VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Regeringsgatan 77, Mån-Fre 12-18, 08-102121.
Biografier.

HOGENBERG, FRANZ (Frans / Franciscus).

Född mellan ca. 1535 och 1540 i Mecheln (Malines) i Belgien och död 1590 i Köln enl. uppgift.
Målare, graverare, etsare och förläggare. Son till kopparstickaren och målaren Nikolaus Hogenberg vilken var född i München och av tysk börd. Hogenberg gick i lära hos sin styvfar, kartografen Hendrik Terbruggen i Mecheln, och fick därigenom kontakt med kartografin. Hogenberg flyttade sedan till Antwerpen där han utförde arbeten i samarbete med bl.a. Hieronymous Cock. Hogenberg utförde i Antwerpen även kopparplåtarna till flertalet av Ortelius kartor, första utgåvan, som utkom 1570. Det är möjligt att Hogenberg även besökte både Poiters, 1560, och England, 1568. Efter religiösa oroligheter i Nederländerna 1570 så flyttade Hogenberg till Köln där han sammanträffade med Georg Braun vilken han kände sedan tiden i Antwerpen. De påbörjade då arbetet på 'Civitates Orbis Terrarum'. I ett brev från Braun till Ortelius daterat 31 oktober 1571 så insinuerar Braun att 'Civitates Orbis Terrarum' var Hogenbergs idé då han kallar den 'Mäster Frans' bok om städer'. Majoriteten av gravyerna i 'Civitates Orbis Terrarum' är gj
...
Bland arbeten.
Civitates Orbis Terrarum.


VÖBAM.


GROVE, CARL FREDERIK.

1758-1829. Född och död i Köpenhamn.
Dansk sjöofficer. 1776 officer, 1789 kaptenlöjtnant, 1797 kapten och 1803 generalkrigskommissarie. Han deltog 1786 i Poul Lövenorns (se denne) expedition till Grönland, och beordrades 1787-1800 att leda arbetet med kartläggningen av den norska kusten från Tröndelag till Svinesund. Medlem av en rad sjömilitära kommissioner, Amiralitetskollegiet m.fl.


Bricka.


PERINGSKIÖLD, JOHAN.

Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad.
Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till 'ämnesven' vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil.
Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ('Bullarium', m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 ä
...



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



Danderyds skeppslag (med Djursholms köping och Stockholms stad). Kartlagt 1902. - 1940.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10343

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

ROGIER, JEAN de.

Biografiska uppgifter:1600-1684.
One of Sweden's first surveyors. Worked in the provinces of Östergötland and Värmland.

Jean de Rogier (1600-84) var en produktiv och skicklig lantmätare. Han föddes i Frankrike men var från l630-talet verksam som lantmätare, huvudsakligen i Östergötland. Under perioden 1636-50 utgav han geometriska kartor över Norrköpings stad,bergslagen Vånga, Hällestad, Tjällmo och Godegård samt häraderna Östkind, Bråbo, Björkekind, Memming och Hammarkind.
Rogier fortsatte sedan med en geografisk kartläggning av landskapet. Fyra delar i skala ca 1:50 000 utgavs:

Östanstång, landskapet mellan Stångån, Motala ström, Östersjön och Småland (1653).
Västanstång, Östgötaslätten väster om Stångån (1657). Originalet finns i Stifts- och landsbiblioteket i Linköping. En andra upplaga utkom 1660.
Ydre och Kinda härader (1660), omfattar även de sydligaste delarna av Hanekinds, Valkebo, Vifolka och Göstrings härader. (Ydre och Kinda härader hade så sent som 1645 införlivats med Östergötlands län.)
Bergslagen, dvs. Finspånga läns härad (1673).

Dessa kartor framhäver särskilt bebyggelsen och vägarna.
Tryckta reproduktioner av kartorna har utgivits av Edward Ringborg år 1924. Varje karta har uppdelats på 4 blad i 2/3-dels storlek. Kartan över Västanstång 1657 har utgivits som bilaga (3 blad, 2/3-dels storlek) till Linköpings biblioteks handlingar 1:2(1921).

Rogier har även sammanställt två landskapskartor över Östergötland. Den ena är i skala ca 1:160 000 och utkom 1676. Den andra är i skala ca 1:100 000 och utgavs 1680.
En beskrivning av Rogiers kartor finner man i två uppsatser av Johannes Öster: 'Östergötland under mitten av 1600-talet' (Geographica nr 15, 1944) samt 'Östergötland på äldre kartor' (Livgrenadjärföreningens skriftserie 4, 1944).
[Björn Tallström - Östgötakartor.]
(Sveriges sjökartor – A. Hedin.)

Tillbaka till början.