VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

PLANTIN, CHRISTOPHE.

1514-1589.
Fransk-nederländsk boktryckare, tryckte i Antwerpen från 1550 bl.a. liturgiska verk och en 'Biblia polyglotta' (8 bd, 1569). P. hade bl.a. en filialofficin i Leiden, som 1586 övertogs av svärsonen F. Raphelengh. P:s efterträdare i ANtwerpen blev hans svärson Jan Moerentorf (Moretus), under vars son, Balthasar Moretus (1574-1641), P. P. Rubens knöts till företaget. - P.-trycken (o. 1600 torde finnas) utmärka sig för vacker utstyrsel och praktiskt format samt stor noggrannhet i tekniken. Tryckeriet ägde bestånd i Antwerpen till 1876, då det inköptes av staden och blev Musée Plantin-Moretus.
Christophe Plantin ombesörjde efter 1579 utgivningen av Ortelius atlas 'Theatrum Orbis Terrarum'.

Bland arbeten.
Biblia polyglotta.


Svensk uppslagsbok.


FAGERSTRÖM, JOHAN GUSTAF.

Född 1801 26/2 i Stockholm, död 1830 21/8 i samma stad (Klara).
Kopparstickare. Son av skomakaren Johan Gustaf F. Och Brita Ulrika Sundberg. Elev av kopparstickaren och kartgravören Carl Gustaf Lundgren.
Bland arbeten.
A. J. DE ROSNY, Geografisk karta öfver Europa, u. o. o. å.: 7 blad.
Jordglobskarta.


Hultmark, 1944.


BARENTS, WILLEM.

Död 1597.
Holländsk sjöfarare som ledde flera expeditioner för att finna en nordlig sjöförbindelse med Kina (Nordostpassagen). Sommaren 1594 nådde han Novaja Semljas västkust och följde denna norrut till 77:e breddgraden. Ett annat skepp i expeditionen seglade genom Vaigatsjstredet och hittade isfritt hav vidare längs nordkusten av Asien. En ny expedition året efter hittade emellertid denna passage blockerad av packis och tvingades vända. På sin tredje expedition 1596 hittade Barents Björnön och upptäckte Svalbard som inte tidigare varit känt sedan vikingarnas resor dit. Från Svalbard fortsatte han till Novaja Semlja och seglade runt nordspetsen av ön, där expeditionen blev den första att övervintra i Norra Ishavet. Då skeppen följande vår inte kom loss från isen tvingades manskapet överge dessa och färdas vidare i öppna båtar. Efter stora ansträngningar nådde de flesta fram till Lappland där de blev räddade, men Barents själv och flera andra omkom under resan.

Barentsz was a noted pilot who was convinced by t
...


Salmonsen.



Gulddistriktet Klondike - ca 1897.



'Ducatus Mecklenburgicus' - Frederick de Wit, Pieter Mortier ca 1710.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10376

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

SEUTTER, MATTHAEUS .

Biografiska uppgifter:1678-1757. Född och död i Augsburg.
Tysk kartograf, son till en guldsmed. Hans föräldrar ville att han skulle bli ölbryggare men han såg till att bli lärling i kartgravering hos J.B. Homann i Nürnberg 1697. Efter lärlingstiden återvände Seutter till sin hemstad Augsburg och började arbeta hos Jeremias Wolff på dennes förlag. Från och med år 1707 arbetade han självständigt som kartgravör i Augsburg. 1710 började han ge ut kartor under eget namn och 1728 var han en namnkunnig kartograf. 1730/1732 fick han titeln 'Kaiserlicher Geograph', kejserlig geograf. Totalt skapade Seutter och hans medhjälpare uppemot 400-500 landskartor, stadsplaner och översikter, genealogiska och kronologiska tabeller m.m.. Av atlasverk kom 'Atlas geographicus' 1725 med 46 kartor, 'Atlas novus indicibus instructus' kom ca. 1730 i Augsburg och Wien. En utökad utgåva av den senare med 131 kartor kom 1734/1735 och slutligen utkom ca. 1744 en 'Atlas minor' med 64 kartor i ett mindre format. I atlasen från 1734/1735 delade Seutter upp kartorna i rutor och lät utarbeta stadsregister, en nyhet som i hög grad underlättade användningen av kartorna. Med några obetydliga ändringar är Seutters kartor till största delen kopior av äldre holländska kartor, och inte minst arbeten av hans gamle lärare Homann. Både i utsmyckning och utförande påminner hans kartor om Homanns och konkurrensen mellan de två firmorna var stor. När det gäller egna arbeten inskränker Seutter sig till specialkartor över olika tyska distrikt. Detta förhållande beror troligen till stor del på att under Seutters aktiva år fanns det varken ett universitet i Augsburg eller några kontakter med framstående matematiska, naturvetenskapliga eller astronomisk instutitioner vilket hämmade stadens självständiga kartproduktion. Efter Seutters död delades hans firma mellan olika arvingar, varav svärsonen Tobias Lotter (se denne) blev den mest kända.
Bland arbeten:
- Atlas Geographicus oder Accurate Vorstellung der Ganzen Welt, 1725
- Atlas Compendiosus oder die ganze Welt in den nothwendigsten Geographischen Charten
- Atlas Compendiosus Scholasticus
- Atlas Novus Indicubus Instructus, 1728
- Grosser Atlas, 1734
- Atlas Minor, 1744

SEUTTER, M. Nova et accurata delineatio Ingriae et Careliae... Matthaeus Seutter,... Aug. Vind. [engraved map]. Augsburg, [c.1744].
The Seutter edition of the Grimmel map of Carelia and Ingria.
SEUTTER, M. Teshenije Nevy reky... = Fluwius Newa e lacu Ladoga Petropolin... [engraved map] Augsburg, [c.1744].
The Seutter-version of the Grimmel map of Ingria. [Kartan över Neva från Ladoga till St Petersburg].
(Allg. d. Biogr. Christian Sandler: Seutter, Matthäus. In: Allgemeine Deutsche Biographie (ADB). Band 34, Duncker & Humblot, Leipzig 1892, S. 70–72. Christian Sandler: Matthäus Seutter (1678–1757) und seine Landkarten. 3. Reprintauflage. Bad Langensalza: Verlag Rockstuhl, 2009 (1. Auflage: 1894). ISBN 978-3-936030-03-7 Peter H. Meurer: Das Druckprivileg für Matthäus Seutter. In: Cartographica Helvetica Heft 8 (1993) S. 32–36 Volltext Michael Ritter: Die Augsburger Landkartenverlage Seutter, Lotter und Probst. In: Cartographica Helvetica Heft 25 (2002) S. 2–10 Volltext)

Tillbaka till början.