VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

GILLBERG, JOHAN LORENS.

Född 1727 22/6 på Västervik i Varnums sn (Värml), död 1793 26/12 i Vadstena.
Lantmätare, kartograf och kopparstickare. Ingenjör. Broder till Jacob Gillberg. Student vid Uppsala universitet 1748. Volontär vid Fortifikationen 1749. Avlade lantmäteriexamen. 1754, kommissionslantmätare 1757. Postmästare i Vadstena 1785-90


Bland arbeten.
J. L. GILLBERG, Historisk, oeconomisk och geographisk beskrifning öfwer Malmö hus lähn, Lund 1765: karta över Malmöhus hövdingedöme.
DENS., Historisk, oeconomisk och geographisfc beskrifning öfver Christianstads län, Lund 1767: karta över Kristianstads hövdingedöme.
Karta över Gästrikland och Hälsingland, efter O. Insulander 1789.


Hultmark, 1944.

WIT (WITT), FREDERICK de.

Död 1712.
Son till Frederick de Wit d.ä. Var en skolad matematiker som förbättrade och ajourförde kartorna på många punkter och de blev mycket populära. Tog över faderns verksamhet.

LUND, JOHAN GUSTAF af.


Född 1782 25/12 i Stockholm, utbildad på Karlbergs krigsskola, fänrik vid Arméns Flotta 1798, avsked 1811 med löjtnants grad.

Johan Gustaf af Lund tillhörde en gammal soldatsläkt, Södermanlands regemente, där hans farfars far tjänstgjorde, hans farfar slogs vid Poltava och Bender, hans far såg strid i Pommerska kriget och adlades för medverkan i Gustav III:s kupp 1772. Han själv kom att tjänstgöra i Arméns flotta.

Johan Gustaf af Lund utförde ett antal aldrig utgivna kartor, bland annat den ovan nämnda kartan och kartor utförda under Finska kriget 1808-09.
Bland arbeten.
Manuskriptkarta över Bohuslän 1804.


Stockholm - Mentzer ca 1860.


'A New and Accurate Map of Bengal...' - London 1760.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10545

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Tollin, Ferdinand.

Biografiska uppgifter:Född i Gävle 1807 eller 1808. Död i Schweiz 1860.
En svensk uppfinnare, ingenjör, konstnär (tecknare och grafiker) och Stockholmsskildrare. Han är representerad på Nationalmuseum.
Tollin tecknade politiska karikatyrer som han gav ut i litograferade album.
Tollin publicerade 1845 under pseudonymen J. L. Nygren en bok under namnet Hjelpreda för lånsökande. Boken förtecknade diverse ockrare i Stockholm, däribland Claes Christer Horn, greve och ståthållare på Stockholms slott, och C. R. af Robsahm, major och riddarhusledamot. Boken utkom i tre upplagor, men sedan blev Tollin åtalad för ärekränkning och flydde från Sverige, först till Tyskland och sedan till Schweiz.
I Tyskland gjorde han illustrationer till läroböcker i fäktning och var fäktmästare. Han hamnade senare i Genève. I mitten på 1800-talet tog han ut ett patent på en slagvingedriven flygmaskin, och 1852 gav han i Genève ut skriften L'aéronautique d'après nature. Science positive nouvelle et son application pratique, vilket har medfört att han kallats 'den förste svenske flygteknikern'. Han försökte också ge ut en svenskspråkig version av denna skrift som Naturens luftseglare. Det manuskript han skickade in till Kungliga Vetenskapsakademien bedömdes dock som ointressant av akademien, och godkändes inte för publicering.

Efter i Uppsala absolverad juridisk examen ingick T. en tid i Svea hofrätt, men öfvergaf snart ämbetsmannabanan för att lefva på sin talang såsom tecknare och ritlärare. Skicklig framställare af perspektivstycken, Vyer af Stockholm och Gäfle o. s. v., fördes han af omständigheterna in på ett område, »där han ej skördade guld, än mindre lagrar», nämligen den politiska karrikatyrens. Hans teckningar i denna genre, uppgående till ett tjugutal, utmärka sig för fyndighet och ledig, ehuru ofta mindre korrekt, framställning. Bland andra alster af hans ritstift må nämnas Planscher till Ringaren i Notre Dame 1844 samt utsikter och bilder från kungliga begrafningen och kröningen s. å. Han utställde då äfven en större rundmålning, återgifvande utsikten från Mosebacke. En af honom 1845, under pseudonymen J. L. Nygren, utgifven broschyr Hjälpreda för lånesökande, som var riktad mot Stockholms procentare, skaffade honom ett åtal på halsen. Dömd till böter och offentlig afbön, undandrog han sig straffet genom att lämna fäderneslandet. I Tyskland, där han skall hafva deltagit i 1848 års oroligheter, utgaf han 1851 Neue illustrirte fechtschule, kallande sig på titelbladet »köngl. fechtsmeister zu Uppsala». Han skall hafva aflidit i Schweiz på 1860-talet.
I grunden rikt begåfvad – han hade bland annat uppfunnit en numreringsmaskin för numrerande af rikets sedelmynt – men karaktärslös och öfverspänd, gick han ohjälpligt förlorad för en konst, som eljest af hans anlag haft det bästa att hoppas.
Bland arbeten:
Ringaren i Notre Dame 1844.
Kungliga begrafningen och kröningen 1844.
Panorama från Mosebacke 1844.
Hjälpreda för lånesökande 1845.
Neue illustrirte fechtschule 1851.
L'aéronautique d’après nature. Science positive nouvelle et son application pratique, Genève, Schweiz, 1852.
(Nordisk Familjebok, andra upplagan. Svenskt Biografiskt handlexikon.)

Tillbaka till början.