SÖK KARTOGRAFER, GRAVÖRER M.FL.

KÖHLER, JOHANN DAVID.

1684-1755. Född i Colditz, Sachsen, död i Göttingen.
Tysk historiker. Från 1703 studerade han teologi, språk och historia i Wittenberg. 1710 blev han professor i logik och 1714 i historia vid universitetet i Altdorf. 1735 blev han tillsatt som professor i historia vid det nyupprättade universitetet i Göttingen. Förutom flera historiska verk gav han bl.a. ut 'Bequemer Schulund Reisen-Atlas' (1719) och en 'Atlas manualis' (ca. 1724).

Bland arbeten.
Bequemer Schulund Reisen-Atlas.
Atlas manualis.

Allg. d. Biogr. - Ph.

ROUSSET DE MISSEY, JEAN.

1686-1762. Född i Laon, död i Amsterdam.
Fransk författare. 18 år gammal kom han till Holland där han upprättade en privatskola som han 1724 övergav för att ägna sig åt författarskap. Bland hans talrika verk kan nämnas 'Histoire du cardinal Alberoni' (1719), 'Memoires du règne de Pierre le Grand' (1725-26), 'Histoire des guerres entre les maisons de France et d'Autriche' (1748), 'Nieuwe astronomische, geographische en historische atlas' (1742) och 'Nouvel atlas geographique & historique' (1742).

Bland arbeten.
'Histoire du cardinal Alberoni.
Memoires du règne de Pierre le Grand.
Histoire des guerres entre les maisons de France et d'Autriche.
Nieuwe astronomische, geographische en historische atlas.
Nouvel atlas geographique & historique.

Nouv. biogr. gen. - Phillips.

PTOLEMAIOS, CLAUDIUS (Ptolemaeus / Ptolemy).

Ca. 150 e. Kr.
Den äldre tidens mest berömda astronom, geograf och matematiker. Hans astronomiska teorier var ledande under 14 århundraden, och hans främsta verk, 'Syntaxis' eller 'Almagest', avlöstes inte förrän Newtons banbrytande forskning. Hans 'Geographia' dominerade hela den kristna och muhammedanska världen under 1500 år. Det var Ptolemaeus som införde begreppen längd- och breddgrader, det system som geografin sedan dess följt i alla tider. Efter uppfinningen av boktryckerikonsten kom hans främsta geografiska verk helt eller delvis ut i en rad utgåvor, som oftast kompletterades med senare forskningsresultat och nyare kartritningar. Till år 1700 hade 45 utgåvor på många olika språk utgivits. Sedan dess har ytterligare 7 utgåvor tillkommit, den senaste år 1883.

The 1482 edition of the Cosmographia, printed in Ulm, is one of the finest and most ambitious productions of the fifteenth century and the first printed atlas to include a corpus of “modern maps” as revised and supplemented by the important renaissance c...
Bland arbeten.
World. Untitled map of the world. Ulm: Leinhart Holle, 1482 or later. Prepared by Donnus Nicolas Germanus and cut by Johannes “Schnitzer”.
This world map is from the first edition of Ptolemy to be printed north of the Alps, and the first to use woodcut maps. It is the earliest surviving printed map signed by its engraver, and the first in the Ptolemaic sequence to include Scandinavia and to allude to lands beyond the confines of Ptolemy’s world view.

Salmonsen.- Tooley.

Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.

'Karta öfver Kusten af Westerbotten ifrån Bjuröklubb till Malören och Kalix.' - Klint 1833.

PERINGSKIÖLD, JOHAN.

Biografiska uppgifter:Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad.
Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till 'ämnesven' vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil.
Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ('Bullarium', m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 även isländsk translator. Peringskiöld erhöll 1719 kansliråds värdighet.
1697 utgav P. Snorre Sturlassons 'Heimskringla' med latinsk och svensk översättning, 1699 Johannes Cochlæus' Vita Theodorici, regis ostrogothorum med anmärkningar och 1700-1705 Messenius' Scondia illustrata. Av hans egna arbeten må här nämnas Then första boken af Swea och Götha minnings-merken vthi Uplandz första del Thiundaland (Monumentorum sveo-gothicorum liber primus etc., 1710; på sv. och lat.), Monumenta ullerakerensia...; eller Ulleråkers Häradz minnings-merken, med Nya Upsala (1719; på sv.) och En book af menniskiones slächt och Jesu Christi börd (1713). Bland hans övriga arbeten märkas en tolkning av Wilkina (1715), en upplaga av Anna Fickesdotter Bülows Chronicum genealogicum (1718) samt Ättartal för Swea och Götha konunga hus (1725), tryckt först efter hans död, fastän utarbetat redan 1692.
Dessutom utgav han åtskilligt annat, och i handskrift efterlämnade han bl.a. sin ännu alltjämt brukbara samling 'Minningsmärken, gamla och nyare eller Monumenta sueogothica' (i KB), de till riddarhusarkivet inlösta genealogiska samlingarna samt åtskilliga i Riksarkivet förvarade volymer av biografiskt innehåll.
Som forskare är Peringskiöld befryndad med Olof Rudbeck, och särskilt som genealog har han för de äldre tiderna tillåtit sig ganska djärva kombinationer, ja rena dikter. Det senare visar sig till fullo för den, som studerar vår adels ättartavlor i deras nu föreliggande skick. Stort samlingsnit och betydande arbetsförmåga ägde han däremot, och många av hans verk är därför ännu källor, som kan, om än med urskillning, rådfrågas.
Far till filologen och antikvarien Johan Fredrik Peringskiöld (1689-1725).

Tillbaka till början.