VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

HELWEG [HELWIG], MARTIN.

1516-1574.
German cartographer.
Maps of Silesia 1561 and Italy, used by Ortelius & Blaeu.


Bland arbeten.
Maps of Silesia 1561 and Italy.


Tooley


ARROWSMITH, AARON.

1750-1823.
He was an English geographer (mapmaker) and member of the Arrowsmith family of geographers. He moved to Soho Square, London from Winston, County Durham when about twenty years of age, and was employed by John Gary, the engraver and led for some years the office of hydrographer to the king. In January 1790 he made himself famous by his large chart of the world on Mercator projection. Four years later he published another large map of the world on the globular projection, with a companion volume of explanation. The maps of North America (1796) and Scotland (1807) are the most celebrated of his many later productions. He left two sons, Aaron and Samuel, the elder of whom was the compiler of the Eton Comparative Atlas, of a Biblical atlas, and of various manuals of geography.
The business was thus carried on in company with John Arrowsmith (1790-1873), nephew of the elder Aaron. In 1821, they published a more complete North American map from a combination of a maps obtained from the Hudson Bay Company and Aaro
...
Bland arbeten.
First map of North America, 1790
A Map Exhibiting All the New Discoveries in the Interior Parts of North America, January 1, 1795 (Other editions 1801, 1802, 1804 and 1816 featuring roads)
Chart of the South Pacific, 1798
A New Map of Africa, 1802
Map of Countries Round the North Pole, 1818
Ogden map (North America), 1821 (2nd edition : 1834)


TERBRUGGEN, HENDRIK.

C:a 1550.
Kartograf verksam i Mecheln, Belgien. Styvfar till Franz Hogenberg.



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



Stenbräken, Cystopteris fragilis - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10308

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

PERINGSKIÖLD, JOHAN.

Biografiska uppgifter:Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad.
Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till 'ämnesven' vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil.
Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ('Bullarium', m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 även isländsk translator. Peringskiöld erhöll 1719 kansliråds värdighet.
1697 utgav P. Snorre Sturlassons 'Heimskringla' med latinsk och svensk översättning, 1699 Johannes Cochlæus' Vita Theodorici, regis ostrogothorum med anmärkningar och 1700-1705 Messenius' Scondia illustrata. Av hans egna arbeten må här nämnas Then första boken af Swea och Götha minnings-merken vthi Uplandz första del Thiundaland (Monumentorum sveo-gothicorum liber primus etc., 1710; på sv. och lat.), Monumenta ullerakerensia...; eller Ulleråkers Häradz minnings-merken, med Nya Upsala (1719; på sv.) och En book af menniskiones slächt och Jesu Christi börd (1713). Bland hans övriga arbeten märkas en tolkning av Wilkina (1715), en upplaga av Anna Fickesdotter Bülows Chronicum genealogicum (1718) samt Ättartal för Swea och Götha konunga hus (1725), tryckt först efter hans död, fastän utarbetat redan 1692.
Dessutom utgav han åtskilligt annat, och i handskrift efterlämnade han bl.a. sin ännu alltjämt brukbara samling 'Minningsmärken, gamla och nyare eller Monumenta sueogothica' (i KB), de till riddarhusarkivet inlösta genealogiska samlingarna samt åtskilliga i Riksarkivet förvarade volymer av biografiskt innehåll.
Som forskare är Peringskiöld befryndad med Olof Rudbeck, och särskilt som genealog har han för de äldre tiderna tillåtit sig ganska djärva kombinationer, ja rena dikter. Det senare visar sig till fullo för den, som studerar vår adels ättartavlor i deras nu föreliggande skick. Stort samlingsnit och betydande arbetsförmåga ägde han däremot, och många av hans verk är därför ännu källor, som kan, om än med urskillning, rådfrågas.
Far till filologen och antikvarien Johan Fredrik Peringskiöld (1689-1725).

Tillbaka till början.