VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

SEUTTER, MATTHAEUS .

1678-1757. Född och död i Augsburg.
Tysk kartograf, son till en guldsmed. Hans föräldrar ville att han skulle bli ölbryggare men han såg till att bli lärling i kartgravering hos J.B. Homann i Nürnberg 1697. Efter lärlingstiden återvände Seutter till sin hemstad Augsburg och började arbeta hos Jeremias Wolff på dennes förlag. Från och med år 1707 arbetade han självständigt som kartgravör i Augsburg. 1710 började han ge ut kartor under eget namn och 1728 var han en namnkunnig kartograf. 1730/1732 fick han titeln 'Kaiserlicher Geograph', kejserlig geograf. Totalt skapade Seutter och hans medhjälpare uppemot 400-500 landskartor, stadsplaner och översikter, genealogiska och kronologiska tabeller m.m.. Av atlasverk kom 'Atlas geographicus' 1725 med 46 kartor, 'Atlas novus indicibus instructus' kom ca. 1730 i Augsburg och Wien. En utökad utgåva av den senare med 131 kartor kom 1734/1735 och slutligen utkom ca. 1744 en 'Atlas minor' med 64 kartor i ett mindre format. I atlasen från 1734/1735 delade Seutter upp kartorna i rutor och lät utarbeta stadsreg
...
Bland arbeten.
- Atlas Geographicus oder Accurate Vorstellung der Ganzen Welt, 1725
- Atlas Compendiosus oder die ganze Welt in den nothwendigsten Geographischen Charten
- Atlas Compendiosus Scholasticus
- Atlas Novus Indicubus Instructus, 1728
- Grosser Atlas, 1734
- Atlas Minor, 1744

SEUTTER, M. Nova et accurata delineatio Ingriae et Careliae... Matthaeus Seutter,... Aug. Vind. [engraved map]. Augsburg, [c.1744].
The Seutter edition of the Grimmel map of Carelia and Ingria.
SEUTTER, M. Teshenije Nevy reky... = Fluwius Newa e lacu Ladoga Petropolin... [engraved map] Augsburg, [c.1744].
The Seutter-version of the Grimmel map of Ingria. [Kartan över Neva från Ladoga till St Petersburg].


Allg. d. Biogr. Christian Sandler: Seutter, Matthäus. In: Allgemeine Deutsche Biographie (ADB). Band 34, Duncker & Humblot, Leipzig 1892, S. 70–72. Christian Sandler: Matthäus Seutter (1678–1757) und seine Landkarten. 3. Reprintauflage. Bad Langensalza: Verlag Rockstuhl, 2009 (1. Auflage: 1894). ISBN 978-3-936030-03-7 Peter H. Meurer: Das Druckprivileg für Matthäus Seutter. In: Cartographica Helvetica Heft 8 (1993) S. 32–36 Volltext Michael Ritter: Die Augsburger Landkartenverlage Seutter, Lotter und Probst. In: Cartographica Helvetica Heft 25 (2002) S. 2–10 Volltext


d'Anville, Jean Baptiste Bourguignon

Born in Paris July 11, 1697 – died January 28, 1782.
Jean Baptiste Bourguignon d'Anville (born in Paris July 11, 1697 – January 28, 1782), was both a geographer and cartographer who greatly improved the standards of map-making. His maps of ancient geography, characterized by careful, accurate work and based largely on original research, are especially valuable. He left unknown areas of continents blank and noted doubtful information as such; compared to the lavish maps of his predecessors, his maps looked empty.

Work
D'Anville's map of China and Central Asia (1734) for du Halde's 'Description geographique de la Chine', compiled based on the first systematic geographic survey of the entire Chinese Empire by a team of French Jesuits (ca. 1700)
His passion for geographical research displayed itself from early years: at age of twelve he was already amusing himself by drawing maps for Latin authors. Later, his friendship with the antiquarian, Abbé Longuerue, greatly aided his studies.
His first serious map, that of Ancient Greece, was published when
...
Bland arbeten.
Pere J. B. du Halde with maps by d'Anville, 'Description geographique de la Chine', 1735.
'Nouvel Atlas de la Chine', 1737.
'Atlas Generale', circa 1740.
'Geographie Ancienne et Abregee', 1769.


PAGÉS, PIERRE MARIE FRANCOIS, vicomte de.

Född i Toulouse, död i Saint-Domnique på Haiti.
Fransk sjöofficer. Som löjtnant ledde han 1767-71 en expedition som sökte finna Nordostpassagen. Han tvingades ge upp hoppet om detta, men förestod istället en rad vetenskapliga observationer och mätningar i Indiska Oceanen och Stilla Havet. 1772 deltog han i Kerguelen-Trèmarecs exedition till sydpolsområdet och 1776 ledde han en nordpolsexpedition. Han nådde emellertid inte längre än till Svalbard. Hans bok om dessa tre resor, 'Voyages autour du monde et vers les deux póles' utkom 1782 och blev översatt till flera språk, däribland svenska. Efter att ha avancerat till kapten drog han sig 1782 tillbaka i Saint-Dominique där han drev en plantage. Han blev mördad under ett negeruppror i förbindelse med franska revolutionen.
Bland arbeten.
Voyages autour du monde et vers les deux póles.


Nouv. biogr. gen.



Karta öfver Stockholm. - 1904.



Träjon, Dryopteris filix mas - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10598

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Erdmann, Edvard.

Biografiska uppgifter:31 oktober 1840 - 8 september 1923.
Edvard Erdmann, född 31 oktober 1840 i Stockholm, död 8 september 1923 i Saltsjö-Duvnäs, var en svensk geolog, son till Axel Erdmann och far till Axel Erdmann.

Erdman genomgick Teknologiska institutet, antogs 1861 såsom biträdande geolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU), var 1870-1910 geolog vid nämnda verk och var från 1871 tillika amanuens vid det därmed förenade, nybildade geologiska museet. Han var en av stiftarna av Geologiska Föreningen i Stockholm, i vilken han 1873-76 var sekreterare och 1882, 1888 och 1897 ordförande. År 1875 företog han, med statsbidrag, en vetenskaplig resa till Tyskland, Schweiz och England.

Såsom tjänsteman vid SGU utarbetade han de geologiska kartbladen Lindsbro (1865), Nyköping (1867), Baldersnäs (1870; tillsammans med David Hummel), Rydboholm[förtydliga] (1871), Breven (1878), Helsingborg (1881), Landskrona (1881), Askersund (1889) och Grisslehamn (1895), jämte åtföljande beskrivningar. Utöver nedanstående skrifter översatte och bearbetade han Archibald Geikies 'Geology' ('Geologi', 1876; utgörande femte häftet av 'Naturvetenskapernas första grunder') samt redigerade och utgav 'Samling af svenska mineraler, berg- och jordarter' (1876).

Vid Uppsala universitets Linnéfest 1907 kreerades han till filosofie hedersdoktor och efter pensioneringen 1910 fortsatte han sina undersökningar av Skånes stenkolsförande formation, och 1915 fullbordades hans stora arbete därom (De skånska stenkolsfälten och deras tillgodogörande, geologisk och teknisk beskrifning, med atlas af 16 tavlor, 1911-15). Den därtill hörande geologiska kartan över Skåne (1:400 000) utkom särskilt till internationella geologkongressen i Stockholm 1910. Den geologiska behandlingen av Skånes stenkolsfält och hela Skånes geologi i samband därmed är hans största geologiska arbete, och egentligen är ovannämnda arbete att betrakta som tredje upplagan, i det att han redan 1872 och 1887 hade utgivit 'beskrifningar' över Skånes stenkolsförande bildningar.

Över sitt andra stora geologiska livsverk, SGU:s museum, gav han 1916 en utförlig historik (Sveriges Geologiska Undersöknings Museum, dess första anläggning samt tillväxt, innehåll och utseende m.m. före flyttningen till Frescati 1915, 1916), då detsamma flyttats från den lokal vid Mäster Samuelsgatan i Tekniska skolans hus, där det 1871 upprättades och öppnades för allmänheten. För sitt arbete om de skånska stenkolsfälten erhöll han 1917 Fysiografiska sällskapets minnesmedalj för arbete i tillämpad naturvetenskap, rörande Skånes lantbruk, dess binäringar eller industri.

Tillbaka till början.