1573-1635. Född i Tournon dans le Vivarais, död i Paris.
Fransk författare. Blev i ung ålder ett känt namn i de litterära kretsarna i Paris och gav 1599 ut en diktsamling och ett epigram. Senare vigde han sitt liv åt militärtjänsten. Hans viktigaste verk, 'Estats et Empires du Monde'), utkom 1626. Det blev översatt till latin med titeln 'Archonontologia cosmica' och behöll denna titel i en rad utgåvor på olika språk. Vidare kan nämnas 'Origines de tous les Ordres Militaires' 1635. (Nouv. biogr. gen.)
Bland arbeten.
Estats et Empires du Monde. (Archonontologia cosmica).
Origines de tous les Ordres Militaires.
Född i Wexford, Irland, död i London.
Engelsk sjöofficer. 1836-47 deltog han i kapten George Backes expedition till Repulse Bay och 1848-49 i James Ross expedition för att undsätta John Franklin som förolyckats under försöket att finna nordvästpassagen. Expeditionen blev misslyckad och 1850 utsändes en ny under ledning av kapten Richard Collinson. McClure fick då kommandot över skeppet 'Investigator'. Skeppen kom ifrån varandra och 'Investigator' frös inne vid Melville sund. McClure konstaterade att nordvästpassagen existerade men han lyckades inte att genomföra resan med sitt skepp. Utan att finna spår efter kapten Franklin och hans män höll även undsättningsexpeditionen på att få sätta livet till. Först 1854 var den tillbaka i England. Senare tjänstgjorde McClure i Kina och avancerade efter hand till viceamiral.
Salmonsen. - Dict. nat. biogr.
Ca. 1727-96. Avled i Porsgrunn, stad i Telemark fylke.
Norsk skeppare och navigationslärare. Fick borgerskap 1755 i Porsgrunn som köpman och skeppare. 1781 utnämnd till navigationsinformator i Porsgrunn och 1790 anställdes han som navigationseximinator i Langesunds tulldistrikt. Förutom ett sjökort över Nordsjön gav han 1787 ut 'Et nyt, og i Mange maader Forbedret Plat Soe Carte over den syndre Deel af Nord-Soen', och möjligen även en karta över Kattegatt 1869. 1790 arbetade han med en Skagerack-karta.
Bland arbeten.
Et nyt, og i Mange maader Forbedret Plat Soe Carte over den syndre Deel af Nord-Soen.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
Bouppteckning efter Elof Steuch. - 1772.
DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]
Biografiska uppgifter:Mechelen June 29, 1517 – Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus.
In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582.
Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia.
It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('Histoire des Plantes') and later into Latin in 1583. In his times, it was the most translated book after the Bible. It became a work of worldwide renown, used as a reference book for two centuries.
Dodoens's last book, Stirpium historiae pemptades sex (1583) was the Latin translation of his Cruydeboeck. It was used as a source by John Gerard for his Herball.
Dodoens is commemorated in the plant genus Dodonaea, which was named after him by Carolus Linnaeus.
Bland arbeten:
Herbarium (1533)
Den Nieuwen Herbarius (1543)
Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548)
De frugum historia (1552)
Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553)
Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554)
Cruydeboeck (1554)
Physiologices medicinae tabulae (1580)
Medicinalium observationum exempla rara (1581)
Stirpium historiae pemptades sex (1583)
Praxis medica (1616) (posthumous)
Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)
