VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

Sophianos, Nikolaos.


Sophianos was well known as an expert on Greek history and geography. He was sent to Greece in about 1543 by Don Diego Hurtado de Mendoza, the Spanish envoy to Venice, to acquire Greek manuscripts for the Escurial Library. It is about this time – possibly in 1540, the date found at the end of Sophianos text on this map – that Sophianus compiled his great map of Greece, although there is no surviving example.
In 1544, Johann Oporinus, a printer and publisher in Basle, published an eight-sheet version of Sophianos map, cut by Master Christoph of Strasburg. Of this earliest printing, there is also no known extant example. Indeed, the earliest surviving printing of the map recorded by Zacharakis or Karrow was printed by Johann Schroeter in Basle in 1601.
It appears that Oporinus reprinted the map in 1545 to accompany his edition of Gerbelius “In Descriptionem Graeciae Sophiani, Praefatio….”. Although the book gives instructions on colouring the map, and contains additional gazetteer, the map seems not to ha
...
Bland arbeten.
Descriptio nova totivs Graeciae per Nicolavm Sophianvm. Basle, 1544-1545, large woodcut wall-map of Greece, on eight sheets uncut, each sheet approx. 380 x 280mm., with an additional sheet with letterpress gazetteer. Of great rarity. The earliest surviving wall-map of Greece and the first significant modern map of Greece, compiled by Nickolaos Sophianos, a Greek cartographer from Corfu, born of a noble family there. This example is apparently the second state of the map. It retains the date 1544 just above the scale bar on the bottom right hand skeet, but the letterpress text in the left hand cartouche on the lower left sheet may have been reset, in whole or part, as it ends with the date “prid[ie] Calend[is]. Septembr[is]. Anno salutis publiae M D X L V”.


Sotheby's. Zacharakis, Printed Maps of Greece: Sophianos 2242; Karrow, Mapmakerers of the Sixteenth Century, 71/1.2.


Hilleström, Lars Henric.

1735-1813.
Lantmätare, verksam i Dalarna.
Bland arbeten.
Charta öfver Björnshytte masugnsvärks skog och inägor, med underliggande hemman och kolare torp, uti Stora Koppabergs höfdingedöme, Wästra Järnbergslagen och Grangärdes socken. Författad åren 1765, 1766, 1767 och 1772 af Nils Kiellström och Lars Henric Hilleström.

'Charta öfver Skommarbobys ägor. Författad år 1773 af Nils Kiellström och Lars H. Hilleström'. (1 karta och 1 beskrivning).

Charta öfver Tvistige Rågången Imellan Husby och Hedemora Soknar Uti Stora Kopparbergs Höfdingedöme Och Näsgårds Län Författad År 1773. af Ordinarie Landtmätaren Nils Kjellström och Commiss. Landtmät: L: H: Hilleström. Afritad i Kongel: General Landtmäteri Contoiret År 1776, af Jon: Brodin

Falun. Charta öfver Staden Falun och Stora Kopparbergs Grufwa. Författad Åren. 1780, 1781 och 1782 af L.H.Hilleström. Transporterad År 1800. Stora. Kopparbergslagets Respective Ledamöter i ödmjukhet tillegnad af Carl. Linderberg. Gravyr i färg. Tryckt år 1800.

Kort beskrifning öfver staden Falun och Stora Kopparbergs grufvan, med bifogade kartor och vuer. Utgifven af Carl Linderberg ... Stockholm, tryckt hos Carl Delén, 1804.

'Charta öfwer Tuna Hästbergs Grufskog, Tillika med en å Laxsjö sidan Pretenderad Skogstrand emot Tuna Socken, uti Stora Kopparbergs Höfdingedöme, Säthers Län. Och ofvannämde Socken belägne, Författad år 1787 Af Lars Henric Hilleström'.


NILSSON, ERICH.


Se Aspegreen.



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



Sök efter biografi:

Du sökte på: 10588

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Fries, Elias Magnus.

Biografiska uppgifter:Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universitet och var elev till Anders Jahan Retzius och Carl Adolph Agardh, han blev 1814 docent i botanik i Lund och fick 1819 en personlig tjänst som botanices adjunkt. Fries erhöll 1824 professors titel och blev 1828 botanices demonstrator.[1] År 1834 lämnade han Lund för Uppsala där han erhöll den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi (från 1851 botanik och praktisk ekonomi) och han blev då också prefekt för den botaniska trädgården och museet där. 1859 avgick han från professorstjänsten och blev emeritus, medan han kvarstod som direktör av botaniska trädgården till 1863. Hans stora växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum, utkom i tre delar 1821–1832, och kom att räknas som ett viktigt arbete för utvecklandet av den moderna mykologin. Fries' arbete över lavarna, Lichenographia europæa reformata (1831) förlänade honom den Linnéanska större guldmedaljen. Han invaldes 1821 som ledamot nummer 392 av Kungliga Vetenskapsakademien. 1847 blev han medlem av Svenska Akademien och 1868 hedersdoktor vid Lunds universitet.
Han var även riksdagsman och representerade Uppsala universitet vid riksdagarna 1844–1845 och 1847–1848, samt ledamot av konstitutionsutskottet.
Fries var också styrelseledamot för Ultuna lantbruksinstitut 1846–1859 samt ledamot i en kommitté för utarbetandet av nya universitetsstatuter.

Under sin tid i Uppsala var Fries inspektor vid Smålands nation.
Elias Fries gifte sig år 1832 med kyrkoherdedottern Christina Wieslander (1809–1862). Hans son Teodor (Thore) Magnus Fries blev professor i botanik och sönerna Elias Petrus och Oscar Robert studerade båda vidare inom mykologi. Sonen Elias Petrus liksom dottern Susanna Christina tecknade båda svampar och ett antal originalplanscher av dessa finns bevarade i Uppsala. Familjen Fries brukar omnämnas som 'The Fries Family of Botanics'.

Tillbaka till början.