VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

McCLURE, SIR ROBERT JOHN.

Född i Wexford, Irland, död i London.
Engelsk sjöofficer. 1836-47 deltog han i kapten George Backes expedition till Repulse Bay och 1848-49 i James Ross expedition för att undsätta John Franklin som förolyckats under försöket att finna nordvästpassagen. Expeditionen blev misslyckad och 1850 utsändes en ny under ledning av kapten Richard Collinson. McClure fick då kommandot över skeppet 'Investigator'. Skeppen kom ifrån varandra och 'Investigator' frös inne vid Melville sund. McClure konstaterade att nordvästpassagen existerade men han lyckades inte att genomföra resan med sitt skepp. Utan att finna spår efter kapten Franklin och hans män höll även undsättningsexpeditionen på att få sätta livet till. Först 1854 var den tillbaka i England. Senare tjänstgjorde McClure i Kina och avancerade efter hand till viceamiral.


Salmonsen. - Dict. nat. biogr.

HÉRISSON, EUSTACHE.

Född 1759.
Fransk kartograf. Han betecknar sig som elev till hydrografen och ingenjören Rigobert Bonne (se denne). 1806 gav han ut atlasbandet till P.C.V. Boistes (se denne) 'Dictionnaire de géographie universelle'.


Phillips.

Théel, Anders Gustaf.

1804-1837.
Storskifteslantmätare, verksam i Dalarna.
Bland arbeten.
Charta öfver Aspeboda socken uti Stora Kopparbergs län [Kartografiskt material] / afmätt åren 1806, 1807 & 1808 af dertill förordnade landtm:re ; transporterad och copierad år 1831 af A.G. Théel

Charta öfver Thorsångs socken i Stora Kopparbergs län [Kartografiskt material] / ifrån en af landtm. C.P. Nyrén uppgord charta transporterad... af A.G. Théel

Jerna socken uti Stora Kopparbergs län och Wäster Dahlarne [Kartografiskt material] / ifrån storskifteskartan transporterad af A.G. Théel

Leksands socken uti Nedan Siljans fögderi af Stora Kopparbergs län [Kartografiskt material] / ifrån storskiftes mätningarne transporterad af A.G. T[hée]l

Äppelbo socken uti Stora Kopparbergs län och Wäster Dahlarne [Kartografiskt material] / ifrån storskiftes chartan transporterad... af A.G. Théel


Gulddistriktet Klondike - ca 1897.


'Kalmarsund. Borgholm - Mörbylånga.' - Stockholm 1934.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10308

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

PERINGSKIÖLD, JOHAN.

Biografiska uppgifter:Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad.
Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till 'ämnesven' vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil.
Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ('Bullarium', m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 även isländsk translator. Peringskiöld erhöll 1719 kansliråds värdighet.
1697 utgav P. Snorre Sturlassons 'Heimskringla' med latinsk och svensk översättning, 1699 Johannes Cochlæus' Vita Theodorici, regis ostrogothorum med anmärkningar och 1700-1705 Messenius' Scondia illustrata. Av hans egna arbeten må här nämnas Then första boken af Swea och Götha minnings-merken vthi Uplandz första del Thiundaland (Monumentorum sveo-gothicorum liber primus etc., 1710; på sv. och lat.), Monumenta ullerakerensia...; eller Ulleråkers Häradz minnings-merken, med Nya Upsala (1719; på sv.) och En book af menniskiones slächt och Jesu Christi börd (1713). Bland hans övriga arbeten märkas en tolkning av Wilkina (1715), en upplaga av Anna Fickesdotter Bülows Chronicum genealogicum (1718) samt Ättartal för Swea och Götha konunga hus (1725), tryckt först efter hans död, fastän utarbetat redan 1692.
Dessutom utgav han åtskilligt annat, och i handskrift efterlämnade han bl.a. sin ännu alltjämt brukbara samling 'Minningsmärken, gamla och nyare eller Monumenta sueogothica' (i KB), de till riddarhusarkivet inlösta genealogiska samlingarna samt åtskilliga i Riksarkivet förvarade volymer av biografiskt innehåll.
Som forskare är Peringskiöld befryndad med Olof Rudbeck, och särskilt som genealog har han för de äldre tiderna tillåtit sig ganska djärva kombinationer, ja rena dikter. Det senare visar sig till fullo för den, som studerar vår adels ättartavlor i deras nu föreliggande skick. Stort samlingsnit och betydande arbetsförmåga ägde han däremot, och många av hans verk är därför ännu källor, som kan, om än med urskillning, rådfrågas.
Far till filologen och antikvarien Johan Fredrik Peringskiöld (1689-1725).

Tillbaka till början.