VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

ANCKARSWÄRD, JOHAN AUGUST.

Född på Sveaborg 14 december 1783, död 12 november 1874 på Nynäs.
Bror till Mikael Gustaf Anckarswärd.
Grefve, militär, riksdagsman, föddes på Sveaborg 14 dec. 1783. Som spädt barn inskrefs han i krigstjänst och blef officer vid sju års ålder. 1802 utnämndes han till löjtnant vid Göta garde och gjorde, liksom äldre brodern, pommerska fälttåget mot Napoleon 1805–06. Anställd som kapten vid Västmanlands regemente och adjutant hos dåv. öfverstelöjtnanten Georg Adlersparre 1808, deltog han som en bland hufvudmännen i värmländska fördelningens revolutionära rörelser i mars 1809 och, efter den därigenom föranledda regeringsförändringen, som amiral Pukes stabschef i den misslyckade expeditionen åt Norrbotten. Han blef öfverstelöjtnant i armén 1810 och följande året bataljonschef vid det då nyuppsatta indelta Södra skånska infanteriregementet, med hvilket han deltog i 1813–14 års fälttåg. Som öfverste och general-adjutant lämnade han krigstjänsten 1819. – Vid riksdagen 1823 understödde han troget sin äldre broder och deltog jämte honom i följande riksdagar. Ehuru han alldeles ic
...
Bland arbeten.
Fordna och närvarande Sverige


Nordisk Familjebok, Uggleupplagan


NEYMAN (Nyman, Nyeman, Newman), JOHAN (Hans).

Född 15.., död 16…
Kopparstickare. Verksam i Sverige o. 1616-23. Elev till Valentin Trautman. Medföljde troligen denne till Sverige o. 1616. Hade 1620 av K. Maj:t fått »något arbete under handen», för vilket han 9/2 i ersättning uppbar 60 dlr smt (Kammarkoll. Reg.). S. å. levererades till kopparstickaren Hans Nyman 5 alnar svart kläde och 6 alnar foderboj (Klädkamm. räk.). Kopparstickaren Hans Etzer erhöll i lön för tiden 4/7-27/9 1621 59 ¾ dlr smt (Räntek. boken). S. å 16/12 utbetalades till kopparstickaren Johan Newman 20 dlr smt »till att köpa materia till H. K. M. wapn» (Räntek. boken). Guldsmeden Jochim von der Fecht hade 1622 14/11 å kopparstickaren Hans Jurgens vägnar en fordran att bevaka hos kronan för utfört arbete (Räntek. boken). N., som vid ett tillfälle kallas »förlupen kopparstickare», synes 1623 ha avvikit ur landet. — De båda ovan nämnda Hans Etzer och Hans Jurgen äro med stor sannolikhet identiska med Johan Neyman.

Bland arbeten.
Bibeln, Sthlm 1618: Geographisk afritning huru thet förlofvade landet hafver waridt belägit, karta över Palestina, efter J. Lenéus och V. Trautman.


Hultmark, 1944.


LOUS, CHRISTIAN CARL.

1724-1804.
Dansk ämbetsman. Född och död i Köpenhamn. Började 1738 studera och tog en teologisk examen 1743. Efter flera års studieresor i Tyskland och Holland blev han 1754 anställd som matematiker i marinens tjänst. 1760 fick han titeln professor, och 1763 blev han navigationsdirektör. Medlem av olika danska lärda sällskap. Var en produktiv författare inom sitt fackområde, och utarbetade flera sjökort, speciellt över Kattegatt och danska farvatten.


Ehrencron.



Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.



Strom-Systeme der Neüen Welt. - Berghaus, 1800-talets mitt.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10308

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

PERINGSKIÖLD, JOHAN.

Biografiska uppgifter:Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad.
Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till 'ämnesven' vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil.
Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ('Bullarium', m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 även isländsk translator. Peringskiöld erhöll 1719 kansliråds värdighet.
1697 utgav P. Snorre Sturlassons 'Heimskringla' med latinsk och svensk översättning, 1699 Johannes Cochlæus' Vita Theodorici, regis ostrogothorum med anmärkningar och 1700-1705 Messenius' Scondia illustrata. Av hans egna arbeten må här nämnas Then första boken af Swea och Götha minnings-merken vthi Uplandz första del Thiundaland (Monumentorum sveo-gothicorum liber primus etc., 1710; på sv. och lat.), Monumenta ullerakerensia...; eller Ulleråkers Häradz minnings-merken, med Nya Upsala (1719; på sv.) och En book af menniskiones slächt och Jesu Christi börd (1713). Bland hans övriga arbeten märkas en tolkning av Wilkina (1715), en upplaga av Anna Fickesdotter Bülows Chronicum genealogicum (1718) samt Ättartal för Swea och Götha konunga hus (1725), tryckt först efter hans död, fastän utarbetat redan 1692.
Dessutom utgav han åtskilligt annat, och i handskrift efterlämnade han bl.a. sin ännu alltjämt brukbara samling 'Minningsmärken, gamla och nyare eller Monumenta sueogothica' (i KB), de till riddarhusarkivet inlösta genealogiska samlingarna samt åtskilliga i Riksarkivet förvarade volymer av biografiskt innehåll.
Som forskare är Peringskiöld befryndad med Olof Rudbeck, och särskilt som genealog har han för de äldre tiderna tillåtit sig ganska djärva kombinationer, ja rena dikter. Det senare visar sig till fullo för den, som studerar vår adels ättartavlor i deras nu föreliggande skick. Stort samlingsnit och betydande arbetsförmåga ägde han däremot, och många av hans verk är därför ännu källor, som kan, om än med urskillning, rådfrågas.
Far till filologen och antikvarien Johan Fredrik Peringskiöld (1689-1725).

Tillbaka till början.