VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

PHARUS-VERLAG.


Tyskt förlag, grundat i Berlin 1900 för utgivning av kartor, särskilt stadskartor. En säregen finess med dessa var att offentliga byggnader och sevärdigheter avbildades med miniatyrteckningar. Senare utkonkurrerat av liknande men bättre kartor.


HERMELIN, SAMUEL GUSTAF.

1744-1820. Född och död i Stockholm.
Svensk kartograf och friherre. 1770 blev han bergsmästare och 1781 bergsråd. Han gjorde även en förtjänstfull insats som kartograf genom att ta upp en gammal plan om geografisk beskrivning och kartläggning av Sverige och Finland. Verket påbörjades 1795 och avslutades 1818 med totalt 33 kartor med titeln 'Geographiske chartor öfver Swerige i 4 afdelingar'. Det 'Hermelinska kartverket', som är den första svenska rikskartan i atlasform, fick stort erkännande. Arbetet med kartorna försatte honom i svåra ekonomiska omständigheter. Hermelin var medlem av en rad lärda sällskap både i Sverige och utomlands.

Bland arbeten.
Kartor i verket Geographiske chartor.
Finland.
1. Storfurstendömet Finland.
2. Nylands och Tavastehus samt Kymmene-gårds höfdingedömen.
3. Savolax och Karelens eller Kuopio höfdingedömen.
4. Uleåborgs höfdingedöme.
5. Wasa höfdingedöme.
6. Åbo och Björnebergs höfdingedöme med Åland.
Sverige.
1. Swerige med tillgränsande länder.
2. Carlstads höfdingedöme eller Wärmeland. (2 blad).
3. Elfsborgs höfdingedöme.
4. Göta rike eller Södra delen af Sverige.
5. Göteborgs och Bohusläns höfdingedöme.
6. Halmstads höfdingedöme eller Halland.
7. Helsingland och Gestrikland.
8. Herjeådalaen.
9. Jönköpings, Kronobergs och Blekings höfdingedömen.
10. Kalmar höfdingedöme med Öland.
11. Kopparbergs Säters, Näsgårds och Wester bergslags fögderier i St. Kopparbergs höfd.
12. Linköpings höfdingedöme eller Östergötland.
13. Nyköpings höfdingedöme.
14. Skaraborgs höfdingedöme.
15. Skåne eller Malmöhus och Christianstads höfdingedömen. (2 blad).
16. Stockholms höfdingedöme.
17. Stora Kopparbergs höfdingedöme eller Dalarne.
18. Svea rike och Norrland.
19. Upsala höfdingedöme.
20. Westerbotten och Lappmarken, eller Umeå höfdingedöme.
21. Westerås höfdingedöme.
22. Wisby höfdingedöme eller Gottland.
23. Ångermanland, Medelpad och Jämtland eller Wester Norrlands höfdingedöme.
24. Örebro höfdingedöme.

I atlasen ingår även 3 vyer / utsikter.
1. Utsigt af ett Wattenfall i Lappmarken.
2. Utsigt af en Belägenhet i Finland.
3. Utsigt af Stockholm.

Totalt 33 kopparstick.


(Lönborg, s. 193-209. - Sv. män och kv.


Salmson, Axel Jacob.

(1807-1876)
Salmson, svensk-judisk konstnärsfamilj inflyttad från Prag på 1790-talet. Axel Jacob Salmson, litograf (1807-76), utgav bl.a. planschverken 'Trettioåriga krigets märkvärdigaste personer' (1844-56), ny upplaga 1861. 'Konung Gustaf III och hans samtida' (1846-47), och 'Rikssalen på Gripsholms slott' (1847-49). Salmson grundade 1854 en litografisk anstalt och gav 1859-61 ut 'Litografiskt allehanda', som fick stor betydelse för svensk illustrationskonst men tyvärr förorsakade Salmsons ekonomiska ruin. 1862 bosatte sig Salmson i USA

Axel Jakob (förut Sem Jakob) S., litograf, f. 1807, d. 1876 i Amsterdam, staten New York, blef liksom brodern elev vid konstakademien, men utbildade sig på egen hand för sitt blifvande fack. Bland de planschverk, som han utgaf, äro porträttsamlingarna Svenska konungar och deras tidehvarf (1830-43; förkortad uppl. 1855-60) samt Trettioåriga krigets märkvärdigaste personer (1844-56; ny uppl. 1861), båda efter egna teckningar. Dessa verk, som vunno mycken spridning, utmärkas för pr
...
Bland arbeten.
'Trettioåriga krigets märkvärdigaste personer' (1844-56), ny upplaga 1861.
'Konung Gustaf III och hans samtida' (1846-47),
'Rikssalen på Gripsholms slott' (1847-49)
Svenska konungar och deras tidehvarf (1830-43; förkortad uppl. 1855-60)
Lithografiskt Allehanda.


Nordisk Familjebok, Uggleupplagan. Svenskt biografiskt handlexikon.



Karta öfver Stockholm. - 1904.



'Plan de Madras et du Fort St Georges...' - 1700-talets mitt.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10308

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

PERINGSKIÖLD, JOHAN.

Biografiska uppgifter:Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad.
Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till 'ämnesven' vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil.
Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ('Bullarium', m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 även isländsk translator. Peringskiöld erhöll 1719 kansliråds värdighet.
1697 utgav P. Snorre Sturlassons 'Heimskringla' med latinsk och svensk översättning, 1699 Johannes Cochlæus' Vita Theodorici, regis ostrogothorum med anmärkningar och 1700-1705 Messenius' Scondia illustrata. Av hans egna arbeten må här nämnas Then första boken af Swea och Götha minnings-merken vthi Uplandz första del Thiundaland (Monumentorum sveo-gothicorum liber primus etc., 1710; på sv. och lat.), Monumenta ullerakerensia...; eller Ulleråkers Häradz minnings-merken, med Nya Upsala (1719; på sv.) och En book af menniskiones slächt och Jesu Christi börd (1713). Bland hans övriga arbeten märkas en tolkning av Wilkina (1715), en upplaga av Anna Fickesdotter Bülows Chronicum genealogicum (1718) samt Ättartal för Swea och Götha konunga hus (1725), tryckt först efter hans död, fastän utarbetat redan 1692.
Dessutom utgav han åtskilligt annat, och i handskrift efterlämnade han bl.a. sin ännu alltjämt brukbara samling 'Minningsmärken, gamla och nyare eller Monumenta sueogothica' (i KB), de till riddarhusarkivet inlösta genealogiska samlingarna samt åtskilliga i Riksarkivet förvarade volymer av biografiskt innehåll.
Som forskare är Peringskiöld befryndad med Olof Rudbeck, och särskilt som genealog har han för de äldre tiderna tillåtit sig ganska djärva kombinationer, ja rena dikter. Det senare visar sig till fullo för den, som studerar vår adels ättartavlor i deras nu föreliggande skick. Stort samlingsnit och betydande arbetsförmåga ägde han däremot, och många av hans verk är därför ännu källor, som kan, om än med urskillning, rådfrågas.
Far till filologen och antikvarien Johan Fredrik Peringskiöld (1689-1725).

Tillbaka till början.