VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

ZAHRTMANN, CHRISTIAN CHRISTOPHER.

1793-1853. Född i Viborg, död i Köpenhamn.
Dansk sjöofficer. Som ung kadett och löjtnant utmärkte han sig under kriget med England 1807-14. Han avancerade senare och blev så småningom viceamiral 1852. Då kriget med England var slut påbörjade Zahrtmann studier i hydrografi och geodesi, och blev 1819 anställd vid mätningar på Jylland. 1826 blev han direktör för Sjökortsarkivet. Där gjorde han ett förtjänstfullt arbete vid utmätningen av de danska farvattnen och anläggningen av en rad fyrar. 1848-50 var han marinminister och 1852 blev han överekipagemästare vid Holmen i Köpenhamn. Han offentliggjorde ett antal avhandlingar om kartografiska och sjömilitära frågor.


Bricka.


Haller, Albrecht von.


Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.


GEDDA, PETTER.

1661-97.
Kartograf, från 1687 styrmansdirektör vid amiralitetet, en befattning närmast motsv. såväl generallotsdirektörens som chefens för sjökarteverket i vår tid. G. utarbetade nya författningar rörande lotsväsendet, vilka sedaan länge förblevo gällande, och upprättade och utgav tills. med sin företrädare W. v. Rosenfeldt den första svenska sjöatlasen 1694, 'General hydrographisk chart-book öfwer Östersiön', vilken s.å. även utkom i engelsk och holländsk uppl. Genom detta kartarbete tillvann sig G. en framstående plats inom den svenska kartografiens historia.

Worked at the Survey office, from 1681 in marine measurement and production of maps under Admiral Werner von Rosenfeldt. In 1681 appointed principal at the Admiralty. In 1687 Gedda was appointed director of pilots, taking over von Rosenfeldt's responsibilities for the pilots and hydrographical surveying. They continued collaborating, and in 1695 produced the first printed Swedish marine atlas to provide a correct, albeit very general, view of the Kattega
...
Bland arbeten.
General hydrographisk chart-book öfwer Östersiön.


Svensk Uppslagsbok. Sveriges sjökartor – A. Hedin.



Gulddistriktet Klondike - ca 1897.



'Das Nordöstliche Africa' - Adolf Gräf och G. Lejean ca 1860.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10468

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

DARDEL, FRITZ LUDVIG von

Biografiska uppgifter:Född 24 mars 1817 i Neuchâtel, död 27 maj 1901 i Stockholm
Militär, överintendent, tecknare. Föräldrar: godsägaren Georges-Alexandre D. och grevinnan Hedvig Sofia Charlotta Amalia Lewenhaupt. – D. inträdde i sv. militärtjänst 1833, blev underlöjtnant vid Svea livgarde 1837, löjtnant 1844, kapten 1854, major och överstelöjtnant 1862. Avsked erhöll han 1864. Han tjänstgjorde som stabsadjutant vid livgardesbrigaden 1847, vid stabsexpeditionen under kronprinsen 1848, som kurir till Haag 1850 och som militärattaché i Paris 1858-62. Han utnämndes till kammarherre 1856 och åtföljde kronprins Karl (Karl XV) till Norge s. å. År 1859 blev han adjutant hos Karl XV. Vid faderns död 1863 övergick adelskapet på D. som utnämndes till kabinettskammarherre, överintendent och chef för Överintendentsämbetet samt preses för Konstakad. 1864. Han var ordf. i Sv. slöjdfören. 1871-1876 och i Sveriges allm. konstfören. 1877-86. Sedan 1861 var han hedersled. av Konstakad. och beklädde under senare delen av sitt liv en mängd poster i styr. och kommittéer för olika konst- och världsutställningar. Han tog avsked från Överintendentsämbetet 1882 och från presidiet i Konstakad. 1885. Under sin tjänstgöring vid Svea livgarde på 1840-talet knöt D. vänskapsband med kronprinsen, sedermera Karl XV, till vars närmaste omgivning han kom att höra. Det, som framför allt band dem samman, var det gemensamma intresset för konsten. D. hade 1839-40 vistats i Paris för konststudier och besökt L. Cogniets och E. Lamis ateljéer. Ritstiftet var hans konstnärliga uttrycksmedel, den flyktiga skissen, den hastigt nedkastade annotationen och den obarmhärtigt blottande karikatyren hans form. Tills. med J. A. Cronstedt utgav han 1841 en serie om åtta häften humoristiska ”Teckningar ur dagens händelser”. I Ny illustrerad tidn. uppträdde han under sign. ”Stift & comp.” med skämtteckningar till dagens diskussionsämnen, ss. ni-reformen och unionsfrågan (1865-66), och i Ord och bild skildrade han 1892 Stifts nyårsbesök hos sin tant i en landsortsstad. D. planerade att samla sina teckningar till ”en illustrerad dagbok” över sitt liv, och han gjorde – en smula nyckfullt – anteckningar om personer och tilldragelser, om sina resor och om sina reflexioner till aktuella problem. Illustrerade med hans teckningar ha dessa memoarer och dagböcker utgivits av hans son, kanslisekr. Nils von D. (”Minnen”, 1-4, 1911-13; ”Dagboksanteckningar”, 1-3, 1916-20; ”Minnen från senare år”, 1931; samt ”Ur Fritz von Dardels album. Bilder ur sällskaps- och militärlifvet från adertonhundratalets midt”, 1915). De äro lika respektlöst oförblommerade som hans teckningar och ha sitt intresse framför allt genom den omedelbara inblick de ge i tidens konst-, hov- och sällskapsliv. D:s insatser som chef för överintendentsämbetet och på andra betrodda poster äro av mindre betydelse, men då och då tog han initiativ av värde. Så tillkommo länsarkitektsbefattningarna på hans förslag. Som ordf. i Sv. slöjdfören. startade han ”Mönster för konstindustri och slöjd”, som började utkomma 1873. Presidiet i Konstakad. lämnade han (1885) i lagom tid för att undgå angreppen på dess slentrian från ”Opponenterna”, vilkas konst han ansåg vara ”en blandning av grågrönt och smutsgrått”. D. hörde till den gamla stammen, han bevarade aristokratens syn på nymodigheter inom både konsten och det sociala livet. Med ”sitt lättsamma, artiga väsen, sin livliga konversation och sitt kvicka skämt” passade han väl för hovtjänsten men föga i larmet på konstens barrikader. D. lärde sig aldrig helt tala svenska, och hans minnen äro skrivna på franska och senare översatta. Men han har sett och återgivit sv. kynne och sv. seder på ett sätt, som ger honom en betydande plats i sv. kulturhistoria. En utställning av hans arbeten i Färg och form i Stockholm 1940 rekapitulerade hans även av en sen tid uppskattade insats som tecknare. – Gift 1846 med friherrinnan Augusta Charlotta Silfverschiöld. – Litt.: D:s egna skrifter; L. Dietrichson, ”En norrmans minnen från Sverige” (1-2, 1901-02).
(Svenska män och kvinnor. Band II C-F, sid 208.)

Tillbaka till början.