1717-77.
Tysk kartograf. Från 1740 var han som svärson knuten till Matthaers Seutters (se denne) kartförlag. Efter Seutters död 1757 övertog han en del av dennes affär som han drev vidare i svärfaderns namn. Lotters kartor vann erkännande. Han gav ut egna arbeten i större utsträckning än Seutter, och allierade sig speciellt med nya engelska kartritare. Av kompletta atlaser kan nämnas 'Atlas minor' (ca. 1744) och 'Atlas novus' (ca. 1772).
Bland arbeten.
Atlas minor.
Atlas novus.
Allg. d. Biogr., art. Seutter. - Phillips.
Né à Paris en 1795 est un géographe français.
Auguste Henri Dufour étudia avec Lapie et travailla avec lui à plusieurs cartes du Dépot de la Marine. En 1824, il publia pour la première fois, sous son nom seul, une Analyse géographique de la carte de Palestine, et prit part dès ce moment à une foule de publications historiques ou topographiques dont il dressa et dessina les plans et les cartes. Ses ouvrages principaux sont :
* l'atlas élémentaire et universel de géographie ancienne et moderne (1828)
* plusieurs Précis de système planétaire et de cosmographie
* l'atlas joint à la France illustrée de Victor Adolphe Malte-Brun (1855)
* l'atlas Dufour, atlas universel, physique, historique et politique de la France, de ses départements et de ses colonies (106 cartes). (1857)
Parmi les élèves d'Auguste Henri Dufour figure Alexandre Vuillemin.
1757-1819
Upptagen hos Tooley som 'Swedish Royal Geographer' med en karta 'Lands Wägarne genom södra Sverige 1792'. Det är möjligt att denna karta är den enda som Linnerhjelm har varit redaktör för.
Skalan är ca 1:1.100.000.
Bland arbeten.
Lands Wägarne genom södra Sverige 1792
RdeT Tooley
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Heraldischer Atlas, Tavla 1 - H. G. Ströhl 1899.
TRAUTMAN, VALENTIN STAFFANSSON.
Biografiska uppgifter:Född o. 1580 i Tyskland, död 1629 i Stockholm (Tyska förs.), där specif. verifikationer saknas 1618-35.
Tecknare, kopparstickare och träsnidare. Inkom till Sverige troligen 1616 och erhöll 1617 17/2 fullmakt att bo i landet utan 'borgerlig tunga och besvär'. Bosatt i Stockholms norra förstad 1621 enligt stadens tänkebok s. å. 23/11. Uppbar 1624 16 dlr smt för gravering å en prinsessas likkista. 1627 utstack han vapen och namn på prinsessan Agnes’ av Holstein-Gottorp kista i Riddarholmskyrkan för 40 dlr smt. Sistn. år 9/1 var »Fallenteen kåpparstijkare … stämbd at svara Adam Rickertz [då] Dee Laskepelles [De la Chapelle] löitnant, war icke till wedermåls» (Norra förstadens tänkeb.). I boskapsräkningen 1628 skattade »Pfallentijn kapperstik» i norra förstadens östra kvarter för ett »gammalt svijn». Kungen var synbarligen vid T:s frånfälle orolig för kvarlåtenskapen enligt Riks. reg. 1629 19/12: »Gustaff Adolph etc. Wår gunst etc. Effter dhet Wij förnumne at kopparstickaren på Norremalm är dödh och hoos honom äre allehanda kopparplåtar som medh stoor kostnadt utstukne äre, derföre på dhet dhe icke måge förkomma, skole I låta tage dem och leggia uthi een kista, hafwandes dhem uthi godh förwaring på Slotet…» 1635 vistades änkan, Barbro Trautman, fortfarande i Stockholm med understöd av kronan. 1642—43 omnämnes i räntek.böckerna en Johan Trautman, sannolikt son av Valentin T., vilken under två år tilldelats ett stipendium på 200 dlr smt årligen »för sina studiers fortsättande på fremmandes orter».
Bland arbeten:
A BURE, Orbis Arctoi, imprimisque amplissimi regni Sueciae tabula, jämte porträttmedaljonger av Gustav II Adolf och Maria Eleonora 1626, kpst,
(Hultmark, 1944.)
