VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

LANDQVIST, PER OLOF.

Född 1805 12/6 i Skara, död 1873 18/1 i Lund.
Gravör och koppartryckare. Son av snickaren Johannes L. Och Maria Olofsdotter.

Bland arbeten.
P. O. LANDQVIST, Kartor över Sveriges provinser, Lund 1842-54: 10 kartblad.


Hultmark, 1944.

NORDENCREUTZ.


Svensk adlig ätt, som härstammar från Jakob Hagman (se NORDENCREUTZ, JAKOB) och Filip Schultz (se NORDENCREUTZ, FILIP), hvilka 1719 samtidigt adlades med namnet N. och 1720 introducerades på samma nummer. Den förre slöt själf sin ätt.

SCHÜTZENCRANTZ, ADOLF ULRIC.

1802-1854
Tecknare, avancerade som militär till överstelöjtnant, utgav en rad litografiska samlingar såsom de humoristiska 'Scener utur soldatlifvet' (1831-32) samt de kostymhistoriskt värdefulla 'Teckningar af de svenska kongl. ordenscostymerna' 1833) och 'Svenska krigsmaktens fordna och närvarande munderingar' (1849-53, färgtryck).
En samling färglagda teckningar 'Konung Carl XIV Johans hof- och ordenscostumer' (1844), förvaras i Kungl. biblioteket.

Arbetet 'Svenska krigsmaktens fordna och närvarande munderingar' består av 36 kolorerade och litograferade uniformsplanscher. Verket räknas till ett av de bättre uniformsverken i Sverige.
Bland arbeten.
Scener utur soldatlifvet, 1831-32
Teckningar af de svenska kongl. ordenscostymerna, 1833
Svenska krigsmaktens fordna och närvarande munderingar, 1849-53
Konung Carl XIV Johans hof- och ordenscostumer, 1844


(Sv. Uppsl.b. Malmö 1953, bd 25 sp. 672.)


Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.


Fleetwood - C. H. Tersmeden ca 1900.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10291

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NORDENCREUTZ, FILIP.

Gift med den föregåendes styfdotter, fortifikationsofficer, f. 1682 på Nykvarns bruk, Södermanland, blef 1699 furir och 1701 konduktör vid Fortifikationen, deltog med finska armén i kriget mot ryssarna och utmärkte sig särskildt under Lybeckers misslyckade ingermanländska tåg 1708, vid öfvergången af Neva. Han utnämndes s. å. till löjtnant, blef vid Viborgs uppgifvande 1710 rysk krigsfånge och förd till Klinov, hvarifrån han 1711 med tillhjälp af kommendantens hustru lyckades fly. 1712 blef han kapten, 1714 försåg han Kastelholm på Åland med provisoriska befästningar, tjänstgjorde sedan vid Upplandsarmén under generallöjtnant Taube, påbörjade ombyggandet af Eda skans 1717 och deltog 1718 i Strömstads befästande och Fredrikstens belägring. Han adlades 1719 (han hette förut Schultz) på samma gång som Jacob Nordencreutz och ledde 1720 befästningsarbeten vid Skenäs och på Säterholmen utanför Norrköping och var därpå med om utförandet af förstärkningsarbeten vid Vaxholm och om Fredriksborgs uppbyggande. 1739 blef han major och ordf. i kommissionen för uppgörandet af förslag till befästandet af avenyerna till Norrköping, Nyköping och Södertälje. 1740 utnämndes han till generalkvartermästarlöjtnant och chef för finska fortifikationsbrigaden och blef 1741 befälhafvare af fortifikationsstaten vid armén i Finland. Natten till 18 juni 1742, då han kommenderats att vid Kvarnby i Nyland utstaka läger för armén, blef han öfverfallen och tillfångatagen af kosacker, som läto honom slitas itu af två hästar, vid hvilka han fastbundits. Hans sargade lik bisattes af svenskarna i Fredrikshamns kyrka, med hvilken det kort därpå uppbrann.

Tillbaka till början.