VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

SANSON, NICOLAS.

1600-67. Född i Abbevile, död i Paris.
Fransk geograf. Han fick en grundlig utbildning i klassiska språk, historia och geografi. Hans första arbete, 'Galliae antiquae descriptio geographica' utkom 1627 och följdes två år senare av en karta över det gamla Gallien i 6 delar. År 1627 fick han titeln Géographe du Roi (Ludvig XIII) och blev samtidigt ingenjör i provinsen Picardie. Sin första atlas gav han ut 1654 och den innehöll 100 kartor. 1658 kom en ny atlas med 113 kartor som hade titeln 'Cartes génerales de toutes les parties du monde'. Denna utgavs av bokhandlaren Pierre Mariette (se denne) som även ombesörjde en nyutgåva 1664, då utökad till 147 kartor. Av Sansons geografiska arbeten i övrigt kan nämnas 'Graeciae antiquae descriptio' (1636), 'Index geographicus' (1653) och 'Geographia sacra'. Sansons verksamhet var av grundlägande betydelse för utvecklingen av fransk geografi och han var en lärare för de yngre generationerna. Hans egna kartarbeten övertogs av sönerna Guillaume (se denne) och Adrien (se denne) , samt sonsonen Pierre Moulard Sans
...
Bland arbeten.
Sanson's principal works are:
Galilee antiquae descriptio geographica (1627);
Graeciae antiquae descriptio (1636);
L'Empire romain (1637);
Britannia, ou recherches de l'antiquité d'Abbeville (1638), in which he seeks to identify Strabo's Britannia with Abbeville;
La France (1644);
Tables méthodiques pour les divisions des Gaules (1644);
L'Angleterre, l'Espagne, l'Italie et l'Allemagne (1644);
Le Cours du Rhin (1646);
In Pharum Galliae antiquae Philippi L'Abbe disquisitiones (1647-1648);
Remarques sur la carte de l'ancienne Gaule de César (1651);
L'Asie (1652);
Index geographicus (1653);
Les Estats de la Couronne d'Arragon en Espagne (1653);
Geographia sacra (1653);
L'Afrique (1656)
Sanson, Nicolas (1656), Le Canada ou Nouvelle France, &c., Paris: Chez Pierre Mariette, OCLC 32881783
Sanson, Nicolas (1658), Cartes générales de toutes les parties du monde, Paris: P. Mariette, OCLC 11510414
Cartes génerales de toutes les parties du monde.


Nouv. biogr. gen. - Tooley.


SÖDERBERG, ANDERS.

Född 1750 10/7 i Västmanland.
Kartgravör. Handelsman.Elev av kartgravören Anders Åkerman i Uppsala vid mitten av 1770-talet. Student vid universitetet därstädes 1776. Var sedermera verksam som handelsman i Uppsala.

Bland arbeten.
A. ÅKERMAN, Atlas juvenilis, 2:a uppl., u. o. [1774]: karta över Finland och karta över Palestina.
G. WALLIN d. y., Gothländske samlingar, II, Göteborg 1776: karta över Gotland.


Hultmark, 1944.


OLAUS MAGNUS.


Se MAGNUS, OLAUS.



Stockholm - Mentzer ca 1860.



Flaskstarr, Carex rostrata - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10468

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

DARDEL, FRITZ LUDVIG von

Biografiska uppgifter:Född 24 mars 1817 i Neuchâtel, död 27 maj 1901 i Stockholm
Militär, överintendent, tecknare. Föräldrar: godsägaren Georges-Alexandre D. och grevinnan Hedvig Sofia Charlotta Amalia Lewenhaupt. – D. inträdde i sv. militärtjänst 1833, blev underlöjtnant vid Svea livgarde 1837, löjtnant 1844, kapten 1854, major och överstelöjtnant 1862. Avsked erhöll han 1864. Han tjänstgjorde som stabsadjutant vid livgardesbrigaden 1847, vid stabsexpeditionen under kronprinsen 1848, som kurir till Haag 1850 och som militärattaché i Paris 1858-62. Han utnämndes till kammarherre 1856 och åtföljde kronprins Karl (Karl XV) till Norge s. å. År 1859 blev han adjutant hos Karl XV. Vid faderns död 1863 övergick adelskapet på D. som utnämndes till kabinettskammarherre, överintendent och chef för Överintendentsämbetet samt preses för Konstakad. 1864. Han var ordf. i Sv. slöjdfören. 1871-1876 och i Sveriges allm. konstfören. 1877-86. Sedan 1861 var han hedersled. av Konstakad. och beklädde under senare delen av sitt liv en mängd poster i styr. och kommittéer för olika konst- och världsutställningar. Han tog avsked från Överintendentsämbetet 1882 och från presidiet i Konstakad. 1885. Under sin tjänstgöring vid Svea livgarde på 1840-talet knöt D. vänskapsband med kronprinsen, sedermera Karl XV, till vars närmaste omgivning han kom att höra. Det, som framför allt band dem samman, var det gemensamma intresset för konsten. D. hade 1839-40 vistats i Paris för konststudier och besökt L. Cogniets och E. Lamis ateljéer. Ritstiftet var hans konstnärliga uttrycksmedel, den flyktiga skissen, den hastigt nedkastade annotationen och den obarmhärtigt blottande karikatyren hans form. Tills. med J. A. Cronstedt utgav han 1841 en serie om åtta häften humoristiska ”Teckningar ur dagens händelser”. I Ny illustrerad tidn. uppträdde han under sign. ”Stift & comp.” med skämtteckningar till dagens diskussionsämnen, ss. ni-reformen och unionsfrågan (1865-66), och i Ord och bild skildrade han 1892 Stifts nyårsbesök hos sin tant i en landsortsstad. D. planerade att samla sina teckningar till ”en illustrerad dagbok” över sitt liv, och han gjorde – en smula nyckfullt – anteckningar om personer och tilldragelser, om sina resor och om sina reflexioner till aktuella problem. Illustrerade med hans teckningar ha dessa memoarer och dagböcker utgivits av hans son, kanslisekr. Nils von D. (”Minnen”, 1-4, 1911-13; ”Dagboksanteckningar”, 1-3, 1916-20; ”Minnen från senare år”, 1931; samt ”Ur Fritz von Dardels album. Bilder ur sällskaps- och militärlifvet från adertonhundratalets midt”, 1915). De äro lika respektlöst oförblommerade som hans teckningar och ha sitt intresse framför allt genom den omedelbara inblick de ge i tidens konst-, hov- och sällskapsliv. D:s insatser som chef för överintendentsämbetet och på andra betrodda poster äro av mindre betydelse, men då och då tog han initiativ av värde. Så tillkommo länsarkitektsbefattningarna på hans förslag. Som ordf. i Sv. slöjdfören. startade han ”Mönster för konstindustri och slöjd”, som började utkomma 1873. Presidiet i Konstakad. lämnade han (1885) i lagom tid för att undgå angreppen på dess slentrian från ”Opponenterna”, vilkas konst han ansåg vara ”en blandning av grågrönt och smutsgrått”. D. hörde till den gamla stammen, han bevarade aristokratens syn på nymodigheter inom både konsten och det sociala livet. Med ”sitt lättsamma, artiga väsen, sin livliga konversation och sitt kvicka skämt” passade han väl för hovtjänsten men föga i larmet på konstens barrikader. D. lärde sig aldrig helt tala svenska, och hans minnen äro skrivna på franska och senare översatta. Men han har sett och återgivit sv. kynne och sv. seder på ett sätt, som ger honom en betydande plats i sv. kulturhistoria. En utställning av hans arbeten i Färg och form i Stockholm 1940 rekapitulerade hans även av en sen tid uppskattade insats som tecknare. – Gift 1846 med friherrinnan Augusta Charlotta Silfverschiöld. – Litt.: D:s egna skrifter; L. Dietrichson, ”En norrmans minnen från Sverige” (1-2, 1901-02).
(Svenska män och kvinnor. Band II C-F, sid 208.)

Tillbaka till början.