HOGENBERG, FRANZ (Frans / Franciscus).
Född mellan ca. 1535 och 1540 i Mecheln (Malines) i Belgien och död 1590 i Köln enl. uppgift.
Målare, graverare, etsare och förläggare. Son till kopparstickaren och målaren Nikolaus Hogenberg vilken var född i München och av tysk börd. Hogenberg gick i lära hos sin styvfar, kartografen Hendrik Terbruggen i Mecheln, och fick därigenom kontakt med kartografin. Hogenberg flyttade sedan till Antwerpen där han utförde arbeten i samarbete med bl.a. Hieronymous Cock. Hogenberg utförde i Antwerpen även kopparplåtarna till flertalet av Ortelius kartor, första utgåvan, som utkom 1570. Det är möjligt att Hogenberg även besökte både Poiters, 1560, och England, 1568. Efter religiösa oroligheter i Nederländerna 1570 så flyttade Hogenberg till Köln där han sammanträffade med Georg Braun vilken han kände sedan tiden i Antwerpen. De påbörjade då arbetet på 'Civitates Orbis Terrarum'. I ett brev från Braun till Ortelius daterat 31 oktober 1571 så insinuerar Braun att 'Civitates Orbis Terrarum' var Hogenbergs idé då han kallar den 'Mäster Frans' bok om städer'. Majoriteten av gravyerna i 'Civitates Orbis Terrarum' är gj...
Bland arbeten.
Civitates Orbis Terrarum.
VÖBAM.
1771-1840.
Före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år. Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda...
Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Ca. 1610-42.
Holländsk kartograf, son till Willem Janszoon Blaeu (se denne). Blev tidigt sin fars medarbetare. Efter dennes död fortsatte han faderns verk tillsammans med brodern Joan (se denne). Mellan åren 1639 och 1662 kom Blaeus atlas ut i 10 utgåvor med upp till 11 band och med text på 5 olika språk. Joan Blaeu gav ut 'Atlas major', 'Cosmographia Blaviana' som innehåller inte mindre än 589 kartor. Blaeus atlas är det första kartverk som har separata kartor över Norge och norska områden, i sista utgåvan 7 olika.
Det finns kartor ur Atlas Major med tysk text på baksidan. Enligt uppgift kom dock aldrig en tysk utgåva ut av Atlas Major. De kartor som således trots allt finns med tysk text är troligen lösa ströexemplar. (BL)
Nederl. biogr., X. - Tooley.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
'Charta öfver Stora Kopparbergs Höfdingedöme' - S. G. Hermelin 1800.
