1848-1917. Född och död i Bergen.
norsk officer. Han blev 1870 officer, anställd vid Bergenske infanteribrigade, 1889 kapten och 1908 major. Han var mycket anlitad som ingenjör och konstruktör av vägar och kajer på Vestlandet. Han gav även ut flera kartor över Bergen, Vossevangen, Ålesund, Nordland och Finnmarken.
Slekten Vedeler. - U.B.
Död 1703.
Fransk geograf, son till Nicolas Sanson (se denne). Tillsammans med sin bror Adrien Sanson (se denne) fortsatte han sin fars arbete och utgav flera av hans verk på nytt. Av egna arbeten kan nämnas 'Introduction à la géographie' i 3 band (1681) och olika avhandlingar i tidskrifter. Bägge bröderna hade titeln 'Géographe du Roi'. Familjens samarbete med Pierre Mariette verkar ha upphört omkring 1670. Istället övertogs det av Hubert Jaillot (se denne).
Bland arbeten.
Introduction à la géographie.
Nouv. biogr. gen.
Född 2 juni 1787 i Ilsbo socken, Hälsingland, död 30 november 1845 i Stockholm.
Svensk kemist och mineralog.
Sefström blev student i Uppsala 1807 och medicine doktor 1813. Han var en av Jöns Jacob Berzelius främsta lärjungar, och fick 1812, under dennes utrikes resa, uppehålla hans föreläsningar vid Karlberg samt utnämndes 1816 till lärare i kemi och naturalhistoria där, 1818 till professor på Högre artilleriläroverket på Marieberg och 1820 till lärare vid Bergsskolan i Falun. År 1838 återvände han till Stockholm som adjungerad ledamot i Bergskollegium samt föreståndare för dess mineraliekabinett och proberkammare. Från 1815 var han ledamot av Vetenskapsakademien.
Sefström, som var en även långt utom Sverige känd kemist, upptäckte grundämnet vanadin. Inom geologin gjorde han sig bekant genom sina undersökningar över räfflorna och som upphovsman till teorin om 'rullstensfloden'. Han redigerade 'Jernkontorets annaler' 1820-45 och författade flera smärre avhandlingar.
Bland arbeten.
'Karta öfver Trakten kring Fahlun i Petridelauniskt afseende.'
”Undersökning af de räfflor, hvaraf Skandinaviens berg äro med bestämd riktning fårade, samt om deras sanolika uppkomst” (i KVAH)
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
Ducatus Luneburgici. - J. B. Homann ca 1730.