1812-87.
Engelsk geograf. Han var son till James Wyld (se denne). Fick först militär träning men gick snart över till faderns verksamhet. Han köpte William Fadens (se denne) kartförlag och blev 1830 medlem av Royal Geographical Society. Hans företag blev med tiden mycket omfattande och 1854 fanns den på tre olika ställen i London. Som kartutgivare ansträngde han sig alltid för att tillgodose det aktuella behovet. I hans produktion finner man således specialkartor över guldgrävardistrikt, krigskartor osv. Hans 'Popular Atlas' fick stor utbredning. Wylds kartor kom ofta kompletterade med värdefulla geografiska upplysningar. Hans största verk som geograf var emellertid en väldigt väl genomarbetad jordglob, som han slutförde 1851. Den var 60 fot hög, 40 fot i diameter och upplyst med gas. Wyld hade titeln kunglig geograf.
Bland arbeten.
Popular Atlas.
Dict. nat. biogr.
Cartographer Gaudersleben.
Bland arbeten.
Thuringia 24 sh. 1625, used Blaeu 1634.
Tooley.
1721 - ca 1862.
The Amsterdam publishing firm of Covens and Mortier (1721 - c. 1862) was the successor to the extensive publishing empire built by Frenchman Pierre Mortier (1661 - 1711). Upon Mortier's death in 1711 his firm was taken over by his son, Cornelius Mortier (1699 - 1783). Cornelius married the sister of Johannes Covens (1697 - 1774) in 1821 and, partnering with his brother in law, established the Covens and Mortier firm. Under the Covens and Mortier imprint, Cornelius and Pierre republished the works of the great 17th and early 18th century Dutch and French cartographers De L'Isle, Allard, Jansson, De Wit, and Ottens among others. They quickly became one of the largest and most prolific Dutch publishing concerns of the 18th century. The firm and its successors published thousands of maps over a 120 year period from 1721 to the mid-1800s. During their long lifespan the Covens and Mortier firm published as Covens and Mortier (1721-1778), J. Covens and Son (1778 - 94) and Mortier, Covens and Son (1794 - c. 1862)
...
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Grycksbo Pappersbruk - efter E. Heurlin 1896.