VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

RAMM, NIELS ARNTZEN.

1793-1839.
Norsk officer och kartograf. Född i Vinger, död i Christiania (Oslo). Blev 1809 sekondlöjtnant vid 'Nordenfjeldske Infanterikorps', 1812 premierlöjtnant vid '2. Akershuiske infanteribrigade' och 1822 kapten. 1812 blev han knuten till 'Den Geografiske Opmaaling', från 1818 som mättekniker. P.g.a. försämrad syn blev han 1835 tvungen att ta avsked. Då kartläggningen 1823 stoppades p.g.a. penningbrist, sökte han tillsammans med kapten Gerhard Munthe (se denne) och fick tillåtelse att nyttja kartläggningens originalkartor för utarbetningen av norska länskartor. Utan något som helst offentligt stöd gav de under åren 1826-32 ut en rad kartor i skala 1:200 000. (Smalenene, Akershus, Hedemarken samt Jarlsberg och Laurvig). 'Kapten Ramm varen av de dygtigste Tegnere, som den geografiske Opmaaling har havt i sin Tjeneste.'


de Seue.


REHN, JEAN ERIK

Född d. 18 maj 1717. Död i Stockholm d. 19 mars 1793.
Arkitekt, gravör, konstälskare. Född d. 18 maj 1717. Son af Erik Bure och Rebecka Rehn (af den gamla stockholmska borgarsläkten), upptog R. moderns släktnamn.Gift med Anna Kristina Rungren.
Efter idkade militärstudier, därunder han lade sig särdeles vinn om teckning, ingick han vid fortifikationen och befordrades till löjtnant-dessinatör vid nämnda kår.
För att blifva i tillfälle att lära etsningskonsten eller, såsom det då hette, »skedvattensgravyren», reste han 1740 med offentligt understöd till Paris och utförde där under Le Bas' skickliga ledning åtskilliga lyckade arbeten i antydda väg, däribland planscherna öfver Ulrika Eleonoras bisättning och begrafning efter Hårlemans teckningar. Nämnda konstnär uppgjorde med honom 1745 ett kontrakt, enligt hvilket han mot årlig lön skulle gå de svenska sidenfabrikerna tillhanda »med mönster- och patronritning samt fasoners projekterande». Han hade vid denna tid återkommit till fäderneslandet, där han blef en eftersökt teckningslärare.
I sällskap med J. P
...


(Svenskt biografiskt handlexikon)


SCULTETUS, JONAS.

1603-1664.
Silesian cartographer.

Bland arbeten.
Glatz 1626 used by Jansson 1636 & Blaeu 1640,
Silesia used by Jansson & Blaeu,
Breslau Jansson 1659.


Tooley.



Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.



Album Vilmorin 1863. - Elisa Champin.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10291

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NORDENCREUTZ, FILIP.

Gift med den föregåendes styfdotter, fortifikationsofficer, f. 1682 på Nykvarns bruk, Södermanland, blef 1699 furir och 1701 konduktör vid Fortifikationen, deltog med finska armén i kriget mot ryssarna och utmärkte sig särskildt under Lybeckers misslyckade ingermanländska tåg 1708, vid öfvergången af Neva. Han utnämndes s. å. till löjtnant, blef vid Viborgs uppgifvande 1710 rysk krigsfånge och förd till Klinov, hvarifrån han 1711 med tillhjälp af kommendantens hustru lyckades fly. 1712 blef han kapten, 1714 försåg han Kastelholm på Åland med provisoriska befästningar, tjänstgjorde sedan vid Upplandsarmén under generallöjtnant Taube, påbörjade ombyggandet af Eda skans 1717 och deltog 1718 i Strömstads befästande och Fredrikstens belägring. Han adlades 1719 (han hette förut Schultz) på samma gång som Jacob Nordencreutz och ledde 1720 befästningsarbeten vid Skenäs och på Säterholmen utanför Norrköping och var därpå med om utförandet af förstärkningsarbeten vid Vaxholm och om Fredriksborgs uppbyggande. 1739 blef han major och ordf. i kommissionen för uppgörandet af förslag till befästandet af avenyerna till Norrköping, Nyköping och Södertälje. 1740 utnämndes han till generalkvartermästarlöjtnant och chef för finska fortifikationsbrigaden och blef 1741 befälhafvare af fortifikationsstaten vid armén i Finland. Natten till 18 juni 1742, då han kommenderats att vid Kvarnby i Nyland utstaka läger för armén, blef han öfverfallen och tillfångatagen af kosacker, som läto honom slitas itu af två hästar, vid hvilka han fastbundits. Hans sargade lik bisattes af svenskarna i Fredrikshamns kyrka, med hvilken det kort därpå uppbrann.

Tillbaka till början.