VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

d'AVITY, PIERRE.

1573-1635. Född i Tournon dans le Vivarais, död i Paris.
Fransk författare. Blev i ung ålder ett känt namn i de litterära kretsarna i Paris och gav 1599 ut en diktsamling och ett epigram. Senare vigde han sitt liv åt militärtjänsten. Hans viktigaste verk, 'Estats et Empires du Monde'), utkom 1626. Det blev översatt till latin med titeln 'Archonontologia cosmica' och behöll denna titel i en rad utgåvor på olika språk. Vidare kan nämnas 'Origines de tous les Ordres Militaires' 1635. (Nouv. biogr. gen.)
Bland arbeten.
Estats et Empires du Monde. (Archonontologia cosmica).
Origines de tous les Ordres Militaires.

Ulander, Christina Maria

Född 1/6 1833 i Ulricehamn, död 1873 14/5 i Göteborg.
Trägravör. Utbildat sig på egen hand. Känd för sina arbeten i kork och trä. Vid sin död hade hon för världsutställningen i Wien (1873) färdig en efterbildning i kork av Karl XV:s sista oljefärgstavla. Göteborgs historiska museum äger en litografisk avbildning av en bordsskiva i kork, näver och svamp (Daedalea quersina) 'Minnen av Sverige' där i 13 större eller mindre bildfält återges Stockholms slott, Gripsholm, Skokloster, inloppet till Karlskrona, Mora kyrka med flera sevärdheter. Enligt annons i Göteborgs adresskalender för 1871 utförde hon träsnitt 'till vetenskapliga arbeten, läroböcker, kataloger, vignetter för alla yrken m.m.' samt stöd till tjänst med arbeten i kork: 'uti taflor, läspulpeter, portefeuiller, lampskärmar m.m. efter eleganta teckningar och bekommas färdigmonterade'. På industriutställningen i Malmö 1865 belönades hon med medalj.

SCHLEICH, CARL PETER.

Född 1820 11/6 i München, död efter 1867.
Gravör och topograf. Son av kopparstickaren och litografen Carl Schleich d. y. S. anlände till Stockholm på pass från Berlin 1859 11/6. Var anställd vid Topografiska kåren 1861. Lämnade Sverige enligt pass av 1867 19/3 och for över Berlin till München. Deltog i Allm. industriutst., Sthlm 1866.

Bland arbeten.
Karta över Älvsborgs län, 1860.


Hultmark, 1944.


Gulddistriktet Klondike - ca 1897.


Bandtång, Zostera marina - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10588

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Fries, Elias Magnus.

Biografiska uppgifter:Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universitet och var elev till Anders Jahan Retzius och Carl Adolph Agardh, han blev 1814 docent i botanik i Lund och fick 1819 en personlig tjänst som botanices adjunkt. Fries erhöll 1824 professors titel och blev 1828 botanices demonstrator.[1] År 1834 lämnade han Lund för Uppsala där han erhöll den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi (från 1851 botanik och praktisk ekonomi) och han blev då också prefekt för den botaniska trädgården och museet där. 1859 avgick han från professorstjänsten och blev emeritus, medan han kvarstod som direktör av botaniska trädgården till 1863. Hans stora växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum, utkom i tre delar 1821–1832, och kom att räknas som ett viktigt arbete för utvecklandet av den moderna mykologin. Fries' arbete över lavarna, Lichenographia europæa reformata (1831) förlänade honom den Linnéanska större guldmedaljen. Han invaldes 1821 som ledamot nummer 392 av Kungliga Vetenskapsakademien. 1847 blev han medlem av Svenska Akademien och 1868 hedersdoktor vid Lunds universitet.
Han var även riksdagsman och representerade Uppsala universitet vid riksdagarna 1844–1845 och 1847–1848, samt ledamot av konstitutionsutskottet.
Fries var också styrelseledamot för Ultuna lantbruksinstitut 1846–1859 samt ledamot i en kommitté för utarbetandet av nya universitetsstatuter.

Under sin tid i Uppsala var Fries inspektor vid Smålands nation.
Elias Fries gifte sig år 1832 med kyrkoherdedottern Christina Wieslander (1809–1862). Hans son Teodor (Thore) Magnus Fries blev professor i botanik och sönerna Elias Petrus och Oscar Robert studerade båda vidare inom mykologi. Sonen Elias Petrus liksom dottern Susanna Christina tecknade båda svampar och ett antal originalplanscher av dessa finns bevarade i Uppsala. Familjen Fries brukar omnämnas som 'The Fries Family of Botanics'.

Tillbaka till början.