VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

GROVE, CARL FREDERIK.

1758-1829. Född och död i Köpenhamn.
Dansk sjöofficer. 1776 officer, 1789 kaptenlöjtnant, 1797 kapten och 1803 generalkrigskommissarie. Han deltog 1786 i Poul Lövenorns (se denne) expedition till Grönland, och beordrades 1787-1800 att leda arbetet med kartläggningen av den norska kusten från Tröndelag till Svinesund. Medlem av en rad sjömilitära kommissioner, Amiralitetskollegiet m.fl.


Bricka.

ARIAS, MONTANUS BENEDICTUS.

1527-98. Född i Fregenal de la Sierra, död i Sevilla.
Spansk teolog. Arias studerade teologi och klassiska språk i Alcala, där han doktorerade i teologi. Han reste mycket i Europa och deltog bl.a. i kyrkomötet i Trient. Från 1568 bodde han i Antwerpen där han på kung Filip II:s befallning förestod utgivningen av den kungliga polyglottbibeln i 8 band (tryckt av Christopher Plantin 1569-72). Bandet med kommentarer, 'Apparatus Biblicus', innehåller flera kartor som belyser bibelhistorien. Arias gav även ut en rad andra teologiska skrifter, de flesta bibelkommentarer.
Bland arbeten.
Apparatus Biblicus.


Th. und K.

ELWE, JAN BARNED.

fl. 1785-1809.
Holländsk kartograf i slutet av 1700-talet. Han gav 1792 ut en atlas med 36 kartor, en stor del av dessa var nyutgåvor av äldre kartografers arbeten.

A bookseller and publisher who reproduced a small number of maps copied from his predecessors.


Phillips.


Karta öfver Stockholm. - 1904.


Hertigdömet Södermanlands vapen - Svecia Antiqua et Hodierna.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10308

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

PERINGSKIÖLD, JOHAN.

Biografiska uppgifter:Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad.
Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till 'ämnesven' vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil.
Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ('Bullarium', m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 även isländsk translator. Peringskiöld erhöll 1719 kansliråds värdighet.
1697 utgav P. Snorre Sturlassons 'Heimskringla' med latinsk och svensk översättning, 1699 Johannes Cochlæus' Vita Theodorici, regis ostrogothorum med anmärkningar och 1700-1705 Messenius' Scondia illustrata. Av hans egna arbeten må här nämnas Then första boken af Swea och Götha minnings-merken vthi Uplandz första del Thiundaland (Monumentorum sveo-gothicorum liber primus etc., 1710; på sv. och lat.), Monumenta ullerakerensia...; eller Ulleråkers Häradz minnings-merken, med Nya Upsala (1719; på sv.) och En book af menniskiones slächt och Jesu Christi börd (1713). Bland hans övriga arbeten märkas en tolkning av Wilkina (1715), en upplaga av Anna Fickesdotter Bülows Chronicum genealogicum (1718) samt Ättartal för Swea och Götha konunga hus (1725), tryckt först efter hans död, fastän utarbetat redan 1692.
Dessutom utgav han åtskilligt annat, och i handskrift efterlämnade han bl.a. sin ännu alltjämt brukbara samling 'Minningsmärken, gamla och nyare eller Monumenta sueogothica' (i KB), de till riddarhusarkivet inlösta genealogiska samlingarna samt åtskilliga i Riksarkivet förvarade volymer av biografiskt innehåll.
Som forskare är Peringskiöld befryndad med Olof Rudbeck, och särskilt som genealog har han för de äldre tiderna tillåtit sig ganska djärva kombinationer, ja rena dikter. Det senare visar sig till fullo för den, som studerar vår adels ättartavlor i deras nu föreliggande skick. Stort samlingsnit och betydande arbetsförmåga ägde han däremot, och många av hans verk är därför ännu källor, som kan, om än med urskillning, rådfrågas.
Far till filologen och antikvarien Johan Fredrik Peringskiöld (1689-1725).

Tillbaka till början.