1754-1835.
Greve. Gjorde en världskarta 1773, blev major 1783. Vistades en period i St Petersburg. Gav ut en atlas över Livland, 'Liivimaa atlasest', 1798-1810 bestående av 14 kartor. Kartorna över Tallinn förstördes då Paldiski län och Tallinn län styrdes av en och samma guvernör under åren 1783-1796, efter 1796 så återskapades Harju län.
Sündis Tuhala mõisas, teenis Vene armees, osales aktiivselt balti poliitikas, avaldas arvukalt kirjutisi ajaloost, geograafiast, põllumajandusest jm. Laiemalt ja tänaseni tuntuks sai ta aga kartograafina. 1773. a sai Mellin kindralstaabi teenistusse Peterburis, osales mitmel sõjakäigul kuni läks majoriaukraadis 1783. a erru. Nüüd sai temast poliitikategelane - Liivimaa ülemkonsistooriumi direktor ja president, Liivimaa maanõunik jne. Muude tegemiste juures sai krahv Mellini suurtööks informatsioonirohke jääva väärtusega 'Liivimaa atlas' (ilmus 1798-1810), mis koosneb üld- ja 14. kreisikaardist. Atlasesse kuulus ka siin eksponeeritud Tallinna kreisi kaart. Tallinna ja Paldiski k...
Bland arbeten.
Liivimaa atlasest.
Född 1679, död 11 februari 1754.
Son till kontraktsprosten och kyrkoherden i Rättvik Anders Tillaeus och Elisabet Dalborg. Petrus Tillaeus studerade vid Uppsala universitet 1699-1711 och blev sedan auskultant i Bergskollegium 1713.
'Stadsingenjör i Stockholm 1717, utnämndes han 1748 till rådman därstädes och afled d. 11 febru. 1754. Såsom stadsingenjör ådagalade han stor insiktsfullhet och inlade isynnerhet stor förtjänst genom utarbetandet af goda kartor. Väl bekant är den s. k. 'Tillaei karta', en General Charta öfver Stockholm med Malmarne, fullbordad 1731 i skalan 1:4000, och hvarå han på statsmyndigheternas hemställan erhöll kungligt privilegium för tio år. Kartan, den största som intill senaste tid utgifvits öfver Stockholm, trycktes 1733 med af staden försträckta penningar, och att den blef till belåtenhet framgår däraf, att staden 1750 såsom belöning för densamma tillerkände T. en summa af 2,000 dal. smt.' (Svenskt biografiskt handlexikon)
Bland arbeten.
Karta över Stockholm, efter P. Wallrave, 1733, utförd i samarbete med C. E. Bergquist och Erik Geringius, jämte porträtt av Fredrik I, efter M. Mijtens, kpst.
'Kartan - den intill senaste tid största väggkarta, som utgetts över Stockholm - är icke officiell i egentligaste mening, men hölls för ett 'autentiquet document', såsom överintendenten K. Hårleman kallade den i ett till K. M:t 1752 avgivet memorial. De tolv plåtarna, vilka ägdes av staden, översågs 1770 av P. G. Floding, som därvid tillät sig modernisera utseendet vid Riddarhustorget. Man kan således skilja mellan avdrag gjorda före och efter nämnda tidpunkt.'
Nordisk Familjebok, 2:a upplagan, band 29, Stockholm 1919.
1767-1840. Född och död i Paris.
Fransk historiker. Bedrev privatundervisning i historia och geografi och hade en ställning som 'censeur royal'. Av hans författarskap kan nämnas 'Essai de Géographie' (1774), 'Analyse chronologique de l'Histoire universelle' (1752), 'Cosmographie universelle' (1769) och 'Révolutions de l'Universe' (1763). Han var huvudförfattare till 'Atlas universel' som kom 1787. Medlem av 'L'Académie des Sciences et belle-lettres' i Angers.
Bland arbeten.
Essai de Géographie.
Analyse chronologique de l'Histoire universelle.
Cosmographie universelle.
Révolutions de l'Universe.
Atlas universel.
Nouv. biogr. gen.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Gävle - Stockholm 1921.
