28 juni 1618-2 februari 1682.
Jean le Pautre (June 28, 1618 – February 2, 1682) was a French designer and engraver. Le Pautre was an apprentice to a carpenter and builder. In addition to learning mechanical and constructive work, he developed considerable skill with the pencil. His designs, innumerable in quantity and exuberant in content, consisted mainly of ceilings, friezes, chimney-pieces, doorways and mural decorations. He also devised fire-dogs, sideboards, cabinets, console tables, mirrors and other pieces of furniture.
Jean Le Pautre, Sight of the Basin of Latone in the Gardens of Versailles, 1678
Le Pautre was long employed at the Gobelins manufactory. His work is often very flamboyant and elaborate. He frequently used amorini and swags, arabesques and cartouches in his work. His chimney-pieces, in contrast, were often simple and elegant. His engraved plates, nearly 1,500 in number, are almost entirely original and include a portrait of himself. He made many designs for Andre Charles Boulle.
He became a member of...
Bland arbeten.
Karl X Gustafs historia.
1563-1611.
Holländsk kartograf. Född i Wacken i Gent, död i Amsterdam. Växte upp i Gent där han fick undervisning i konst och olika vetenskaper. För sin vidare utbildnings skull reste han 1583 till London. Där specialiserade han sig på framställning av matematiska instrument, jordglober och kartor. Omkring år 1593 slog han sig ner i Amsterdam. 1604 köpte han kartplåtarna till Gerard Mercatos (se denne) atlas. 1605 gav han ut Mercators Ptolemaus-atlas på nytt och från 1606 ombesörjde han en rad nyutgåvor av Mercators atlas. Den stora popularitet detta medförde gav honom idén att kopiera den i mindre skala under titeln 'Atlas minor', som även den fick en stor utbredning. - Hondius utförde även enkla kopparstick, lösa planscher och bokillustrationer , men som kopparstickare är han av mindre betydelse. 1594 gav han ut en liten bok, 'Theatrum artis sribendi', med skriftprover av en rad berömda kalligrafer. Hans kartverk fördes vidare av sönerna Joducus d.y. och Hendrik Hondius, samt svärsonen Joannes Janssonius.
Bland arbeten.
Atlas minor.
Theatrum artis sribendi.
Nederl. biogr.
(1812–1879) was a British born American artist working in watercolor, gouache, lithography, and engraving.
Hill's work focussed primarily upon natural subjects including landscapes, still lifes, and ornithological and zoological subjects. In the 1850s, influenced by John Ruskin and Hill's association with American followers of the Pre-Raphaelite Brotherhood, his attention turned from technical illustration toward still life and landscape.
Hill was the son of British aquatint engraver John Hill. He emigrated with his parents from London to the United States in 1819, initially living in Philadelphia. In 1822 the family moved to New York, where Hill apprenticed in aquatint engraving in his father's shop.
In 1838 Hill married Catherine Smith - their children included the astronomer George William Hill and the painter John Henry Hill.
In watercolor and aquatint engravings, Hill employed a stipple technique, building up planes of softly gradated colors made of tiny brushstrokes–a process commonly seen in painted miniatures. Applied to a larger scale on canvas the result was a form of objective real...
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Markis Lagergren - C. H. Tersmeden ca 1890.
THERSNER, THORA JOHANNA ULRIKA.
I bredd med våra författarinnor, men på en annan väg producerande, utmärker sig demoiselle Thersner. Ett allmänt kändt och värderadt arbete, 'Svecia Antiqva et Hodierna', utgafs i förra århundradet af grefve Dahlberg, ett dyrbart arbete, som näppeligen i vår tid skulle kunna utgifvas i koppartryck, ehuru det blifvit fortsatt lithografiskt. Det var, redan i början af innevarande århundrade, i det afseendet föråldradt, att efter lång mellankommen tid de teckningar, arbetet gifvit, icke mera svarade mot det nuvarande utseendet, äfvensom en mängd andra märkvärdiga ställen funnos, de der icke i Dahlbergs arbete voro intagna. Konung Carl XIII ansåg att ett nytt arbete, i planen likt det gamla, borde utgifvas, och uppmanade dertill kaptenen (sedermera öfverstelöjtnanten) Ulrik Thersner, som inom geniekorpsen gjort sig känd såsom tecknare. Man anser sig icke behöfva förbigå det denne man väl också gjort sig för öfrigt utmärkt. Såsom kommenderad att vid ingenjörsarbetena biträda general Boje under belägringen för den holsteinska fästningen Glückstadt visade han hvad man genom beslutsamhet, energi och insigter kan åstadkomma, så att, när fästningen slutligen kapitulerade, befälhafvande generalen, i sin rapport derom, uppgaf kaptenen Thersner såsom den der förutan hvilkens åtgöranden fästningen icke skulle blifvit tagen, eller åtminstone icke så snart. – Efter freden företog kaptenen utgifvandet af den omnämnda fortsättningen af det Dahlbergska verket, dervid biträdd af majoren (sedermera generalen) Akrell, som jemte sin skicklighet att karakteristiskt teckna träd med framgång öfvade den så kallade Aqyatinta-gravyren. Så utkommo en mängd häften af 'Sverige framstäldt i teckningar'. Men utgifvaren dog år 1828, och en fortsättning af detta intressanta verk besörjdes derefter af majoren (sedermera öfverintendenten) Anckarsvärd, för sterbhusets räkning. Det var å denne utgifvares sida ett drag af deltagande. Vilkoren dervid äro obekanta. Emellertid erfor bemälde öfverintendent ledsamheten af en långvarig ögonsvaghet, så att han måste spara detta ömtåliga sinne. Likväl var arbetets utgifvande ett vilkor för Thersnerska familjens utkomst. Då föreslog öfverintendenten att den unga dottern i huset skulle fortsätta utgifvandet. Hon hade utmärkt sig i figurteckning, men icke försökt sig i teckning af landskap. Det första försöket på papper lyckades utöfver all förväntan, och beslutet blef att hon dädanefter skulle sjelf besörja utgifvandet, dock i början under tillsyn af öfverintendenten, som med fortsatt välvilja öfversåg och lade hand vid jemkningar å ritningarne på sten (ty nu var lithografien den konstgren som användes).
Kaptenen Thersner hade haft utgifvandet ifrån år 1816 till 1828, derefter vidtog öfverintendentens arbete, som fortsattes till år 1843 samt med hans tillsyn till 1845. Från denna tid har demois. Thersner intill närvarande tid (1866) ensam fortsatt utgifvandet, rest till egendomar, utvalt vuer och gjort teckningarne.
Detta stora arbete, som är en prydnad och i mer än ett afseende en heder för Sverige, har hittills utkommit i 87 häften, af hvilka likväl flera äro utgångna, så att i närvarande stund kompletteringen icke kan ske med mer än 68 häften. Man måste ifrigt önska att artistens helsa och lifstid måtte länge ännu tillåta henne att fortsätta detta för vårt land så hedrande arbete, äfvensom man kunde önska att ständerna, eller blifvande riksdagsmän, ville med mera frikostighet omfatta ett arbete, som så svagt ersätter sin flitiga utgifvares möda.
Bland arbeten:
Fordna och närvarande Sverige
(Anteckningar om svenska qvinnor)
