ORTELIUS (ORTELS, WORTELS), ABRAHAM.
1527-98. Född och död i Antwerpen.
Belgisk kartograf. Efter studier i grekiska, latin och matematik började han i 20-årsåldern som karthandlare. Först 1564 offentliggjorde han sitt första självständiga arbete, en världskarta på 8 blad (idag endast känt i ett exemplar). Ett antal mindre specialkartor utkom senare och 1570 lade han fram sitt främsta verk, 'Theatrum Orbis Terrarum' som betecknar en epok i kartografins historia. Det var den första systematiskt utarbetade kartsamlingen baserad på samtida forskningsresultat. Flera av den tidens främsta geografer var hans medarbetare. Första utgåvan av 'Theatrum' innehöll 70 kartor på 53 blad. Härtill kom under åren 1573-95, 5 supplement med totalt 108 kartor. Ortelius atlas trycktes redan första året i 4 utgåvor. Till 1612 utkom inte mindre än 43 folioutgåvor med text på 7 olika språk. Dessutom trycktes 31 utgåvor i förminskat format under åren 1576-1697. De historiska kartorna samlades i en egen atlas, 'Theatrum Orbis Terrarum Paregon; sive veteris Geographiae Tabulae' som även den kom i flera uppl...
Bland arbeten.
Theatrum Orbis Terrarum.
Theatrum Orbis Terrarum Paregon; sive veteris Geographiae Tabulae.
Catalogus auctorum.
1570 Theatrum Orbis Terrarum 1570-1612 Between these years the Theatrum was re-issued in 42 editions with 5 supplements with text in Latin, Dutch, German, French, Spanish, Italian and English. The English edition was published in 1606 by John Norton, the maps being printed in Antwerp and the text added in London. Three years after Ortelius died in 1598, his heirs transferred publication rights to Jan Baptiste Vrients who produced the later editions until he died in 1612
1577-85 Spiegel der Werelt (8vo) Maps from the Theatrum, reduced in size, engraved by Philip Galle: text by Pieter Heyns. 6 editions with Dutch, French and Latin text. 1588-i 603 Epitome theatri orbis terrarum (12mo/8v0) 11 further editions of the smaller maps with an increasing number of maps with text also in Italian and English (1603). i6oi-i 2 7 further editions with improved engravings by Arsenius Brothers: text by Michel Coignet in Latin, French, German, Italian and English (1603). 1598-1724 Theatro del Mondo (4t0/12mo/24mo) 8 editions with Italian text; plates engraved in Italy.
1579-1606 Parergon Theatri The number of maps included in the Parergon increased from 4 in 1579 to 43 in 1606 with text in Latin, French, Italian, German and English (1606) 1624 Re-issued in Antwerp as a separate publication by Balthasar Moretus. This edition included a reproduction of the Peutinger table.
Bagrow. Sveriges sjökartor – A. Hedin.
1630-1702. Född i Västerås, död i Uppsala.
Svensk naturforskare. 1648-54 studerade han medicin i Uppsala och vid holländska universitet, 1655 blev han adjunkt vid universitetet i Uppsala, 1658 professor i teoretisk medicin (med fysik, botanik, anatomi och kemi). Han var en betydande botaniker och medicinsk forskare. Hans mest berömda verk är 'Atlantica sive Manheim' i tre band (1677-98). Där försökte han med stor lärdom bevisa att Sverige var identiskt med Platons Atlantis.
Bland arbeten.
Atlantica sive Manheim.
Sv. män och kv.
Död 1763.
Norsk officer och kartograf. Han började i militär tjänst ca. 1743 och blev eldledare vid 'Christiansanske artillerikompaniet' 1745. 1750 blev han förflyttad till 'Akershusiske artillerikompaniet', 1753 blev han styckjunkare, 1755 artillerilöjtnant i Fredrikstad och 1759 kapten. Han var en av pionjärerna som kämpade för en självständig norsk kartografi, men arbetade dessvärre under mycket knappa förhållanden. Det kan nämnas att han 1761 fick 400 riksdaler i förskott för gravering av sin Norgekarta. Beloppet skulle betalas tillbaka så snart han fick möjlighet.
Ovenstad.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
'Brohems ägor uti Bobergs Hd Brunneby Skn. Afmätt år 1695'. Manuskriptkarta.
Felice, Fortunato Bartolomeo de.
Biografiska uppgifter:(1723-1789), 2nd Greve av Panzutti, italiensk adelsman, författare, vetenskapsman och en av 1700-talets viktigaste utgivare.
Fortunato Felice var äldst av en syskonskara av sex i en Napolitansk familj i Rom. Efter studier hos Jesuiterna i Rom och Neapel så prästvigdes han 28 maj 1746. Under studierna i klostret San Francesco i Ripa upptäckte han och förälskade sig i fysiken samt blev vän med Celestino Galiani. Densamme gav senare Fortunato Felice de bägge professorsstolarna i antik och modern geografi samt experimentell fysik och matematik vid universitetet i Neapel.
Felice gifte sig med grevinnan Panzutti 1756 och blev därmed den andra greven av Panzutti då grevinnan överlät titeln i enlighet med den förste grevens testamente. De religiösa myndigheterna såg inte på detta med blida ögon och paret tvingades fly till Schweiz där grevinnan avled 1759. Felice gifte då om sig med en schweizisk kvinna för att behålla sitt Schweiziska medborgarskap, konverterade till protestantismen och klippte alla band med Italien.
Felice grundade 1762 ett förlag i Yverdon och kom att ge ut flera vetenskapliga verk, kulmen kom under åren 1770-1780 då Felice både stod som medförfattare, huvudredaktör och utgivare till den monumentala Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines, även känd som Yverdon-encyklopedin.
Felice fick med tiden titeln Vicomte av Yverdon vilken än idag tillsammans med grevevärdigheten går i arv.
Encyclopédie d’Yverdon trycktes mellan åren 1770 och 1780 i den Schweiziska staden Yverdon varifrån den fått sitt namn. Utgivare och huvudredaktör var italienaren Fortunato Bartolomeo de Felice, en kyrkans man vilken hade flytt från Italien och påven upp till det protestantiska Schweiz.
Till skillnad från de övriga verk som utkom efter Diderot och d’Alemberts Encyclopédie, även känd som Paris-encyklopedin, är inte Yverdon-encyklopedin en piratkopia utan en kraftigt utökad och reviserad upplaga. Mer än 30 medförfattare, bland annat Leonard Euler och Jean-Jacques Rousseau, arbetade med att dels revidera och korrigera samt utöka Paris-encyklopedins artiklar, och även skriva nya artiklar. Av olika anledningar kunde inte Rousseau skriva under eget namn utan artiklarna signerades av Felice, Voltaire upptäckte dock detta och fördömde arrangemanget. Paris-encyklopedins anti-religiösa grundsyn mattades av och framförallt ersattes med en protestantisk grundsyn med tidvis besk kritik mot påven och den katolska kyrkan. Detta gjorde att Yverdon-encyklopedin fick stora framgångar i Nordeuropa.
Yverdon-encyklopedin består av 58 volymer varav 42 är ordinarie textband, 6 supplement och 10 planschvolymer, allt i kvarto. Totalt innehåller encyklopedin 75.000 artiklar och 1.200 illustrationer fördelat på 37.378 sidor, ett monumentalt verk, speciellt för denna tid.
Upplagan blev även den stor på 3.000 exemplar och försåldes via Berns Société Typographique.
Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
- Se bild.
