Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad.
Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till 'ämnesven' vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil.
Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ('Bullarium', m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 ä...
1722-74.
Tysk astronom och fysiker. Född i Fürth, död i Ilowla, Ryssland. Redan som mycket ung blev han anställd som kartritare hos de Homannska arvingarna, senare även upptagen i firman. 1754 blev han professor i matematik i Göttingen, och 1767 blev han kallad till St. Petersburg som medlem av vetenskapsakademin där. Av Katharina II fick han i uppdrag att leda mätningen av Volgadistriktet, ett led i den första fullständiga kartläggningen av det ryska riket. Under arbetet blev han mördad av ryska kosacker. Av hans författarskap, som främst bestod av fysiska och astronomiska avhandlingar, kan nämnas 'Beschreibung der Nürnberger Erd- und Himmelsgloben' (1749).
Bland arbeten.
Beschreibung der Nürnberger Erd- und Himmelsgloben.
Allg. d. Biogr.
(1807-1876)
Salmson, svensk-judisk konstnärsfamilj inflyttad från Prag på 1790-talet. Axel Jacob Salmson, litograf (1807-76), utgav bl.a. planschverken 'Trettioåriga krigets märkvärdigaste personer' (1844-56), ny upplaga 1861. 'Konung Gustaf III och hans samtida' (1846-47), och 'Rikssalen på Gripsholms slott' (1847-49). Salmson grundade 1854 en litografisk anstalt och gav 1859-61 ut 'Litografiskt allehanda', som fick stor betydelse för svensk illustrationskonst men tyvärr förorsakade Salmsons ekonomiska ruin. 1862 bosatte sig Salmson i USA
Axel Jakob (förut Sem Jakob) S., litograf, f. 1807, d. 1876 i Amsterdam, staten New York, blef liksom brodern elev vid konstakademien, men utbildade sig på egen hand för sitt blifvande fack. Bland de planschverk, som han utgaf, äro porträttsamlingarna Svenska konungar och deras tidehvarf (1830-43; förkortad uppl. 1855-60) samt Trettioåriga krigets märkvärdigaste personer (1844-56; ny uppl. 1861), båda efter egna teckningar. Dessa verk, som vunno mycken spridning, utmärkas för pr...
Bland arbeten.
'Trettioåriga krigets märkvärdigaste personer' (1844-56), ny upplaga 1861.
'Konung Gustaf III och hans samtida' (1846-47),
'Rikssalen på Gripsholms slott' (1847-49)
Svenska konungar och deras tidehvarf (1830-43; förkortad uppl. 1855-60)
Lithografiskt Allehanda.
Nordisk Familjebok, Uggleupplagan. Svenskt biografiskt handlexikon.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Norvegia Regnum.
