SÖK KARTOGRAFER, GRAVÖRER M.FL.

ORTELIUS (ORTELS, WORTELS), ABRAHAM.

1527-98. Född och död i Antwerpen.
Belgisk kartograf. Efter studier i grekiska, latin och matematik började han i 20-årsåldern som karthandlare. Först 1564 offentliggjorde han sitt första självständiga arbete, en världskarta på 8 blad (idag endast känt i ett exemplar). Ett antal mindre specialkartor utkom senare och 1570 lade han fram sitt främsta verk, 'Theatrum Orbis Terrarum' som betecknar en epok i kartografins historia. Det var den första systematiskt utarbetade kartsamlingen baserad på samtida forskningsresultat. Flera av den tidens främsta geografer var hans medarbetare. Första utgåvan av 'Theatrum' innehöll 70 kartor på 53 blad. Härtill kom under åren 1573-95, 5 supplement med totalt 108 kartor. Ortelius atlas trycktes redan första året i 4 utgåvor. Till 1612 utkom inte mindre än 43 folioutgåvor med text på 7 olika språk. Dessutom trycktes 31 utgåvor i förminskat format under åren 1576-1697. De historiska kartorna samlades i en egen atlas, 'Theatrum Orbis Terrarum Paregon; sive veteris Geographiae Tabulae' som även den kom i flera uppl...
Bland arbeten.
Theatrum Orbis Terrarum.
Theatrum Orbis Terrarum Paregon; sive veteris Geographiae Tabulae.
Catalogus auctorum.

1570 Theatrum Orbis Terrarum 1570-1612 Between these years the Theatrum was re-issued in 42 editions with 5 supplements with text in Latin, Dutch, German, French, Spanish, Italian and English. The English edition was published in 1606 by John Norton, the maps being printed in Antwerp and the text added in London. Three years after Ortelius died in 1598, his heirs transferred publication rights to Jan Baptiste Vrients who produced the later editions until he died in 1612

1577-85 Spiegel der Werelt (8vo) Maps from the Theatrum, reduced in size, engraved by Philip Galle: text by Pieter Heyns. 6 editions with Dutch, French and Latin text. 1588-i 603 Epitome theatri orbis terrarum (12mo/8v0) 11 further editions of the smaller maps with an increasing number of maps with text also in Italian and English (1603). i6oi-i 2 7 further editions with improved engravings by Arsenius Brothers: text by Michel Coignet in Latin, French, German, Italian and English (1603). 1598-1724 Theatro del Mondo (4t0/12mo/24mo) 8 editions with Italian text; plates engraved in Italy.

1579-1606 Parergon Theatri The number of maps included in the Parergon increased from 4 in 1579 to 43 in 1606 with text in Latin, French, Italian, German and English (1606) 1624 Re-issued in Antwerp as a separate publication by Balthasar Moretus. This edition included a reproduction of the Peutinger table.

Bagrow.Sveriges sjökartor – A. Hedin.

Cardon, Carl Oscar.

Född 20 juli 1812 i Stockholm. Död 3 maj 1899 i Stockholm.
Carl Oscar Cardon, den föregåendes broder (Johan Elias Cardon), f. 20 juli 1812 i Stockholm, d. 3 maj 1899 därstädes. Elev hos K. D. Forssell och vid Konstakademien 1833—38. Ägnade sig åt litografisk verksamhet; hjälplärare vid Konstakademiens principskola 19 mars 1855; erhöll pension på indragningsstat från 1 jan. 1879 enligt K. brev 31 maj 1878.

Gift 1) 15 sept. 1838 med Anna Kristina Berg, f. 28 sept. 1802 eller 1804 (i Kalmar, Uppsala stift, enligt betyg från Rönö 1834), d. 14 jan. 1847, änka efter protokollssekreteraren Leonard Palmblad; 2) 30 sept. 1861 med Gustava Elisabet Liljedahl, f. 8 sept. 1813, d. 15 apr. 1896, dotter till traktören Johan Liljedahl.

I ett par gravyrer, som tillskrivas C, använder han ett maner, som erinrar om punktgravyrerna i K. D. Forssells »Ett år i Sverige», vilket tyder på, att vi här ha att spåra om än svaga intryck av den Forssellska skolan. Liksom sin äldre broder övergav C. tidigt gravyren och blev liksom denne en synnerligen produktiv litograf. I fråga om ...

Montanus, Arnold.

fl. 1671.
Published a notable Atlas of America which was used by John Ogilby as the basis for his An Accurate Description and Complete History of America. The maps were extremely decorative and included a view of New Amsterdam as it appeared soon after its foundation.

Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936

Blockhusudden. - H. Hellberg, A. E. Påhlman 1923.

PERINGSKIÖLD, JOHAN.

Biografiska uppgifter:Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad.
Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till 'ämnesven' vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil.
Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ('Bullarium', m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 även isländsk translator. Peringskiöld erhöll 1719 kansliråds värdighet.
1697 utgav P. Snorre Sturlassons 'Heimskringla' med latinsk och svensk översättning, 1699 Johannes Cochlæus' Vita Theodorici, regis ostrogothorum med anmärkningar och 1700-1705 Messenius' Scondia illustrata. Av hans egna arbeten må här nämnas Then första boken af Swea och Götha minnings-merken vthi Uplandz första del Thiundaland (Monumentorum sveo-gothicorum liber primus etc., 1710; på sv. och lat.), Monumenta ullerakerensia...; eller Ulleråkers Häradz minnings-merken, med Nya Upsala (1719; på sv.) och En book af menniskiones slächt och Jesu Christi börd (1713). Bland hans övriga arbeten märkas en tolkning av Wilkina (1715), en upplaga av Anna Fickesdotter Bülows Chronicum genealogicum (1718) samt Ättartal för Swea och Götha konunga hus (1725), tryckt först efter hans död, fastän utarbetat redan 1692.
Dessutom utgav han åtskilligt annat, och i handskrift efterlämnade han bl.a. sin ännu alltjämt brukbara samling 'Minningsmärken, gamla och nyare eller Monumenta sueogothica' (i KB), de till riddarhusarkivet inlösta genealogiska samlingarna samt åtskilliga i Riksarkivet förvarade volymer av biografiskt innehåll.
Som forskare är Peringskiöld befryndad med Olof Rudbeck, och särskilt som genealog har han för de äldre tiderna tillåtit sig ganska djärva kombinationer, ja rena dikter. Det senare visar sig till fullo för den, som studerar vår adels ättartavlor i deras nu föreliggande skick. Stort samlingsnit och betydande arbetsförmåga ägde han däremot, och många av hans verk är därför ännu källor, som kan, om än med urskillning, rådfrågas.
Far till filologen och antikvarien Johan Fredrik Peringskiöld (1689-1725).

Tillbaka till början.