 0,964 qv. land, 0,079 vatten, hvaraf 0,176 qv. mil land, och 0,014 vatten, vester om vattnen, höra till f. d. Össeby. Omgifvande socknar äro Wada och Angarn i vester, Östra Ryd i sydvest, Öster Åker i sydost, Riala i öster, Rö i nordost, Kårsta i norr. Ofvan nämda vattendrag, med lutning åt sydsydost till Saltsjön, är det mest betydande inom socknen, och dit sluttar hela Össeby och den vestligaste delen af Garn, båda temligen kuperade trakter, omvexlande med dalgångar, åkerslätter, ängar, och bergkullar eller åsar. Den östra delen är mera bergländig skogsmark, med en stor mängd småsjöar: närmast Åkersån och Garnsviken, en öfver dem ej mycket upphöjd trakt, uppninner ett vatten, som genom Gis-sjön o. a. går åt norr till Kårsta, uti en trång, föga sluttande dalgång, med mången vacker belägenhet; längre bort ligga Tärna-, Ass-, Is- och Långsjöarne, med nordostligt utlopp till Riala; öst ligast Stor-, Fastarby-, Hår- och Exarby-sjöarne, som med tillflöde från ännu en Storsjö, utfalla åt öster, äfven till Riala. Hela socknen hör således till Östersjöns vattensystem, och är med undantag af midten, en bland häradets mindre jemna och rika bygder. Rådande jordmån är svag lera, sand eller mojord. Näringar är åker-, ängs- och skogsbruk samt något fiske. Förmedlade hemmantalet är i f. d. Össeby 15 1/8, hvaraf 8 skatte, 1 1/8 krono, 6 skatte; i f. d. Garn 31 3/8, hvaraf 16 1/8 skatte, 1/4 krono, 15 frälse; fastighetsvärdet för år 1848 var i Össebv 110,725 R:dr, i Garn 167,825. Folkmängden år 1815 var i Össeby 309, i Garn 707; år 1840 i Össeby 290 på 56 hushåll, Garn 872 på 179 hushåll; år 1848 räknades i båda tillsammans 1,199. - En väg från Stockholm till Roslagen går genom nordvestra hörnet af Össeby, från Angarn, förbi Brottby gästgifvaregård och Össeby kyrka, 3 1/2 mil från hufvudstaden, samt vidare öfver vattendraget och genom Garn åt nordost till Kårsta; en utgrening går norrut från Brottby till Wada; på östra sidan om Garnsviken, och utmed denna långa sjö, möter en annan väg från Åker, förbi Garns kyrka, 3 3/4 mil från hufvudstaden.

Gren cum annexa räknas 1314. till provincia Langhundæri af Attundia; Össeby nämnes då ej särskildt, men 1292 Østby in Wallendahundæri, 1300 Østby a Garn. Tvenne kyrkoherdar i Garn förekomma redan från 1290-talet. Från reformationstiden, synes det, var Össeby moderförsamlingen, och kaplaner i Garn äro kända från 1639. Genom Kgl. Resolution af 1838 äro församlingarne sammnanslagna till en, med bibehållande af båda prestsysslorna. Össeby kyrka, gammal, af gråsten, reparerad 1743 och 1824, är numera ödelagd; på kyrkogården är en grafvård öfver vicepresidenten E. Wallén (d 1818). Garns kyrka, äfven gammal, af gråsten, reparerad flera gånger, hvaribland 1827 och sednast 1842, brukas nu gemensamt. Af fornlemningar inom socknen nämnas runstenar i och vid kyrkorna, och flerstädes, särdeles vid Gissjöns vattendrag.

Gårdar, i f. d. Össeby: Karby, v., 1 1/2 mantal frälse säteri, reducerades 1683, tillhörde o. 1740 Stjernkrona, 1772 Theel, egdes 1849, jemte 5/16 m., af en Eriksson. - Hacksta, v., 1 m. skatte säteri, reducerades från slägten Sabel, tillhörde derpå Svinhufvud, 1772 Wegelin, 1849 Fredlund. - Brottby, vid kyrkan, 2 m. skatte säteri, dels reduceradt från Ridderhusen, dels från 1683 tillhörigt St. Bjelke och derpå Ehrensköld, egdes af Drakenhjelm 1772, Lundin 1849. - Prestgården, 1 m. krono. - Sjöberg, s., vid Garnsvikens vestra strand, 1 m. frälse säteri, innehades af slägten Bjelke från 1647, Svinhufvud o. 1683, Stjernkrona 1741, Gyllenadler 1772, egdes 1849, jemte 1 m., af en Ersson. - Sviesta, 2 m. skatte, var 1560 hland de gods, som skiftades mellan slägterna Roos och Sture, efter Christina Gyllenstjerna, egdes från 1625 af slägten Bjelke, och Geete 1685, brukades 1772 under Sjöherg, innehades 1849, jemte 3/10 m., af Lundeus. - I f. d. Garn: Hakunge, s., vid Garnsvikens östra strand, 2 m. frälse säten, 1/2 m. frälse med Rönninge, innehades på 1600-talet af slägten Silfversparre, var i följande sekel stamgods för en gren af den Cronhjelmska, tillhörde 1849 Saxenherg. - Kaplansbol i Gillherga, s., 1/4 m. krono. - Brållsta, n. o., 1 m. frälse säteri, innehades på 1600-talet emellanåt af slägterna Oxenstjerna och Cronhjelm, tillhörde 1772 Roberg, 1849 Wibom; underl. Ådra 2 1/2 m. med qvarn och såg, samt ännu 1/4 m. - Morsta, n. o., 2 1/2 m. skatte, reduceradt under Benhamra Kungsgård, har i sednare tider tillhört slägten Poppius. - Stångberga, n. o., på en kulle, 2 m. frälse, 1/2 skatte, egdes 1772 af Linderstedt, 1849 af Sjöqvist. - Åby, n. o., 1 1/4 m. frälse med qvarn och såg, innehades 1685 af Ruuth, tillhörde 1741 Sneckenberg, 1772 Linderstedt, 1849 Sjöqvist. - Bromseby, ö., vid sjön Tärnan, 1 m. frälse med qvarn och såg, tillhör Danviks hospital. - Under Östanå Kulla lyda här 2 1/2 m., under Löfsätra i Täby 2 9/28 - Østby, Aby. m. fl. gårdar förekomma o. 1300.

ur "Beskrifning öfver Stockholms län" av Wilh. Tham 1850.

Klenoden från Össeby-Garn

"§4. Slutligen bifölls ett af herr Lundin i Karby väckt förslag att till Nationalmuseum förära en i vapenhuset stående gammal altartavla."
Så lyder utdraget ur det protokoll som fördes vid kyrkostämman med Össeby-Garns församling den 27 september år 1868. Så blev det också! Det vill säga, "altartavlan", eller rättare sagt altarskåpet, försvann från bygden. Men, istället för att hamna hos Nationalmuseum kom altarskåpet till Statens Historiska Museum i Stockholm. 

Johan Wilhelm Lundin, som hade väckt förslaget om altarskåpets förpassande från hembygden, var en mäktig person i den tidens Össeby-Garn. Han var bl.a. riksdagsman och ägare till två av de större gårdarna i trakten, nämligen Brottby och St. Karby. Dessutom hade han intressen i det bolag, som med ångbåt trafikerade sträckan Brottby-Stockholm. Sannolikt var det ingen på stämman som gick emot hans förslag. 

"SVART PERIOD". 
1800-talet var en svart period för den svenska kyrkan i konsthistoriskt hänseende. Restaureringsraseriet hade svårt drabbat flera av vårt lands kyrkor och inte minst Össeby-Garns. Carl Arvid Klingspor, sekreterare i Upplands fornminnesförening, säger redan 1825 följande: "Denna kyrka utgör ett sorgligt prof på upplysningens närvarande ståndpunkt inom socknen. Lyckligtvis är den vandalism, som här nyligen varit rådande, sällsynt, och Garns sockenmän torde inom Uppland utgöra ett enstaka undantag".
Församlingen i Össeby-Garn hade dock inte glömt bort det gamla altarskåpet. Vid restaureringen 1926 väcktes förslag att man skulle begära att återfå altarskåpet. På kyrkstämman den 14:e juni, samma år, beslöts att hos vederbörande myndighet begära att altarskået skulle deponeras i kyrkan. Protokollet säger även att församlingen är villig att omhänderta något annat skåp, om det första, av någon anledning, inte skulle kunna placeras i kyrkan. Protokollet är undertecknat av dåvarande kyrkoherden Olof (Olle) Mattson, vilken tillträtt sin befattning 1923. Justeringsmän voro H. Sundgren och J.R. Karlsson.
Det framgår även av andra handlingar från denna tid att Olle Mattson på många sätt omfattade sin församling med ett speciellt intresse, kanske långt utöver vad tjänsten krävde av honom. I flera sammanhang röjer han en stark känsla för bygden och ivrar för hembygdsarbete av olika slag. Han synes också haft en god kontakt med sina församlingsbor. Av ovanstående kanske också framgår att förslaget om altarskåpets återbördande till kyrkan, från början, var Olle Mattsons eget. 

STÖD AV ÄRKEBISKOPEN 
Olle Mattson nöjde sig inte med att själv skriva till Riksantikvarien i ärendet, utan tog också kontakt med dåvarande ärkebiskopen Nathan Söderblom för att få hjälp. Denne förmåddes att stödja församlingen i saken och Nathan Söderblom riktar, i en skrivelse dat. den 11/2 1927, en vädjan till Riksantikvarien att denne måtte biträda församlingen i dess önskan att återfå altarskåpet. Församlingens eget brev i ärendet anlände till Riksantikvarieämbetet den 14/2 1927.
Nu låg beslutet om saken hos den antikvariska myndigheten och det dröjde heller inte länge förrän besked kom!
I en P.M. från 1927, upprättad av Bengt Thordeman, sägs att altarskåpet är för värdefullt för att museet skall avhända sig det. Dessutom tar Thordeman upp museets planer på att ta nya lokaler i besittning och bl.a. därför inte kan ge besked eftersom museet inte "lättsinnigt" kan "frånhända sig viktiga föremål", utan att först veta hur de nya lokalerna kommer att te sig. Thordeman säger sig också vara rädd att ett bifall till församlingen skulle resultera i flera liknande ansökningar från andra församlingar. Avslutningsvis kan han inte annat än avstyrka församlingens begäran. 
Den 2/3 1927, svarar dåvarande riksantikvarien Sigurd Curman, på Össeby-Garns församlings petition. I sin skrivelse säger Curman att "Vid prövning av detta ärende har Riksantikvarien å ena sidan funnit nämnda altarskåp, ett svenskt arbete från 1400-talets slut, vara så enastående inom museets kyrkliga avdelning, att dess borttagande skulle betyda en väsentlig förlust för den till allmänhetens beskådande utställda elitsamlingen." Å andra sidan, hävdar Curman vidare i sitt svar, att församlingen i sin ägo har ett märkligt krucifix som torde vara en lämplig ersättning för altarskåpet!

ETT KLART NEJ!
Det blev således ett klart nej från den antikvariska myndighetens sida på Össeby-Garns församlings vädjan. Vad är det då för märkvärdigt med altarskåpet från Össeby-Garn?

Altarskåpet, som i museets samlingar har inv.nr. 3993, är ett Stockholmsarbete från 1470-talet. Det är ett av de förnämsta inhemska arbeten i sitt slag som museet har i sin altarskåpssamling. Altarskåpets värde ligger också i att det ur museets synpunkt representerar en viss stilriktning.

I mittpartiet (korpus) överst syns Jesus på korset omgiven av de två rövarna. Under denna scen den sörjande Maria med sin sargade sons kropp. Marias ansikte uttrycker den hårt drabbade moderns stora sorg. De fem kvinnofigurerna på Marias högra sida är förbluffande skickligt framställda, allas ansikten, var och en på sitt sätt präglade av sorgen.

Artikel publicerad i Norrtelge Tidning 17/2 1977, av Roland de Thorey

Series Pastorum

Össeby-Garn kyrka.

1. Dom. Johannes (1292)
2. Dom. Bryniulfus (1298)
3. Dom. Johannes (1320)
4. Ericus (1556)
5. Jonas (1593)
6. Benedictus (1600)
7. Mag. Engelbertus Petri (1611)
8. Ericus Tranewardius (1623)
9. Johannes Erici Romstadius 1666-1668
10. Arvidus Haquini Calmarinus 1668-1692
11. Johan Wessman 1692-1728
12. Eric Kohlbaeckius 1728-1739
13. Anders Osaengius 1742-1772
14. Jonas Ljungberg 1773-1791
15. Mag. Johan Wijkman 1792-1807
16. Mag. Carl Julius Printz 1808-1812
17. Anders Adam Sebell 1813-1816
18. Mag. Per Leufgren 1817-1831
19. Gustaf Envall 1832-1841
20. Johan Dessle 1847-1857
21. Eric Moberg 1859-1868
22. Johan Erik Lorell 1870-1881
23. Karl Roland Martin 1882-1883
24. Carl Oskar Hedén 1883-1914

Telefonförbindelser 1889

Vad gäller Vallentuna kommun är den enda församlingen upptagen i ”Kongl. Telegrafverkets Telefonförbindelser i Stockholm å andra dermed förbundne orter”, Össeby-Garn. Förteckningen gavs ut den 1 november 1889.

89. Brottby vexelstation:
Carlberg, C.F.
Carlsson, C.A.
Fredlund, K.G. Hacksta
Gutke, F.G. Sundby
Lindberg, C.V.
Lundin, Joh. Karby
Lundin, W.

87. Walldén, W. Godsegare (Hakunge)

Betyg och flyttintyg

Betyg, framsida.	Betyg, baksida.
Flyttintyg, framsida.	Flyttintyg, baksida.
Flyttintyg, framsida.	Flyttintyg, baksida.

Johan Hadorphs bilder - 1684

Pl. 52. Garns kyrka 1684.
[Ms. bl. 54.]
Rubriker. Garn.
Vapnen.
1. Vitt i rött fält; hjälm blå, lövverk grönt, hjälmprydnaden vita horn, i övrigt blått, gult, grönt; röd rutformig sköld.
2. Röd snedbjälke i gult fält.
3. Röd snedbjälke med vita sparrar i blått fält, svart skuggning; hjälmen blå, hjälmprydnaden grön.

Pl. 71. Österåkers, Garns, Kårsta och Närtuna kyrkor.
Rubriker. Åkers kiörkia, Garn, Kårsta, Närtuna.
Garns kyrka. Vapnet 2 å pl. 52 finnes här 2 ggr avbildat, i större och mindre format.
Under Kårsta är avbild. en obek. herrgård.

Pl. 83. Gravstenar från Österåkers, Garns, Kårsta och Frösunda kyrkor.
Rubriker. Åkers körkia, Garn i kiörkan, Kårsta framför kiörkedören, Frösunda kiörkian.

Klockarborgs vänner