VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

BLAEU, WILLEM JANSZOON (Guilielmus Janssonius).

1571-1638. Född i Uitgeest vid Alkmaar, död i Amsterdam.
Holländsk kartograf. 1591 kom han till Ven som elev till Tycho Brahe. Förutom astronomi lärde han sig även att arbeta med matematiska instrument, glober och kartor. 1596 slog han sig ned i Amsterdam där han grundade en affär med kartor och nautiska instrument. 1605 gav han ut en stor världsatlas i 18 delar. Senare följde en rad specialkartor och 1617 ett verk med sjökort, 'Licht der Zee-vaert', som även kom med fransk och engelsk text. 1629 gav han ut sin första hela atlas med 54 kartor. Av dessa hade han övertagit de flesta från Henr. Hondius. Under Willem Blaeus livstid följde fyra nyutgåvor, kompletterade med nya kartor. Verket fördes senare vidare av hans söner. Familjen Blaeus verksamhet spände över alla delar inom geografi, kosmografi, hydrografi, topografi etc. Firmans produktion är känd som sin tids yppersta kartografiska arbeten, och räknas dessutom till de vackraste kartarbeten som överhuvudtaget utförts.
Willem Blaeu förväxlas ibland med Jan Jansson (Johan Janssonius). Oftast gäller detta karto...
Bland arbeten.
Licht der Zee-vaert.


Nederl. biogr. , X. - Richter. - Tooley.

LONGMAN, THOMAS NORTON.

1699-1755.
Se Longman & Co.

VALLBERG, JONAS JAKOB.

Född 1726 [felaktigt, troligen 1760-tal, död 1810.
Son till Mathias Vallberg. Student i Åbo 1782. Examen 1783. E. ord. 1787. Andre lantmätare. 1802. Ägde Klosterorlunda. Gift 1808 med Kristina Elisabet Braun, f 9/8 1776, d. 12/5 1857.


Ekstrand - Svenska landtmätare.


Gulddistriktet Klondike - ca 1897.


St Petersburg och Finska viken med Kronstadt, Seskari samt Karelska- och Ingermanländska kusten. - A. Nagaev 1757.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10308

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

PERINGSKIÖLD, JOHAN.

Biografiska uppgifter:Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad.
Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till 'ämnesven' vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil.
Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ('Bullarium', m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 även isländsk translator. Peringskiöld erhöll 1719 kansliråds värdighet.
1697 utgav P. Snorre Sturlassons 'Heimskringla' med latinsk och svensk översättning, 1699 Johannes Cochlæus' Vita Theodorici, regis ostrogothorum med anmärkningar och 1700-1705 Messenius' Scondia illustrata. Av hans egna arbeten må här nämnas Then första boken af Swea och Götha minnings-merken vthi Uplandz första del Thiundaland (Monumentorum sveo-gothicorum liber primus etc., 1710; på sv. och lat.), Monumenta ullerakerensia...; eller Ulleråkers Häradz minnings-merken, med Nya Upsala (1719; på sv.) och En book af menniskiones slächt och Jesu Christi börd (1713). Bland hans övriga arbeten märkas en tolkning av Wilkina (1715), en upplaga av Anna Fickesdotter Bülows Chronicum genealogicum (1718) samt Ättartal för Swea och Götha konunga hus (1725), tryckt först efter hans död, fastän utarbetat redan 1692.
Dessutom utgav han åtskilligt annat, och i handskrift efterlämnade han bl.a. sin ännu alltjämt brukbara samling 'Minningsmärken, gamla och nyare eller Monumenta sueogothica' (i KB), de till riddarhusarkivet inlösta genealogiska samlingarna samt åtskilliga i Riksarkivet förvarade volymer av biografiskt innehåll.
Som forskare är Peringskiöld befryndad med Olof Rudbeck, och särskilt som genealog har han för de äldre tiderna tillåtit sig ganska djärva kombinationer, ja rena dikter. Det senare visar sig till fullo för den, som studerar vår adels ättartavlor i deras nu föreliggande skick. Stort samlingsnit och betydande arbetsförmåga ägde han däremot, och många av hans verk är därför ännu källor, som kan, om än med urskillning, rådfrågas.
Far till filologen och antikvarien Johan Fredrik Peringskiöld (1689-1725).

Tillbaka till början.