1684-1743. Född i Paris, död i Amsterdam.
Fransk-holländsk präst. Han studerade först i Leiden och Amsterdam, senare i Cambridge och Oxford. Efter några års andlig verksamhet i London blev han 1721 präst i Haag och 1728 i Amsterdam. Han gav ut flera teologiska skrifter samt (anonymt) 'Atlas historique, ou, nouvelle introduction ā la chronologie & ā la géographie ancienne & moderne' 1705-20 i 7 band. En nyutgåva utkom 1732-39.
Bland arbeten.
Atlas historique, ou, nouvelle introduction ā la chronologie & ā la géographie ancienne & moderne.
Nederl. biogr., VII. - Phillips.
1440-1514. Född och död i Nürnberg.
Tysk läkare och historiker. Studerade först vid universitetet i Leipzig där han år 1459 blev magister. Facken var de vanliga lärdomsämnena. Senare specialiserade han sig på läkarvetenskapen och tog 1466 en medicinsk doktorsgrad i Padua. Efter flera års verksamhet som läkare i olika städer verkade han från 1484 i Nürnberg. Redan som student visade han starkt intresse för historia. Han bedrev bl.a. en betydande samlarverksamhet, speciellt av handskrifter av olika slag och han blev efter hand väl ansedd i ledande humanistkretsar. På uppdrag av den berömde boktryckaren Anton Koburger utarbetade han en världskrönika som kom ut 1493 på latin och tyska, och senare i flera utgåvor. 'Nürnbergerkröniken' är inte något självständigt forskningsarbete utan ett resultat av Schedels samlarverksamhet. Det som är av störst intresse är illustrationerna, som utfördes i träsnitt av Michel Wolgemuth och Wilhelm Pleydenwurff. Med sina 1.809 träsnitt är boken det rikast illustrerade tyska verk från 1400-talet.
Bland arbeten.
Nürnbergerkröniken.
Haitz. - Lex. d. Buchw.
Fältmätningskåren bildades 1805 och slogs samman med Fortifikationen och bildade Ingenjörkåren år 1811. Topografiska kåren bildades 1831 av Ingenjörkårens fältmätningsbrigad som då utgick ur Ingenjörkåren. Den bestod av en Överste, en professor, 'renritare', vaktmästare och officerare, och hade till uppgift att uppföra fullständiga militärkartor över Sverige. Under åren 1836 till 1856 hade kåren ansvaret för de optiska telegrafnäten i landet. 1873 blev den en avdelning inom den nybildade Generalstaben.
Inledningsvis genomfördes en utbildning och förberedande kartarbeten. Arbetet ledde till den så kallade generalstabskartan som under lång tid var det enda rikstäckande kartverket med en enhetlig och detaljerad bild av landet.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Album Vilmorin 1858. - Elisa Champin.
