Född 1737 i Auxerre, Frankrike, död 19 mars 1804 i Stockholm.
Desprez var en fransk arkitekt, målare, och grafiker, verksam i Sverige. Desprez föddes i staden Auxerre i Burgund 1737. Han studerade till arkitekt och vann 1770 stora priset i Académie d'architecture i Paris. Han var då 'professeur de dessin ā l'école royale militaire'. Senare fick han understöd av franska konstakademien och gjorde flera resor i Italien.
Desprez kom till Rom 1777 i egenskap av arkitekt och fransk konststipendiat. Han hade två gånger blivit prisbelönad vid byggnadsakademien i Paris, första gången för ett ståtligt och invecklat gravtempel, andra gången för 'ett slott för en hög herre'. I Rom började han att pliktskyldigt studera och avrita de antika byggnadsminnena. Han gjorde sig snart känd som en skicklig och fantasirik avtecknare av kyrkor och ruiner och som en mångsidig talang, etsare, akvarellist och även målare i olja. Den franske målaren Joseph Marie Vien kallade honom 'en ung man full av eld och snille'. Desprez hade knappt blivit hemmastadd i Rom innan han skaffade sig tillstånd a...
1717-77.
Tysk kartograf. Från 1740 var han som svärson knuten till Matthaers Seutters (se denne) kartförlag. Efter Seutters död 1757 övertog han en del av dennes affär som han drev vidare i svärfaderns namn. Lotters kartor vann erkännande. Han gav ut egna arbeten i större utsträckning än Seutter, och allierade sig speciellt med nya engelska kartritare. Av kompletta atlaser kan nämnas 'Atlas minor' (ca. 1744) och 'Atlas novus' (ca. 1772).
Bland arbeten.
Atlas minor.
Atlas novus.
Allg. d. Biogr., art. Seutter. - Phillips.
På mitten av 1800-talet var panoramabilder av stadsmotiv en omtyckt konstnärlig genre. Få bilder har dock blivit så omtalade Neuhaus' stockholmspanorama från 1870-talet. Och anledningen är inte så svår att förstå. Sällan har en karta utarbetats med sådan omsorg och pedantisk noggrannhet.
Heinrich Neuhaus, en tysk färglitograf, kom till Stockholm i samband med färglitografins genombrott i Sverige på 1850-talet. Han bevisade snart sin skicklighet och fick i uppdrag att utföra ett Stockholms-panorama som skulle överträffa föregångarnas i fråga om detaljrikedom och exakthet.
Som underlag hade han en 'platt' stadskarta som Topografiska Corpsen utfört 1862-67 och som i kompletterat skick utgavs 1870. Till detta hade han så fotografier av en del centrala stadsportar och ritningar av fasader. Men det räckte inte.
För att kunna lösa problemet med det höga flygperspektivet måste han också se vad som gömdes innanför fasaderna. Och då fanns det bara ett sätt - att själv besöka varenda bakgård i staden och teckna...
Ingermanlandiae Homanns Erben 1734
Oppunda Härad - 1904.
