VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

WILKINSON, ROBERT.


Engelsk kartograf omkring år 1800. 1794 gav han ut 'A general Atlas' som kom i flera upplagor och 1797 'Atlas classica' som även den kom i flera upplagor.
Bland arbeten.
A general Atlas.
Atlas classica.


Phillips.

BERNHARDT, GUSTAF.

1787-1865.
Författade följande två skrifter 1818 respektive 1823.
Beskrifning öfwer Hardemo socken uti Nerike. En af Örebro läns kongl. hushållningssällskap med högsta priset år 1814 belönt skrift. Af Gustaf Bernhardt. Med en charta. Strengnäs, tryckt hos Carl Erik Ekmarck, 1818.
Beskrifning öfwer Björkwik socken i Södermanland. På begäran författad och utgifwen af G.B. Med en charta. Nyköping, tryckt hos P.E. Winge, 1823. På desz förlag.
På en karta utgiven över Färentuna härad 1853 står 'Skrift af I. Bernhardt', detta kan vara samme Bernhardt som ovanstående.


Bland arbeten.
Beskrifning öfwer Hardemo socken uti Nerike. En af Örebro läns kongl. hushållningssällskap med högsta priset år 1814 belönt skrift. Af Gustaf Bernhardt. Med en charta. Strengnäs, tryckt hos Carl Erik Ekmarck, 1818.
Beskrifning öfwer Björkwik socken i Södermanland. På begäran författad och utgifwen af G.B. Med en charta. Nyköping, tryckt hos P.E. Winge, 1823. På desz förlag.


KB.

ROBERT DE VAUGONDY, GILLES.

1688-1766. Född och död i Paris.
Fransk geograf. Släkt med familjen Sanson. Blev tidigt inblandad i familjens kartografiska verksamhet och övertog företaget efter sin farbror Pierre Moulard Sanson. 1748 gav han ut en 'Petit Atlas' i två band (203 kartor) och 1757 'Atlas Universel' med 108 kartor. Ritningen av kartorna överläts åt duktiga konstnärer som även utsmyckade dem med kartuscher. Hovet, med Madame Pompadour i spetsen, gav sitt stöd till detta. 1762 utom 'Atlas portatif' innehållande 52 kartor. - Förutom atlaser gav han även ut andra geografiska verk, som 'Géographie sacrée et historique de l'Ancien et du Nouveau Testament' i tre band (1742) och 'Usage des globes celeste et terrestre' (1752). Robert de Vaugondy hade titeln som 'Géographe ordinaire du Roi' och var medlem av 'l'Académie Rle des Sciences et Belle-Lettres' i Nancy. Hans verk övertogs av sonen Didier Robert de Vaugondy (se denne).

Bland arbeten.
Petit Atlas.
Atlas Universel.
Atlas portatif.
Géographie sacrée et historique de l'Ancien et du Nouveau Testament.
Usage des globes celeste et terrestre.


Nouv. biogr. gen.


Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.


Norra Ryssland. - Blaeu 1643/44.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10588

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Fries, Elias Magnus.

Biografiska uppgifter:Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universitet och var elev till Anders Jahan Retzius och Carl Adolph Agardh, han blev 1814 docent i botanik i Lund och fick 1819 en personlig tjänst som botanices adjunkt. Fries erhöll 1824 professors titel och blev 1828 botanices demonstrator.[1] År 1834 lämnade han Lund för Uppsala där han erhöll den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi (från 1851 botanik och praktisk ekonomi) och han blev då också prefekt för den botaniska trädgården och museet där. 1859 avgick han från professorstjänsten och blev emeritus, medan han kvarstod som direktör av botaniska trädgården till 1863. Hans stora växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum, utkom i tre delar 1821–1832, och kom att räknas som ett viktigt arbete för utvecklandet av den moderna mykologin. Fries' arbete över lavarna, Lichenographia europæa reformata (1831) förlänade honom den Linnéanska större guldmedaljen. Han invaldes 1821 som ledamot nummer 392 av Kungliga Vetenskapsakademien. 1847 blev han medlem av Svenska Akademien och 1868 hedersdoktor vid Lunds universitet.
Han var även riksdagsman och representerade Uppsala universitet vid riksdagarna 1844–1845 och 1847–1848, samt ledamot av konstitutionsutskottet.
Fries var också styrelseledamot för Ultuna lantbruksinstitut 1846–1859 samt ledamot i en kommitté för utarbetandet av nya universitetsstatuter.

Under sin tid i Uppsala var Fries inspektor vid Smålands nation.
Elias Fries gifte sig år 1832 med kyrkoherdedottern Christina Wieslander (1809–1862). Hans son Teodor (Thore) Magnus Fries blev professor i botanik och sönerna Elias Petrus och Oscar Robert studerade båda vidare inom mykologi. Sonen Elias Petrus liksom dottern Susanna Christina tecknade båda svampar och ett antal originalplanscher av dessa finns bevarade i Uppsala. Familjen Fries brukar omnämnas som 'The Fries Family of Botanics'.

Tillbaka till början.