VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

L'ENFANT, PIERRE CHARLES.

1754-1825.
L'Enfant was born in Paris where he trained to be an architect. He came to America in 1777, and served George Washington as an engineer during the Revolutionary War. In 1791 President Washington asked L'Enfant to design the new capitol city in the District of Columbia. L'Enfant designed a city similar in layout to the then French capitol city of Versailles. The Capitol in Washington sits in a position similar to that of the palace in Versailles, the White House (originally called the President's House) in the position of Grand Trianon, and the Mall is like the Parc. The Commissioners of the City of Washington wanted to have a printed copy of the plan when they began to sell building lots. L'Enfant irritated them by working slowly and releasing only sketchy plans . On instruction from President Washington, Thomas Jefferson on February 27, 1792 wrote a letter to L'Enfant dismissing him as city planner. L'Enfant died penniless and was buried on a friend's estate. In 1909 his remains were moved to Arlington Natio
...


Washington Map Society. Se även wikipedias artikel, 'Pierre Charles L'Enfant'.


NORDENANKAR, JOHAN.

1722-1804. Född i Orlunda, död i Fliseryd.
Svensk sjöofficer. Blev löjtnant vid amiralitetet 1750 men gick strax därefter i utländsk örlogstjänst. 1755 återvände han till den svenska flottan som kapten, 1766 blev han kommandörkapten och 1772 konteramiral. Adlad 1756. Var från 1758 knuten till det svenska kustmätningsarbetet. 1772-97 direktör för sjökartverket. Ett resultat av hans verksamhet var den så kallade 'Nordenankars atlas' som utkom 1782-97. Han författade den första svenska läroboken i navigation (1756). Medlem av Vetenskapsakademien i Stockholm.

In 1773, Rear Admiral Johan Nordenankar was appointed director of maps, directly under the royal court. The maps were engraved by Fredric Akrel and Eric Åkerland.

Bland arbeten.
Nordenankars atlas.


Lönborg, s. 183ff. - Sv. män och kv. Sveriges sjökartor – A. Hedin.


KLINT, ERIK GUSTAF af.

1801-1846.
Före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, f. 15 okt. 1801 på Karlberg, Solna, d. 30 april 1846 vid en förlisning i Mexikanska golfen. Son till Gustaf af Klint. - K. blev, knappast sexton år gammal, underlöjtnant vid örlogsflotten 1817, premiärlöjtnant 1827 och kapten 1841. Åren 1827-38 var han informationsofficer vid flottans styrmansskola i Karlskrona. Han blev led. av Krigsvet. akad. 1840. - Under många år var K. sin fader behjälplig vid utarbetandet av sjökort, och efter faderns död övertog han ledningen av det Klintska kartverket. År 1842 utgav K. 'Lärobok i navigationsvetenskapen med tillhörande nautiska och logarithmiska tabeller'. Hans nautiska tabeller voro länge välkända och allmänt brukade av sjöfarande. K. omkom som chef på korvetten Carlskrona under en cyklon utanför Kubas nordkust, då fartyget gick under med större delen av besättningen. - Gift 1829 med Laura Fredrika Silfverswärd.
Bland arbeten.
Lärobok i navigationsvetenskapen med tillhörande nautiska och logarithmiska tabeller.


Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948.



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



Hässlebrodd, Milium effusum - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10308

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

PERINGSKIÖLD, JOHAN.

Biografiska uppgifter:Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad.
Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till 'ämnesven' vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil.
Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ('Bullarium', m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 även isländsk translator. Peringskiöld erhöll 1719 kansliråds värdighet.
1697 utgav P. Snorre Sturlassons 'Heimskringla' med latinsk och svensk översättning, 1699 Johannes Cochlæus' Vita Theodorici, regis ostrogothorum med anmärkningar och 1700-1705 Messenius' Scondia illustrata. Av hans egna arbeten må här nämnas Then första boken af Swea och Götha minnings-merken vthi Uplandz första del Thiundaland (Monumentorum sveo-gothicorum liber primus etc., 1710; på sv. och lat.), Monumenta ullerakerensia...; eller Ulleråkers Häradz minnings-merken, med Nya Upsala (1719; på sv.) och En book af menniskiones slächt och Jesu Christi börd (1713). Bland hans övriga arbeten märkas en tolkning av Wilkina (1715), en upplaga av Anna Fickesdotter Bülows Chronicum genealogicum (1718) samt Ättartal för Swea och Götha konunga hus (1725), tryckt först efter hans död, fastän utarbetat redan 1692.
Dessutom utgav han åtskilligt annat, och i handskrift efterlämnade han bl.a. sin ännu alltjämt brukbara samling 'Minningsmärken, gamla och nyare eller Monumenta sueogothica' (i KB), de till riddarhusarkivet inlösta genealogiska samlingarna samt åtskilliga i Riksarkivet förvarade volymer av biografiskt innehåll.
Som forskare är Peringskiöld befryndad med Olof Rudbeck, och särskilt som genealog har han för de äldre tiderna tillåtit sig ganska djärva kombinationer, ja rena dikter. Det senare visar sig till fullo för den, som studerar vår adels ättartavlor i deras nu föreliggande skick. Stort samlingsnit och betydande arbetsförmåga ägde han däremot, och många av hans verk är därför ännu källor, som kan, om än med urskillning, rådfrågas.
Far till filologen och antikvarien Johan Fredrik Peringskiöld (1689-1725).

Tillbaka till början.