VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

KEULEN van.


Holländsk bokhandlarfirma, grundlagd i Amsterdam 1678 av Joannes van Keulen (se denne). Denne handlade med sjökort samt matematiska och nautiska böcker och instrument som han till viss del gjorde förarbetet till. Som förläggare gav han ut en rad stora sjökartverk som 'De lichtende Zeefaakkel' (1680-84), 'Zee Atlas' (1680) och 'De groote nieuwe vermeerderde Zee Atlas ofte water werelt' (1695). Dessa verk kom i flera nyutgåvor. - Hans son, Gerard van Keulen, fortsatte verksamheten, reviderade de gamla kartorna och kompletterade med nya. Efter hans död 1726 fortsatte företaget under ledning av Johannes van Keulen d.y. (d. 1755). 1728 utkom en fransk utgåva, 'Flambeau de la mer' i 4 band, och 1753 en reviderad utgåva, 'De nieuwe groote lichtende Zee fakkel'. Från 1779 var Gerard Hulst van Keulen (se denne) innehavare av företaget och ombesörjde flera nyutgåvor av firmans atlaser. 1802 hade 'Zee-Fakkel' (med text på holländska, franska och spanska) kommit ut i 26 utgåvor, och 'Zee-Atlas' (utan text) i 15 utgåvor.
...
Bland arbeten.
De lichtende Zeefaakkel.
Zee Atlas.
De groote nieuwe vermeerderde Zee Atlas ofte water werelt.
Flambeau de la mer.
De nieuwe groote lichtende Zee fakkel.


Nissen. - Nouv. biogr. gen. - Phillips. - Wieder.


NORDENANKAR, JOHAN.

1722-1804. Född i Orlunda, död i Fliseryd.
Svensk sjöofficer. Blev löjtnant vid amiralitetet 1750 men gick strax därefter i utländsk örlogstjänst. 1755 återvände han till den svenska flottan som kapten, 1766 blev han kommandörkapten och 1772 konteramiral. Adlad 1756. Var från 1758 knuten till det svenska kustmätningsarbetet. 1772-97 direktör för sjökartverket. Ett resultat av hans verksamhet var den så kallade 'Nordenankars atlas' som utkom 1782-97. Han författade den första svenska läroboken i navigation (1756). Medlem av Vetenskapsakademien i Stockholm.

In 1773, Rear Admiral Johan Nordenankar was appointed director of maps, directly under the royal court. The maps were engraved by Fredric Akrel and Eric Åkerland.

Bland arbeten.
Nordenankars atlas.


Lönborg, s. 183ff. - Sv. män och kv. Sveriges sjökartor – A. Hedin.


Plancius, Petrus.

1562-1622.
Plancius was a theologian and minister of the Dutch Reformed Church who fled with many of his compatriots from religious persecution in Flanders to settle in Amsterdam in 1585. There he became interested in navigation and cartography and, being fortunate enough to have access to nautical charts recently brought from Portugal, he was soon recognized as an expert on the shipping routes to India. He was interested, too, in the idea of a North East passage until the failure of Willem Barentsz's third voyage in 1597 seemed to preclude the possibility of such a route. In 1602 he was appointed cartographer to the new Dutch East India Company.
Although Plancius produced no atlases his individual maps and charts, over 100 in all, exercised much influence on the work of other cartographers at the turn of the century. His very large wall map of the world dated 1592 was of particular significance.



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



Sileshår, Drosera rotundifolia - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10397

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

THERSNER, ULRIK.

Biografiska uppgifter:Född Kurkslätts socken i Finland d. 2 april 1779.
Militär, tecknare. Föräldrar: kapellanen Mikael Thersner och Johanna Dorph. - T. begynte redan vid sju års ålder sin militära bana, i det han då vardt antagen till skeppsgosse, i hvilken egenskap han tjänstgjorde under ryska kriget 1788-90. Sergeant vid arméns flotta 1794 och fänrik 1799, var han såsom informationsofficer vid Göteborgs eskader 1804 anställd att förrätta hydrografiska mätningar i Bohuslän. 1808 löjtnant i Fältmätningskåren, dit han blifvit förflyttad året förut, deltog han på skilda håll krigsoperationerna 1808-09, blef kapten 1810 och medverkade s. å. vid gränsregleringen mellan Sverige och Ryssland. Sedan han i 1813-14 års krig haft åtskilliga kommenderingar och sistnämnda år befordrats till major i Fältmätningsbrigaden, förrättade han bl. a. 1815-17 fältmätningar i Skåne. 1825 tog han afsked ur krigstjänsten med öfverstlöjtnants rang. - Bland elementen i hans ungdomsbildning hörde bl. a. att med grafstickeln frambringa åtskilliga småstycken. På egen hand förkofrade han sig gradvis i teckningskonsten och upptog det af hans landsman, sedermera öfverstlöjtnant V. M. Carpelan, m. fl. den tidens konstnärer utöfvade aquatintamanéret och begynte 1816 under titeln Fordna och närvarande Sverige utgifva ett omfattande arbete, som var ett slags efterbildning af Dahlbergs Sueciaverk. De första bladen detta sitt storartadt anlagda verk utförde han under sin vistelse i Skåne, af hvars herresäten de återgifva utsikter. Med kartografen C. F. Akrells skickliga biträde vid teckningarnas mångfaldigande fortskred arbetet så raskt, att 1823 hela afdelningen Skåne var färdig, och början gjord med Östergötland. 1824-25 begyntes med Uppland och Södermanland. I företaget hade redan tidigt Carpelan börjat medverka. Vid T:s död, som inträffade i Västerås d. 2 sept. 1828. voro ej mindre än 38 häften färdiga, med af honom författad text. Äfven tvenne andra litterära arbeten af honom förtjäna omnämnas, nämligen Några ord om musiken 1826 och Om landskapsmålning 1828. Efter T. öfvergick planschverket i andra händer, men fortsattes 1843 af hans dotter Thora Johanna Ulrika Thersner (född 1818 och död i Stockholm d. 3 okt. 1867) och hade vid hennes bortgång fortskridit till 364 folioblad, då det för alltid afbröts. -- Gift 1811 med Anna Gustafva Weckman.


Efter T:s död kunde hans enka genom vänners hjelp fortsätta det stora planschverket (det hade aldrig åtnjutit offentligt understöd). M. G. Anckarsvärd förestod dess utgifvande i litografi till 1843, under hvilken tid han dels efter T., dels efter egna eller andras teckningar utförde en mängd utsigter, hvilka i allmänhet äro de först utgifna öfverlägsna. 1843 Öfvertogs arbetet af T:s dotter Thora Johanna Ulrika T. (f. 1818), hvilken ända till sin död (1867) fortsatte det. Hon litogra-fierade mestadels sjelf sina teckningar, som äro samvetsgranna, men något torra och svaga. Under hennes tid fortsattes och afslöts afdelningen Nerike (1838-55), äfvensom fyra andra dels fortsattes, dels påbörjades. Hela verket omfattade vid hennes död 91 häften (364 planscher med text) och hade kostat subskribenterna 682 kr. 50 öre, säkerligen det dyraste pris, som ett svenskt literärt arbete betingat.
Bland arbeten:
Fordna och närvarande Sverige
(Svenskt biografiskt handlexikon. Nordisk Familjebok, första utgåvan.)

Tillbaka till början.