PTOLEMAIOS, CLAUDIUS (Ptolemaeus / Ptolemy).
Ca. 150 e. Kr.
Den äldre tidens mest berömda astronom, geograf och matematiker. Hans astronomiska teorier var ledande under 14 århundraden, och hans främsta verk, 'Syntaxis' eller 'Almagest', avlöstes inte förrän Newtons banbrytande forskning. Hans 'Geographia' dominerade hela den kristna och muhammedanska världen under 1500 år. Det var Ptolemaeus som införde begreppen längd- och breddgrader, det system som geografin sedan dess följt i alla tider. Efter uppfinningen av boktryckerikonsten kom hans främsta geografiska verk helt eller delvis ut i en rad utgåvor, som oftast kompletterades med senare forskningsresultat och nyare kartritningar. Till år 1700 hade 45 utgåvor på många olika språk utgivits. Sedan dess har ytterligare 7 utgåvor tillkommit, den senaste år 1883.
The 1482 edition of the Cosmographia, printed in Ulm, is one of the finest and most ambitious productions of the fifteenth century and the first printed atlas to include a corpus of “modern maps” as revised and supplemented by the important renaissance c...
Bland arbeten.
World. Untitled map of the world. Ulm: Leinhart Holle, 1482 or later. Prepared by Donnus Nicolas Germanus and cut by Johannes “Schnitzer”.
This world map is from the first edition of Ptolemy to be printed north of the Alps, and the first to use woodcut maps. It is the earliest surviving printed map signed by its engraver, and the first in the Ptolemaic sequence to include Scandinavia and to allude to lands beyond the confines of Ptolemy’s world view.
Salmonsen.- Tooley.
1795-1876. Född och död i Hafslo.
Norsk officer och historiker. Blev 1811 officer och strax efter anställd som mättekniker vid 'Den Geografiske Opmaaling'. 1815-16 deltog han vid utarbetandet av den norska delen av den stora generalkartan över den skandinaviska halvön, utgiven 1826 av C.G. Forsell (se denne). Under åren 1817-43 var han lärare i kalligrafi och teckning vid Krigsskolan i Norge. 1825 utnämnd till kapten i armen men blev 1845 tvungen att ta avsked på grund av försämrad syn. Tillsammans med N.A. Ramm (se denne) utarbetade han de första länskartorna i Norge. - Munthe hade starka historiska intressen och bedrev omfattande studier av det gamla Norges geografi och stadsnamn, samt medeltidens släkthistoria. Författare av en rad avhandlingar. 1832 var han med om att stifta 'Samfundet for det Norske Folks Sprog og Historie'. Medlem av Vetenskapsakademin i Trondheim.
N. biogr. leks. - de Seue.
WERGELAND, HARALD NICOLAI STORM.
1814-93. Född i Bergen, död i Christiania (Oslo).
Norsk officer. Tog examen 1831 vid Krigsskolan, år 1849 blev han kapten i artilleribrigaden, 1852 överstelöjtnant vid Generalstaben, 1856 överste och chef för 'Kristiansandske infanteribrigaden'. Under åren 1857-60 var han chef för Generalstaben i Norge och 1859 blev han utnämnd till generalmajor och var 1860-68 chef för norska armédepartementet. Efter att ha tagit avsked som statsråd blev han chef för '2:a Akershusiske infanteribrigaden' och 1875 utnämnd till generallöjtnant. Från 1840 var Wergeland under några år anställd som trigonometrist vid 'Norges Geografiska Opmaaling'. 1849 deltog han i norsk-ryska gränsdragningen. Waligorskis och Wergelands vägkarta utgavs första gången 1847 och kom fram till 1893 i 8 nyutgåvor. Wergeland var ofta anlitad i militärt organisationsarbete och var dessutom den förste medlemmen i 'Norsk Jaeger- og Fiskerforening'.
Halvorsen.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
'...Totius Germaniae...' - Lotter ca 1770.
