VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

NORRIS, JOHN Sir.

Omkring 1660-1749.
Engelsk amiral , deltog som fartygsbefälhavare i sjöstriderna på 1690-talet och under 1700-talets första år, blev 1708 viceamiral och låg 1709 utanför Helsingör med uppdrag att hindra fransk spannmålsinförsel från östersjöhamnarna. 1709 amiral, var han 1710-11 överbefälhavare för Medelhavsflottan. 1715, 1716 och 1718 var han befälhavare för de till Östersjön sända engelska flottor, som avsågo att öva press på Sverige. Efter Karl XII:s död sändes han ånyo till Östersjön för att mota de ryska planerna mot Sverige men lyckades ej förhindra ryssarnas härjningar på den svenska östkusten och intog i det hela en passiv hållning. 1734-44 var han överbefälhavare för engelska flottan.


Svensk Uppslagsbok.


ARIAS, MONTANUS BENEDICTUS.

1527-98. Född i Fregenal de la Sierra, död i Sevilla.
Spansk teolog. Arias studerade teologi och klassiska språk i Alcala, där han doktorerade i teologi. Han reste mycket i Europa och deltog bl.a. i kyrkomötet i Trient. Från 1568 bodde han i Antwerpen där han på kung Filip II:s befallning förestod utgivningen av den kungliga polyglottbibeln i 8 band (tryckt av Christopher Plantin 1569-72). Bandet med kommentarer, 'Apparatus Biblicus', innehåller flera kartor som belyser bibelhistorien. Arias gav även ut en rad andra teologiska skrifter, de flesta bibelkommentarer.
Bland arbeten.
Apparatus Biblicus.


Th. und K.


BUHRMAN, GERHARD von.

1653-1701.
Officer, kartograf. B. var 1672-74 i utländsk krigstjänst, deltog i hela skånska kriget som fortifikationsofficer, tjänstgjorde sedan som generalkvartermästarlöjtnant i Skåne och inlade stor förtjänst om befästandet av Malmö, bevistade med statsstipendium fälttågen i Flandern 1693-94, överstelöjtnant 1695. B. var en av 1600-talets skickligaste svenska kartografer med en teknik som kartografien i allmänhet kom att uppnå först under 1700-talet.
Under skånska kriget hade B. goda tillfällen att lära känna Skånes topografi och ännu bättre under året 1680, då han drog omkring och avritade ett 50-tal skånska herrgårdar (utgivna av A. Fischer 1756). (En andra upplaga kom 1856 när Buhrmans bilder gavs ut i andra upplagan av Svecia Antiqua et Hodierna, VÖBAM's anm.). På våren 1681 fick B. i uppdrag att kartlägga Jämtland och Värmland, på hösten samma år att kartlägga Skåne. Skånekartan blev färdig 1684, en annan 1687 (original i Krigsarkivet). Den utgör den första tillförlitliga kartan över provinsen och användes a
...
Bland arbeten.
Eric Dahlbergs Suecia antiqua & hodierna. Supplement,
Prospecter af åtskillige märkvärdige byggnader, säterier och herre-gårdar uti Skåne
/ ... och blifvit år 1680 aftagne, ritade och samlade af ingenieur-capitain Burman
; men nu till det allmännas tjenst, förnyade och ... på trycket utgifne år 1756 af
Abraham Fischer


Sv. Uppslag.bok 2:a uppl., band 5 1947, sp.271-72. Litt. H. Richter, "Skånes karta från mitten av 1500-talet till omkr. 1700".



Gulddistriktet Klondike - ca 1897.



Hjälmaren. - Stockholm 1921.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10468

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

DARDEL, FRITZ LUDVIG von

Biografiska uppgifter:Född 24 mars 1817 i Neuchâtel, död 27 maj 1901 i Stockholm
Militär, överintendent, tecknare. Föräldrar: godsägaren Georges-Alexandre D. och grevinnan Hedvig Sofia Charlotta Amalia Lewenhaupt. – D. inträdde i sv. militärtjänst 1833, blev underlöjtnant vid Svea livgarde 1837, löjtnant 1844, kapten 1854, major och överstelöjtnant 1862. Avsked erhöll han 1864. Han tjänstgjorde som stabsadjutant vid livgardesbrigaden 1847, vid stabsexpeditionen under kronprinsen 1848, som kurir till Haag 1850 och som militärattaché i Paris 1858-62. Han utnämndes till kammarherre 1856 och åtföljde kronprins Karl (Karl XV) till Norge s. å. År 1859 blev han adjutant hos Karl XV. Vid faderns död 1863 övergick adelskapet på D. som utnämndes till kabinettskammarherre, överintendent och chef för Överintendentsämbetet samt preses för Konstakad. 1864. Han var ordf. i Sv. slöjdfören. 1871-1876 och i Sveriges allm. konstfören. 1877-86. Sedan 1861 var han hedersled. av Konstakad. och beklädde under senare delen av sitt liv en mängd poster i styr. och kommittéer för olika konst- och världsutställningar. Han tog avsked från Överintendentsämbetet 1882 och från presidiet i Konstakad. 1885. Under sin tjänstgöring vid Svea livgarde på 1840-talet knöt D. vänskapsband med kronprinsen, sedermera Karl XV, till vars närmaste omgivning han kom att höra. Det, som framför allt band dem samman, var det gemensamma intresset för konsten. D. hade 1839-40 vistats i Paris för konststudier och besökt L. Cogniets och E. Lamis ateljéer. Ritstiftet var hans konstnärliga uttrycksmedel, den flyktiga skissen, den hastigt nedkastade annotationen och den obarmhärtigt blottande karikatyren hans form. Tills. med J. A. Cronstedt utgav han 1841 en serie om åtta häften humoristiska ”Teckningar ur dagens händelser”. I Ny illustrerad tidn. uppträdde han under sign. ”Stift & comp.” med skämtteckningar till dagens diskussionsämnen, ss. ni-reformen och unionsfrågan (1865-66), och i Ord och bild skildrade han 1892 Stifts nyårsbesök hos sin tant i en landsortsstad. D. planerade att samla sina teckningar till ”en illustrerad dagbok” över sitt liv, och han gjorde – en smula nyckfullt – anteckningar om personer och tilldragelser, om sina resor och om sina reflexioner till aktuella problem. Illustrerade med hans teckningar ha dessa memoarer och dagböcker utgivits av hans son, kanslisekr. Nils von D. (”Minnen”, 1-4, 1911-13; ”Dagboksanteckningar”, 1-3, 1916-20; ”Minnen från senare år”, 1931; samt ”Ur Fritz von Dardels album. Bilder ur sällskaps- och militärlifvet från adertonhundratalets midt”, 1915). De äro lika respektlöst oförblommerade som hans teckningar och ha sitt intresse framför allt genom den omedelbara inblick de ge i tidens konst-, hov- och sällskapsliv. D:s insatser som chef för överintendentsämbetet och på andra betrodda poster äro av mindre betydelse, men då och då tog han initiativ av värde. Så tillkommo länsarkitektsbefattningarna på hans förslag. Som ordf. i Sv. slöjdfören. startade han ”Mönster för konstindustri och slöjd”, som började utkomma 1873. Presidiet i Konstakad. lämnade han (1885) i lagom tid för att undgå angreppen på dess slentrian från ”Opponenterna”, vilkas konst han ansåg vara ”en blandning av grågrönt och smutsgrått”. D. hörde till den gamla stammen, han bevarade aristokratens syn på nymodigheter inom både konsten och det sociala livet. Med ”sitt lättsamma, artiga väsen, sin livliga konversation och sitt kvicka skämt” passade han väl för hovtjänsten men föga i larmet på konstens barrikader. D. lärde sig aldrig helt tala svenska, och hans minnen äro skrivna på franska och senare översatta. Men han har sett och återgivit sv. kynne och sv. seder på ett sätt, som ger honom en betydande plats i sv. kulturhistoria. En utställning av hans arbeten i Färg och form i Stockholm 1940 rekapitulerade hans även av en sen tid uppskattade insats som tecknare. – Gift 1846 med friherrinnan Augusta Charlotta Silfverschiöld. – Litt.: D:s egna skrifter; L. Dietrichson, ”En norrmans minnen från Sverige” (1-2, 1901-02).
(Svenska män och kvinnor. Band II C-F, sid 208.)

Tillbaka till början.