VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

LUND, JOHAN MICHAEL.

1735-1824. Född och död i Bergen.
Norsk ämbetsman. Han var en tid prokurator i Telemark, vistades sedan från 1783 under några år i Köpenhamn, och var 1786-1804 lagman på Färöarna. 1807 blev han utnämnd till borgmästare i Bergen. 1785 gav han i Köpenhamn ut 'Forsög til en Beskrivelse over Övre-Tellemarken', ett verk som blev belönat med 'Det danske Landhuusholdnings-Selskabs' guldmedalj.

Bland arbeten.
Forsög til en Beskrivelse over Övre-Tellemarken.


Halvorsen.


ÖSTERBERG, ERIC.

Född 1746 12/6 i Uppsala, död före 1779 i dec., trol. i Lovisa.
Akademigravör. Underofficer. Son av ullkammaren Carl Ö. och Brita Menlös. Elev av Anders Åkerman i Uppsala från 1759. Volontär vid Fortifikationen 1771. Överflyttade 1773 till Åbo, där han var verksam som akademigravör till 1777. 'Graveuren wid kongl. academien härstädes Eric Österberg har till allmänhetens och i synnerhet scholornes tjänst, i koppar stuckit en swensk och latinsk föreskrift, jämwähl alphabeterne, som med wacker stil och accuratesse äro förfärdigade, och säljes i partie för 2 dal. 26 öre, men styckewis för 5 dal. K:mt...' (Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo 1776 29/2). Ö. begav sig 1777 till Lovisa, där han tog tjänst som underofficer vid ett värvat regemente.

Bland arbeten.
S. DURAEUS, De visu, diss., resp. J. Södervall, Uppsala 1765: schematisk framställning av ögat jämte geometriska figurer, kpst. Ö. graverade ett flertal geometriska figurer för matematiska dissertationer vid Åbo akademi och Uppsala universitet under presidium, av bl.a. M. J. ALOPAEUS, Åbo 1764-74, O. S. WETTERQUIST, Uppsala 1765, S. DUILEUS, Uppsala 1766, H. H.
WALLENBERG, Uppsala 1766, samt för A. PLANMAN, Åbo 1776.
Karta över Bornholm, efter T. Cöhler, 1765.
A. ÅKERMAN, Atlas juvenilis. 1:a uppl., Uppsala 1768: 16 kolor, kartblad över Europa; 2:a uppl., u. o. [1774]: 20 kolor. kartblad över Europa.
C.F. GEORGII, De insula Sela, Sudermanniae, diss., resp. E. Humbla, Uppsala 1771: karta över Selö i Mälaren.
DENS., De paroecia Braenkyrka toerneae meridionalis in Sudermannia, diss., I, resp. J. W. Brannius, Uppsala 1769: tab. med kufiska mynt, etsn.
J. IHRE, De runarum in Suecia antiquitate, diss., resp. U. von Troil, Uppsala 1769: tab. med 3 runstenar och runalfabet, etsn.
H. G. PORTHAN, Narratio R. V. Pauli Juusten episcopi Aboénsis de legatione sua russica, diss., I, resp. G. W. Rydman, Åbo 1775: vapensköld, etsn.
J. LINDELL, Cantilenae selectiores, Åbo 1776: titelblad, titel och vignett med lekande skolpojkar, inom rik rokokoram, efter G. P. Nordberg, kpst., samt 15 text-och notsidor, kpst.


ÅKERLAND, ERIK.

1754-1835. Född i Stockholms län, död i Stockholm.
Svensk kopparstickare. Han var först elev hos kopparstickaren professor Per Floding och gick senare i lära hos medaljgravören Gustaf Ljungberger. 1781 blev han anställd i kartgravören Fredrik Akrels globverkstad i Stockholm. Omkring år 1790 utförde han graveringarna till Nordenankars (se denne) sjökort och ca. 1797 hans generalkarta. I övrigt ägnade Åkerland sig mycket åt kartor för skolbruk. Bland hans kopparstick kan särskilt nämnas porträtt, samt en stor översikt, 'Stockholm och dess sköna nejder'.

In 1781, was accepted as an apprentice in map engraver Fredric Akrel's Stockholm workshop. Produced some of the engravings for Nordenankar's sea charts. Åkerland and Carl Fredric Akrell were responsible for the copperplate engravings for Sweden's Marine Atlas (Sveriges Sjöatlas). Even after his 80th birthday, he worked producing maps 'for the tuition of youth'.


Kopparstickare, etsare och kartgravör. Född 1754 6/4 i Stockholms län, död 1835 11/11 i Stockholm (Klara). »Född bondson.» Kallade sig
...
Bland arbeten.
Stockholm och dess sköna nejder.
A. M. PORTER, Don Sebastian, konung af Portugal, I-II, Sthlm 1825: 2 genrebilder, kpst.
Stockholm och dess sköna nejder, 51 byggnader och monument å samma bkd, efter C. G. Blom, kpst.
Ett flertal kartor, bl. a. över Ålands skärgård, 1779, Finska viken, 1788, och Norge med Kristiania, 1816.
Bataille emellan svenska flottan.. .och ryska flottan vid Ölands södra udde 1789, efter A. Sjöstierna, kpst.
M. SCHENSTRÖM, Afhandling om Strömsholms canal och slusswärk, Uppsala 1797: karta över Strömsholms kanal, efter G. Norenius.
C. H. BÄCK, Väg-visare genom Upsala höfdingedöme, Uppsala 1801: vägkarta, 1801.
A. SPARRMAN, Resa till Goda Hopps-udden, Södra pol-kretsen och omkring jordklotet, samt till Hottentott- och Cafferlanden, åren 1772-76, II, Sthlm 1802: ett 10-tal utsikter och folktyper från Afrika och Söderhavsöarna, kpst.
P. A. GRANBERG, Staden Göteborgs historia och beskrifning, I-II, Sthhn 1815: karta över Göteborgs skärgård, 1815.


Hultmark. - Lönborg. Hultmark, 1944. Sveriges sjökartor – A. Hedin.



Gulddistriktet Klondike - ca 1897.



Scania vulgo Schonen. - Moses Pitt.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10291

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NORDENCREUTZ, FILIP.

Gift med den föregåendes styfdotter, fortifikationsofficer, f. 1682 på Nykvarns bruk, Södermanland, blef 1699 furir och 1701 konduktör vid Fortifikationen, deltog med finska armén i kriget mot ryssarna och utmärkte sig särskildt under Lybeckers misslyckade ingermanländska tåg 1708, vid öfvergången af Neva. Han utnämndes s. å. till löjtnant, blef vid Viborgs uppgifvande 1710 rysk krigsfånge och förd till Klinov, hvarifrån han 1711 med tillhjälp af kommendantens hustru lyckades fly. 1712 blef han kapten, 1714 försåg han Kastelholm på Åland med provisoriska befästningar, tjänstgjorde sedan vid Upplandsarmén under generallöjtnant Taube, påbörjade ombyggandet af Eda skans 1717 och deltog 1718 i Strömstads befästande och Fredrikstens belägring. Han adlades 1719 (han hette förut Schultz) på samma gång som Jacob Nordencreutz och ledde 1720 befästningsarbeten vid Skenäs och på Säterholmen utanför Norrköping och var därpå med om utförandet af förstärkningsarbeten vid Vaxholm och om Fredriksborgs uppbyggande. 1739 blef han major och ordf. i kommissionen för uppgörandet af förslag till befästandet af avenyerna till Norrköping, Nyköping och Södertälje. 1740 utnämndes han till generalkvartermästarlöjtnant och chef för finska fortifikationsbrigaden och blef 1741 befälhafvare af fortifikationsstaten vid armén i Finland. Natten till 18 juni 1742, då han kommenderats att vid Kvarnby i Nyland utstaka läger för armén, blef han öfverfallen och tillfångatagen af kosacker, som läto honom slitas itu af två hästar, vid hvilka han fastbundits. Hans sargade lik bisattes af svenskarna i Fredrikshamns kyrka, med hvilken det kort därpå uppbrann.

Tillbaka till början.