HENRIK SJÖFARAREN, HENRIQUE EL NAVEGADÔR.
1394-1460.
Portugisk prins som runt 1430 lät inrätta ett kartografiskt centrum i södra Portugal. Var 'den store vägrödjaren som slutade med upptäckandet av sjövägen till Indien.'
Svensk uppslagsbok.
Född 1732 15/1 i Valsberga, Åkers sn (Söd.), död 1797 4/11 på Bråtorp i ovann. sn.
Kommissionslantmätare. Kartgravör. Son av kronolänsmannen Olof Å. och Maria Ekström. Student vid Uppsala universitet 1754. Blev sedan enligt egen utsago »informator hos löjtnant Ridderhjerta, dels ock vid Kungsör hos slottsinspektoren Jesper Petrseus att informera dess dotterson Jesper Gillberg, hvarmed fortsattes till 1756. År 1757 antog jag station hos akademigravören Åkerman, hvilken jag hjälpte med gravyr af bokstäfver, så att jag fanns skicklig gravera alla namn, som stå på den första här i riket utgifna jordgloben med en fots diameter, fast jag ej fick hedern att mitt namn sattes på globen» (EKSTRAND). Kommissionslantmätare 1781. Ägde Bråtorp.
Bland arbeten.
A. BERCH, Oeconomisk beskrifning öfver Wadsbo härad uti Westergöthland och Skaraborgs höfdingedöme, diss., resp. G. F. Bergman, Uppsala 1759: karta över Vadsbo härad.
Karta över Tveta härad i Småland. 17601.
Stockholms magazin, 1780: striden vid Brunnbäck jämte karta över Grytnäs och Folkärna socknar, efter G. Halstenson 1652.
Svenskarna under Wilhelm Carpelan förstöra den preussiska flottiljen i Frisches Haff 1759, efter C. Rutensparre, kpst.
Hultmark, 1944.
Ca. 1660 - ca. 1735.
Holländsk kopparstickare. Hans första verksamhet var i Amsterdam där han först omnämns år 1682. 1688-89 var han mästare i Lukasgillet i Antwerpen, 1696-1714 återfinns han i Bryssel och 1727 i Haag. Han omnämns en sista gång 1732. Förmodas död innan år 1740. En mängd kopparstick vet man kommer från hans händer, varav flera bilder med historiska motiv, porträtt, planer, stadsplaner och kartor, samt konstnärliga titelblad.
Phillips. - Thieme-Becker.
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
Orre, höna - Olof Rudbeck d.y.
