SÖK KARTOGRAFER, GRAVÖRER M.FL.

HÄLLSTRÖM, CARL PETER.

1774-1836.
Svensk kartograf.
'Föddes i Ilmola socken af Wasa län i Finland, d. 27 Febr. 1774. Fadern, Carl H., var der då Pastors-Adjunct, men blef sedan Comminister. Modern var Anna Rein. Student i Åbo 1792, Phil. Mag. 1795, undergick derefter examen i Lagfarenheten och ingick i Bergs-Collegium, der han 1796 blef Auscultant och året derpå Geschworner. Förflyttades 1801 såsom Ingenieur till Landtmäteri-Contoiret; 1802 Premier Ingenieur, några år derefter Capitaine vid Sjömätningscorpsen samt 1809 Förman för Sjö-chart-archivet. Under tiden Ledamot i K. Strömrensningscomitéen, i hvilken egenskap han utförde många gagneliga förrättningar. När denna indrogs, blef H. 1827 Chef för Norra Canaldistrictet, samt 1830 Contoirschef för Expeditionerna. Sedan 1810 Major vid flottan, erhöll han 1826 Öfverste-Lieut:s n. h. o. v. R. W. O. 1818. Ledamot af K. Vet.-Akad. 1804, af K. Landtbr.-Akad. 1812, samt Förvaltare i Räkenskapsafdeln., af K. Krigs-Vet.-Akad. (der i flere år föredragande i Sjö-krigsvetenskapen), samt af K. Patrioti...

Biographi öfver C. P. Hällström i Vet.-Akad.Handl. 1838.Biografiskt lexikon öfver Namnkunnige Svenske Män. 1876.Ytterligare upplysningar finnes i "Svenska män och kvinnor". 1946. Band G-H s. 595-596.

Bagge, Jonas Samuel.

Född i Uddevalla 1 juli 1803, död 4 januari 1870.
fysiker. Född i Uddevalla d. 1 juli 1803. Föräldrar: rådmannen Daniel Benjamin Bagge, tillhörande en äldre gren af släktets, och Anna Charlotta von Schoultz.
Promoverad filosofie doktor i Lund 1829, utnämndes B. följande året till adjunkt i fysik vid Teknologiska institutet i Stockholm. 1838 utnämndes han till lärare i praktisk mekanik vid bergsskolan i Falun, med titel af professor. År 1853 förordnades han till chef på järnkontorets mekaniska stat och företog 1855 på uppdrag af bergskollegium en resa till Frankrike för att vid den där föranstaltade industriutställningen taga kännedom om järnhandteringen i främmande länder och på samma gång göra sig underrättad om de i Frankrike befintliga undervisningsanstalter för denna industrigren. B. utgaf bl. a. Elementarkurs i fysiken, såsom förberedelse till studium af fysiska teknologien 1835. Ledamot af Vet.-akad. 1857. Död d. 4 jan. 1870.
Gift 1836 med Anna Margareta Ödman.
Bland arbeten.
'Karta öfver Fahlu Stad.'

Speed, John.

(1552-1629)
One of the most famous of English mapmakers, the historian John Speed decided in 1611 to publish a volume of maps to accompany his History of Great Britain. The maps were instantly popular, running to seven editions by 1676. Sudbury and Humble contracted Jodocus Hondius to engrave the plates in Amsterdam. From 1605 to 1610 Speed sent the information to Hondius, allowing Hondius to compose these famous maps.

Sotheby's

Gulddistriktet Klondike - ca 1897.

Filkmåla, Altriplex hastatum - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.

DARDEL, FRITZ LUDVIG von

Biografiska uppgifter:Född 24 mars 1817 i Neuchâtel, död 27 maj 1901 i Stockholm
Militär, överintendent, tecknare. Föräldrar: godsägaren Georges-Alexandre D. och grevinnan Hedvig Sofia Charlotta Amalia Lewenhaupt. – D. inträdde i sv. militärtjänst 1833, blev underlöjtnant vid Svea livgarde 1837, löjtnant 1844, kapten 1854, major och överstelöjtnant 1862. Avsked erhöll han 1864. Han tjänstgjorde som stabsadjutant vid livgardesbrigaden 1847, vid stabsexpeditionen under kronprinsen 1848, som kurir till Haag 1850 och som militärattaché i Paris 1858-62. Han utnämndes till kammarherre 1856 och åtföljde kronprins Karl (Karl XV) till Norge s. å. År 1859 blev han adjutant hos Karl XV. Vid faderns död 1863 övergick adelskapet på D. som utnämndes till kabinettskammarherre, överintendent och chef för Överintendentsämbetet samt preses för Konstakad. 1864. Han var ordf. i Sv. slöjdfören. 1871-1876 och i Sveriges allm. konstfören. 1877-86. Sedan 1861 var han hedersled. av Konstakad. och beklädde under senare delen av sitt liv en mängd poster i styr. och kommittéer för olika konst- och världsutställningar. Han tog avsked från Överintendentsämbetet 1882 och från presidiet i Konstakad. 1885. Under sin tjänstgöring vid Svea livgarde på 1840-talet knöt D. vänskapsband med kronprinsen, sedermera Karl XV, till vars närmaste omgivning han kom att höra. Det, som framför allt band dem samman, var det gemensamma intresset för konsten. D. hade 1839-40 vistats i Paris för konststudier och besökt L. Cogniets och E. Lamis ateljéer. Ritstiftet var hans konstnärliga uttrycksmedel, den flyktiga skissen, den hastigt nedkastade annotationen och den obarmhärtigt blottande karikatyren hans form. Tills. med J. A. Cronstedt utgav han 1841 en serie om åtta häften humoristiska ”Teckningar ur dagens händelser”. I Ny illustrerad tidn. uppträdde han under sign. ”Stift & comp.” med skämtteckningar till dagens diskussionsämnen, ss. ni-reformen och unionsfrågan (1865-66), och i Ord och bild skildrade han 1892 Stifts nyårsbesök hos sin tant i en landsortsstad. D. planerade att samla sina teckningar till ”en illustrerad dagbok” över sitt liv, och han gjorde – en smula nyckfullt – anteckningar om personer och tilldragelser, om sina resor och om sina reflexioner till aktuella problem. Illustrerade med hans teckningar ha dessa memoarer och dagböcker utgivits av hans son, kanslisekr. Nils von D. (”Minnen”, 1-4, 1911-13; ”Dagboksanteckningar”, 1-3, 1916-20; ”Minnen från senare år”, 1931; samt ”Ur Fritz von Dardels album. Bilder ur sällskaps- och militärlifvet från adertonhundratalets midt”, 1915). De äro lika respektlöst oförblommerade som hans teckningar och ha sitt intresse framför allt genom den omedelbara inblick de ge i tidens konst-, hov- och sällskapsliv. D:s insatser som chef för överintendentsämbetet och på andra betrodda poster äro av mindre betydelse, men då och då tog han initiativ av värde. Så tillkommo länsarkitektsbefattningarna på hans förslag. Som ordf. i Sv. slöjdfören. startade han ”Mönster för konstindustri och slöjd”, som började utkomma 1873. Presidiet i Konstakad. lämnade han (1885) i lagom tid för att undgå angreppen på dess slentrian från ”Opponenterna”, vilkas konst han ansåg vara ”en blandning av grågrönt och smutsgrått”. D. hörde till den gamla stammen, han bevarade aristokratens syn på nymodigheter inom både konsten och det sociala livet. Med ”sitt lättsamma, artiga väsen, sin livliga konversation och sitt kvicka skämt” passade han väl för hovtjänsten men föga i larmet på konstens barrikader. D. lärde sig aldrig helt tala svenska, och hans minnen äro skrivna på franska och senare översatta. Men han har sett och återgivit sv. kynne och sv. seder på ett sätt, som ger honom en betydande plats i sv. kulturhistoria. En utställning av hans arbeten i Färg och form i Stockholm 1940 rekapitulerade hans även av en sen tid uppskattade insats som tecknare. – Gift 1846 med friherrinnan Augusta Charlotta Silfverschiöld. – Litt.: D:s egna skrifter; L. Dietrichson, ”En norrmans minnen från Sverige” (1-2, 1901-02).
(Svenska män och kvinnor. Band II C-F, sid 208.)

Tillbaka till början.