TRAUTMAN, VALENTIN STAFFANSSON.
Född o. 1580 i Tyskland, död 1629 i Stockholm (Tyska förs.), där specif. verifikationer saknas 1618-35.
Tecknare, kopparstickare och träsnidare. Inkom till Sverige troligen 1616 och erhöll 1617 17/2 fullmakt att bo i landet utan 'borgerlig tunga och besvär'. Bosatt i Stockholms norra förstad 1621 enligt stadens tänkebok s. å. 23/11. Uppbar 1624 16 dlr smt för gravering å en prinsessas likkista. 1627 utstack han vapen och namn på prinsessan Agnes’ av Holstein-Gottorp kista i Riddarholmskyrkan för 40 dlr smt. Sistn. år 9/1 var »Fallenteen kåpparstijkare … stämbd at svara Adam Rickertz [då] Dee Laskepelles [De la Chapelle] löitnant, war icke till wedermåls» (Norra förstadens tänkeb.). I boskapsräkningen 1628 skattade »Pfallentijn kapperstik» i norra förstadens östra kvarter för ett »gammalt svijn». Kungen var synbarligen vid T:s frånfälle orolig för kvarlåtenskapen enligt Riks. reg. 1629 19/12: »Gustaff Adolph etc. Wår gunst etc. Effter dhet Wij förnumne at kopparstickaren på Norremalm är dödh och hoos honom äre allehanda kopparplåtar som medh stoor kostnadt utstukne äre, derföre på dhet dhe icke måge förkomma, sk...
Bland arbeten.
A BURE, Orbis Arctoi, imprimisque amplissimi regni Sueciae tabula, jämte porträttmedaljonger av Gustav II Adolf och Maria Eleonora 1626, kpst,
Hultmark, 1944.
1793-1839.
Norsk officer och kartograf. Född i Vinger, död i Christiania (Oslo). Blev 1809 sekondlöjtnant vid 'Nordenfjeldske Infanterikorps', 1812 premierlöjtnant vid '2. Akershuiske infanteribrigade' och 1822 kapten. 1812 blev han knuten till 'Den Geografiske Opmaaling', från 1818 som mättekniker. P.g.a. försämrad syn blev han 1835 tvungen att ta avsked. Då kartläggningen 1823 stoppades p.g.a. penningbrist, sökte han tillsammans med kapten Gerhard Munthe (se denne) och fick tillåtelse att nyttja kartläggningens originalkartor för utarbetningen av norska länskartor. Utan något som helst offentligt stöd gav de under åren 1826-32 ut en rad kartor i skala 1:200 000. (Smalenene, Akershus, Hedemarken samt Jarlsberg och Laurvig). 'Kapten Ramm varen av de dygtigste Tegnere, som den geografiske Opmaaling har havt i sin Tjeneste.'
de Seue.
Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
Fiskgjuse - Olof Rudbeck d.y.
Keere, Pieter van den [Kaerius, Petrus]
Biografiska uppgifter:1571-c. 1646.
Pieter van den Keere was one of a number of refugees who fled from religious persecution in the Low Countries between the years 1570 and 1 590. He moved to London in 1584 with his sister who married Jodocus Hondius, also a refugee there, and through Hondius he undoubtedly learned his skills as an engraver and cartographer. In the course of a long working life he engraved a large number of individual maps for prominent cartographers of the day but he also produced an Atlas of the Netherlands (1617-22) and county maps of the British Isles which have become known as Miniature Speeds, a misnomer which calls for some explanation.
In about 1599 he engraved plates for 44 maps of the English and Welsh counties, the regions of Scotland and the Irish provinces. The English maps were based on Saxton, the Scottish on Ortelius and the Irish on the famous map by Boazio. These maps were not published at once in book form but there is evidence which suggests a date of issue (in Amsterdam) between 1605 and 1610 although at least one authority believes they existed only in proof form until 1617 when Willem Blaeu issued them with a Latin edition of Camden's Britannia. At this stage two maps were added, one of the British Isles and the other of Yorkshire, the latter derived from Saxton. To confuse things further the title page of this edition is signed 'Guilielmus noster Janssonius', which is the Latinized form of Blaeu's name commonly used up to 1619.
At some time after this the plates came into the possession of Speed's publishers, George Humble, who in 1627, the year in which he published a major edition of Speed's Atlas, also issued the Keere maps as a pocket edition. For these he used the descriptive texts of the larger Speed maps and thereafter they were known as Miniature Speeds. In fact, of the 63 maps in the Atlas, 40 were from the original van den Keere plates, reworked, 16 were reduced from Speed and 7 were additional. The publication was very popular and there were further re-issues up to 1676.
