VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

WHITTLE, JAMES.

Död 1818.
Engelsk kartförläggare. Tillsammans med Robert Laurie (se denne) övertog han 1794 Robert Sayers (se denne) konsthandel och kartföretag i London. Under firmanamnet R. Laurie & J. Whittle utgav de en rad atlasverk som 'A new elegant imperial sheet atlas' (1798), 'The complete East India pilot' (1800) och 'A new juvenile atlas'. Då Laurie drog sig tillbaka från företaget 1812 blev firmanamnet ändrat till Whittle & Laurie.

Bland arbeten.
'A new elegant imperial sheet atlas.
The complete East India pilot.
A new juvenile atlas.


Dict. nat. biogr. - Phillips.

RUCKMAN, JOHAN GUSTAF.

Född 1783 (ej 1780) 12/12 i Stockholm (Jakob), död 1862 20/1 i samma stad (Ad. Fredr.).
Tecknare och gravör. Son av skomakaregesällen Peter R. och Maria Christina Friberg. Kom som gravör o. 1805 under handledning av Johan Wilhelm Palmstruch och utvecklade en ytterst rik produktion på detta område under 1800-talets förra hälft. Ägde och bebodde från o. 1820 till 1840 ett hus i kv. Bocken 15 i Jakobs församling. 1840 21/2 förvärvade R. för 8,000 rdr banco en fastighet i kv. Rundeln 2 vid Norrtullsgatan i Adolfs Fredriks förs., där han bodde till sin död.

Bland arbeten.
Ett 100-tal kartor.


Hultmark, 1944.

WANGERSTEEN, OVE ANDREAS.

Död 1763.
Norsk officer och kartograf. Han började i militär tjänst ca. 1743 och blev eldledare vid 'Christiansanske artillerikompaniet' 1745. 1750 blev han förflyttad till 'Akershusiske artillerikompaniet', 1753 blev han styckjunkare, 1755 artillerilöjtnant i Fredrikstad och 1759 kapten. Han var en av pionjärerna som kämpade för en självständig norsk kartografi, men arbetade dessvärre under mycket knappa förhållanden. Det kan nämnas att han 1761 fick 400 riksdaler i förskott för gravering av sin Norgekarta. Beloppet skulle betalas tillbaka så snart han fick möjlighet.


Ovenstad.


Karta öfver Stockholm. - 1904.


Asp, Populus tremula - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10308

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

PERINGSKIÖLD, JOHAN.

Biografiska uppgifter:Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad.
Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till 'ämnesven' vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil.
Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ('Bullarium', m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 även isländsk translator. Peringskiöld erhöll 1719 kansliråds värdighet.
1697 utgav P. Snorre Sturlassons 'Heimskringla' med latinsk och svensk översättning, 1699 Johannes Cochlæus' Vita Theodorici, regis ostrogothorum med anmärkningar och 1700-1705 Messenius' Scondia illustrata. Av hans egna arbeten må här nämnas Then första boken af Swea och Götha minnings-merken vthi Uplandz första del Thiundaland (Monumentorum sveo-gothicorum liber primus etc., 1710; på sv. och lat.), Monumenta ullerakerensia...; eller Ulleråkers Häradz minnings-merken, med Nya Upsala (1719; på sv.) och En book af menniskiones slächt och Jesu Christi börd (1713). Bland hans övriga arbeten märkas en tolkning av Wilkina (1715), en upplaga av Anna Fickesdotter Bülows Chronicum genealogicum (1718) samt Ättartal för Swea och Götha konunga hus (1725), tryckt först efter hans död, fastän utarbetat redan 1692.
Dessutom utgav han åtskilligt annat, och i handskrift efterlämnade han bl.a. sin ännu alltjämt brukbara samling 'Minningsmärken, gamla och nyare eller Monumenta sueogothica' (i KB), de till riddarhusarkivet inlösta genealogiska samlingarna samt åtskilliga i Riksarkivet förvarade volymer av biografiskt innehåll.
Som forskare är Peringskiöld befryndad med Olof Rudbeck, och särskilt som genealog har han för de äldre tiderna tillåtit sig ganska djärva kombinationer, ja rena dikter. Det senare visar sig till fullo för den, som studerar vår adels ättartavlor i deras nu föreliggande skick. Stort samlingsnit och betydande arbetsförmåga ägde han däremot, och många av hans verk är därför ännu källor, som kan, om än med urskillning, rådfrågas.
Far till filologen och antikvarien Johan Fredrik Peringskiöld (1689-1725).

Tillbaka till början.