VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

BURUCKER, JOHANN MICHAEL.

1763- död efter 1808. Född i Nürnberg.
Tysk kopparstickare. Född i Nürnberg där han från omkring 1785 var verksam som kopparstickare. Han arbetade med porträtt, kartor och skriftmönster samt planscher av mekaniska instrument.


Thieme-Becker.


ASPEGREEN, ERICH NILSSON.


Den som mätte upp området kring Nyen var emellertid en infödd svensk: Erich Nilsson Aspegreen. Han var en lantmätare som först lejts privat av Gustav II Adolfs halvbror Carl Carlsson Gyllenhielm. Denne hade på 1620-talet utnämnts till det svenska rikets förste ståthållare i Ingermanland. När det blev aktuellt med staden Nyens utvidgning, skedde detta bl.a. genom intrång på Gyllenhielms domäner.



Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd.


HERMELIN, SAMUEL GUSTAF.

1744-1820. Född och död i Stockholm.
Svensk kartograf och friherre. 1770 blev han bergsmästare och 1781 bergsråd. Han gjorde även en förtjänstfull insats som kartograf genom att ta upp en gammal plan om geografisk beskrivning och kartläggning av Sverige och Finland. Verket påbörjades 1795 och avslutades 1818 med totalt 33 kartor med titeln 'Geographiske chartor öfver Swerige i 4 afdelingar'. Det 'Hermelinska kartverket', som är den första svenska rikskartan i atlasform, fick stort erkännande. Arbetet med kartorna försatte honom i svåra ekonomiska omständigheter. Hermelin var medlem av en rad lärda sällskap både i Sverige och utomlands.

Bland arbeten.
Kartor i verket Geographiske chartor.
Finland.
1. Storfurstendömet Finland.
2. Nylands och Tavastehus samt Kymmene-gårds höfdingedömen.
3. Savolax och Karelens eller Kuopio höfdingedömen.
4. Uleåborgs höfdingedöme.
5. Wasa höfdingedöme.
6. Åbo och Björnebergs höfdingedöme med Åland.
Sverige.
1. Swerige med tillgränsande länder.
2. Carlstads höfdingedöme eller Wärmeland. (2 blad).
3. Elfsborgs höfdingedöme.
4. Göta rike eller Södra delen af Sverige.
5. Göteborgs och Bohusläns höfdingedöme.
6. Halmstads höfdingedöme eller Halland.
7. Helsingland och Gestrikland.
8. Herjeådalaen.
9. Jönköpings, Kronobergs och Blekings höfdingedömen.
10. Kalmar höfdingedöme med Öland.
11. Kopparbergs Säters, Näsgårds och Wester bergslags fögderier i St. Kopparbergs höfd.
12. Linköpings höfdingedöme eller Östergötland.
13. Nyköpings höfdingedöme.
14. Skaraborgs höfdingedöme.
15. Skåne eller Malmöhus och Christianstads höfdingedömen. (2 blad).
16. Stockholms höfdingedöme.
17. Stora Kopparbergs höfdingedöme eller Dalarne.
18. Svea rike och Norrland.
19. Upsala höfdingedöme.
20. Westerbotten och Lappmarken, eller Umeå höfdingedöme.
21. Westerås höfdingedöme.
22. Wisby höfdingedöme eller Gottland.
23. Ångermanland, Medelpad och Jämtland eller Wester Norrlands höfdingedöme.
24. Örebro höfdingedöme.

I atlasen ingår även 3 vyer / utsikter.
1. Utsigt af ett Wattenfall i Lappmarken.
2. Utsigt af en Belägenhet i Finland.
3. Utsigt af Stockholm.

Totalt 33 kopparstick.


(Lönborg, s. 193-209. - Sv. män och kv.



Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.



Våradonis, Adonis vernalis - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10468

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

DARDEL, FRITZ LUDVIG von

Biografiska uppgifter:Född 24 mars 1817 i Neuchâtel, död 27 maj 1901 i Stockholm
Militär, överintendent, tecknare. Föräldrar: godsägaren Georges-Alexandre D. och grevinnan Hedvig Sofia Charlotta Amalia Lewenhaupt. – D. inträdde i sv. militärtjänst 1833, blev underlöjtnant vid Svea livgarde 1837, löjtnant 1844, kapten 1854, major och överstelöjtnant 1862. Avsked erhöll han 1864. Han tjänstgjorde som stabsadjutant vid livgardesbrigaden 1847, vid stabsexpeditionen under kronprinsen 1848, som kurir till Haag 1850 och som militärattaché i Paris 1858-62. Han utnämndes till kammarherre 1856 och åtföljde kronprins Karl (Karl XV) till Norge s. å. År 1859 blev han adjutant hos Karl XV. Vid faderns död 1863 övergick adelskapet på D. som utnämndes till kabinettskammarherre, överintendent och chef för Överintendentsämbetet samt preses för Konstakad. 1864. Han var ordf. i Sv. slöjdfören. 1871-1876 och i Sveriges allm. konstfören. 1877-86. Sedan 1861 var han hedersled. av Konstakad. och beklädde under senare delen av sitt liv en mängd poster i styr. och kommittéer för olika konst- och världsutställningar. Han tog avsked från Överintendentsämbetet 1882 och från presidiet i Konstakad. 1885. Under sin tjänstgöring vid Svea livgarde på 1840-talet knöt D. vänskapsband med kronprinsen, sedermera Karl XV, till vars närmaste omgivning han kom att höra. Det, som framför allt band dem samman, var det gemensamma intresset för konsten. D. hade 1839-40 vistats i Paris för konststudier och besökt L. Cogniets och E. Lamis ateljéer. Ritstiftet var hans konstnärliga uttrycksmedel, den flyktiga skissen, den hastigt nedkastade annotationen och den obarmhärtigt blottande karikatyren hans form. Tills. med J. A. Cronstedt utgav han 1841 en serie om åtta häften humoristiska ”Teckningar ur dagens händelser”. I Ny illustrerad tidn. uppträdde han under sign. ”Stift & comp.” med skämtteckningar till dagens diskussionsämnen, ss. ni-reformen och unionsfrågan (1865-66), och i Ord och bild skildrade han 1892 Stifts nyårsbesök hos sin tant i en landsortsstad. D. planerade att samla sina teckningar till ”en illustrerad dagbok” över sitt liv, och han gjorde – en smula nyckfullt – anteckningar om personer och tilldragelser, om sina resor och om sina reflexioner till aktuella problem. Illustrerade med hans teckningar ha dessa memoarer och dagböcker utgivits av hans son, kanslisekr. Nils von D. (”Minnen”, 1-4, 1911-13; ”Dagboksanteckningar”, 1-3, 1916-20; ”Minnen från senare år”, 1931; samt ”Ur Fritz von Dardels album. Bilder ur sällskaps- och militärlifvet från adertonhundratalets midt”, 1915). De äro lika respektlöst oförblommerade som hans teckningar och ha sitt intresse framför allt genom den omedelbara inblick de ge i tidens konst-, hov- och sällskapsliv. D:s insatser som chef för överintendentsämbetet och på andra betrodda poster äro av mindre betydelse, men då och då tog han initiativ av värde. Så tillkommo länsarkitektsbefattningarna på hans förslag. Som ordf. i Sv. slöjdfören. startade han ”Mönster för konstindustri och slöjd”, som började utkomma 1873. Presidiet i Konstakad. lämnade han (1885) i lagom tid för att undgå angreppen på dess slentrian från ”Opponenterna”, vilkas konst han ansåg vara ”en blandning av grågrönt och smutsgrått”. D. hörde till den gamla stammen, han bevarade aristokratens syn på nymodigheter inom både konsten och det sociala livet. Med ”sitt lättsamma, artiga väsen, sin livliga konversation och sitt kvicka skämt” passade han väl för hovtjänsten men föga i larmet på konstens barrikader. D. lärde sig aldrig helt tala svenska, och hans minnen äro skrivna på franska och senare översatta. Men han har sett och återgivit sv. kynne och sv. seder på ett sätt, som ger honom en betydande plats i sv. kulturhistoria. En utställning av hans arbeten i Färg och form i Stockholm 1940 rekapitulerade hans även av en sen tid uppskattade insats som tecknare. – Gift 1846 med friherrinnan Augusta Charlotta Silfverschiöld. – Litt.: D:s egna skrifter; L. Dietrichson, ”En norrmans minnen från Sverige” (1-2, 1901-02).
(Svenska män och kvinnor. Band II C-F, sid 208.)

Tillbaka till början.