Guvernör i Pskov, tvingades fly från Moskvas furstendöme till Litauen på 1530-talet. Försåg Münster med uppgifter inför dennes arbete med kartan över Moskvas furstendöme.
Bland arbeten.
Moskvas furstendöme.
RdeT.
Montanus, Petrus. [Pieter van den Berg]
ft. 1606.
A Dutch geographer, active in Amsterdam, who worked in association with his brother-in-law, J odocus Hondius, for whom he prepared the text of the Mercator/Hondius Atlas (1606 and later editions). The map noted below, attributed to Montanus, is the first separately printed one of Maryland; known as 'Lord Baltimore's Map' it was published by him to attract settlers to the colony.
TRAUTMAN, VALENTIN STAFFANSSON.
Född o. 1580 i Tyskland, död 1629 i Stockholm (Tyska förs.), där specif. verifikationer saknas 1618-35.
Tecknare, kopparstickare och träsnidare. Inkom till Sverige troligen 1616 och erhöll 1617 17/2 fullmakt att bo i landet utan 'borgerlig tunga och besvär'. Bosatt i Stockholms norra förstad 1621 enligt stadens tänkebok s. å. 23/11. Uppbar 1624 16 dlr smt för gravering å en prinsessas likkista. 1627 utstack han vapen och namn på prinsessan Agnes’ av Holstein-Gottorp kista i Riddarholmskyrkan för 40 dlr smt. Sistn. år 9/1 var »Fallenteen kåpparstijkare … stämbd at svara Adam Rickertz [då] Dee Laskepelles [De la Chapelle] löitnant, war icke till wedermåls» (Norra förstadens tänkeb.). I boskapsräkningen 1628 skattade »Pfallentijn kapperstik» i norra förstadens östra kvarter för ett »gammalt svijn». Kungen var synbarligen vid T:s frånfälle orolig för kvarlåtenskapen enligt Riks. reg. 1629 19/12: »Gustaff Adolph etc. Wår gunst etc. Effter dhet Wij förnumne at kopparstickaren på Norremalm är dödh och hoos honom äre allehanda kopparplåtar som medh stoor kostnadt utstukne äre, derföre på dhet dhe icke måge förkomma, sk...
Bland arbeten.
A BURE, Orbis Arctoi, imprimisque amplissimi regni Sueciae tabula, jämte porträttmedaljonger av Gustav II Adolf och Maria Eleonora 1626, kpst,
Hultmark, 1944.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
von Ungern Sternberg - C. H. Tersmeden ca 1900.
