VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

MERCATOR, GERARD (Gerard de Cremere el. Kremer).

5/3 1512- 2/12 1594. Född i Rupelmonde i Flandern, död i Duisburg.
Belgisk-tysk geograf. Från 1530 studerade han vid universitetet i Leuven under astronomen och kartografen Gemma-Frisius (se denne), och var dennes assistent under arbetet med hans jordglob. Hans första självständiga arbete, en Palestinakarta från 1537, finns det idag bara en känd kopia av. Lika sällsynta är flera av hans andra tidigaste arbeten. År 1541 konstruerade han en jordglob över jordklotet och en himmelsglob, båda på uppdrag av kejsare Karl V. År 1552 slog han sig ned i Duisburg där han sedan fortsatte sin verksamhet. 1569 gav han ut en liten bok om kronologi och samma år kom hans framstående världskarta. 1578 gav han ut Ptolemaeus geografi, kompletterad med sina egna kartor. Detta verk kom i 7 nyutgåvor, den senaste 1794. Mercator är ansedd som den mest betydelsefulla geografen sedan Ptolemaeus. Hans främsta verk, 'Atlas, sive cosmographicae meditationes de fabrica mundi' utkom första gången 1585 och slutfördes 1595, en kort tid efter hans död. Detta arbete var epokavgörande och kom fram till 1642 ut...
Bland arbeten.
Atlas, sive cosmographicae meditationes de fabrica mundi.


(Averdunk. - Bagrow. - Nederl. biogr. X.)

PENNANT, THOMAS.

June 14, 1726 - December 16, 1798.
Was a Welsh naturalist and antiquary.
The Pennants were a Welsh gentry family from the parish of Whitford, Flintshire, who had built up a modest estate at Bychton by the seventeenth century. In 1724 Thomas' father, David Pennant, also inherited the neighbouring Downing estate from a cousin, considerably augmenting the family's fortune. Downing Hall, where Thomas was born in the 'yellow room', became the main Pennant residence.
Pennant received his early education at Wrexham grammar school, before moving to Thomas Croft's school in Fulham in 1740. In 1744 entered Queen's College, Oxford, later moving to Oriel College. Like many students from a wealthy background, he left Oxford without taking a degree, although in 1771 his work as a zoologist was recognised with an honorary degree.
At the age of twelve, Pennant later recalled, he had been inspired with a passion for natural history through being presented with Francis Willughby's Ornithology. A tour in Cornwall in 1746-1747, where he met the antiquary...

SANSON, NICOLAS d.y.

1626-48.
Fransk geograf, son till Nicolas Sanson (se denne). Under Fronden (kamp mellan olika politiska fraktioner i Frankrike under åren 1648-53) deltog han i gatukampen i Paris, blev allvarligt sårad och dog strax därefter. Trots sin korta levnad hann han få verket 'Traité de l'Europe en discours' utgivet vilken innehöll en rad kartor (1648). Hans far fullföljde verket med motsvarande band över Asien, Afrika och Amerika. Samtliga kom i flera utgåvor.

Bland arbeten.
Traité de l'Europe en discours.


Nouv. biogr. gen. - Tooley.


Karta öfver Stockholm. - 1904.


von Budberg - C. H. Tersmeden ca 1900.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10588

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Fries, Elias Magnus.

Biografiska uppgifter:Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universitet och var elev till Anders Jahan Retzius och Carl Adolph Agardh, han blev 1814 docent i botanik i Lund och fick 1819 en personlig tjänst som botanices adjunkt. Fries erhöll 1824 professors titel och blev 1828 botanices demonstrator.[1] År 1834 lämnade han Lund för Uppsala där han erhöll den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi (från 1851 botanik och praktisk ekonomi) och han blev då också prefekt för den botaniska trädgården och museet där. 1859 avgick han från professorstjänsten och blev emeritus, medan han kvarstod som direktör av botaniska trädgården till 1863. Hans stora växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum, utkom i tre delar 1821–1832, och kom att räknas som ett viktigt arbete för utvecklandet av den moderna mykologin. Fries' arbete över lavarna, Lichenographia europæa reformata (1831) förlänade honom den Linnéanska större guldmedaljen. Han invaldes 1821 som ledamot nummer 392 av Kungliga Vetenskapsakademien. 1847 blev han medlem av Svenska Akademien och 1868 hedersdoktor vid Lunds universitet.
Han var även riksdagsman och representerade Uppsala universitet vid riksdagarna 1844–1845 och 1847–1848, samt ledamot av konstitutionsutskottet.
Fries var också styrelseledamot för Ultuna lantbruksinstitut 1846–1859 samt ledamot i en kommitté för utarbetandet av nya universitetsstatuter.

Under sin tid i Uppsala var Fries inspektor vid Smålands nation.
Elias Fries gifte sig år 1832 med kyrkoherdedottern Christina Wieslander (1809–1862). Hans son Teodor (Thore) Magnus Fries blev professor i botanik och sönerna Elias Petrus och Oscar Robert studerade båda vidare inom mykologi. Sonen Elias Petrus liksom dottern Susanna Christina tecknade båda svampar och ett antal originalplanscher av dessa finns bevarade i Uppsala. Familjen Fries brukar omnämnas som 'The Fries Family of Botanics'.

Tillbaka till början.