VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

ÅRRE, OLOF JACOBSSON.

Född 1731 (ej 1732) 22/3 i Härnösand, död 1809 16/7 i Täby, Husby-Lyhundra sn (Sthlm).
Lantmätare och ingenjör. Tecknare, kopparstickare och modellör.Son av rektorn Jacob Å. och Elisabeth Plantin. Student via Uppsala universitet 1748. Erhöll av rikets ständer ett stipendium för att lära sig teckna och gravera och utbildade sig i dessa ämnen för Jean Eric Rehn i början av 1750-talet. Förkovrade sig ytterligare som gravör för Per Floding från 1766. Avlade lantmäteriexamen 1754. Tjänstgjorde som ritare vid Vetenskapsakademien 1755 2/8 — 1784 4/2. Lärde sig modellera för Adrien Masreliez 1757-59. Utnämndes 1760 till föreståndare för en av ständerna 1757 grundad metall-, manufaktur-, rit- och modellskola, där han även undervisade i ornamentsritning och modellering. Ledamot av Konstakademien 1774.
Jfr G. MALMBORG, Årres ritskola, i S:t Eriks årsbok, 1932.
Bland arbeten.
F. H. AF CHAPMAN, Architectura navalis mercatoria, Sthlm 1768: försättsblad med utsikt av Stockholm från Saltsjön, 1768, kpst.
Charta öfwer Götha elfs och Trollhättans belägenhet, 1770.
Charta öfwer slussarne wid Carlsgraf och Åkerström, 1770.
Charta öfwer Trollhätte slusswerk, 1770.


Hultmark, 1944.


LOUS, CHRISTIAN CARL.

1724-1804.
Dansk ämbetsman. Född och död i Köpenhamn. Började 1738 studera och tog en teologisk examen 1743. Efter flera års studieresor i Tyskland och Holland blev han 1754 anställd som matematiker i marinens tjänst. 1760 fick han titeln professor, och 1763 blev han navigationsdirektör. Medlem av olika danska lärda sällskap. Var en produktiv författare inom sitt fackområde, och utarbetade flera sjökort, speciellt över Kattegatt och danska farvatten.


Ehrencron.


GILLBERG, CARL GUSTAF.

Född 1774 1/10 på Malma i Badelunda sn (Västm.), död 1855 3/6 i Stockholm (Hedv. El.).
Miniatyr- och landskapsmålare, tecknare, gravör, litograf. Ritmästare. Major. Son av Jacob Gillberg och Agneta Dorotea Hellberg. Elev av fadern samt vid Konstakademien från dec. 1785. Fortsatte sedermera sin utbildning för Louis Belanger och Johan Fredrik Martin. Konduktör vid Fortifikationen s. å., löjtnant i armén 1809, erhöll 1832 avsked som kapten i Ingenjörskåren och fick 1840 majors n. h. o. v. Ritmästare vid Krigsakademien å Karlberg 1811-40.


Bland arbeten.
S. G. HERMELIN, Special kartor och ritningar till beskrifning öfver Sverige, Sthlm 1806: Utsigt af fjällsträckningen emellan Herjeådalen och Norrige från Funnesdalsberget, efter C. M. Robsahm 1796, kpst., jämte 3 lappar, bl. a. Sjockjocks lappen Pål Larsson Tjerkats från Luleå lappmark, akvatint.
Principer uti landskaps teckningen för cadetterna vid Kongl. Krigs academien, efter J. Gillberg, 1793, titelblad och 2 trädstudier, crayongravyrer.


Hultmark, 1944.



Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734



'Öresund norra delen.' - Stockholm 1936.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10291

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NORDENCREUTZ, FILIP.

Gift med den föregåendes styfdotter, fortifikationsofficer, f. 1682 på Nykvarns bruk, Södermanland, blef 1699 furir och 1701 konduktör vid Fortifikationen, deltog med finska armén i kriget mot ryssarna och utmärkte sig särskildt under Lybeckers misslyckade ingermanländska tåg 1708, vid öfvergången af Neva. Han utnämndes s. å. till löjtnant, blef vid Viborgs uppgifvande 1710 rysk krigsfånge och förd till Klinov, hvarifrån han 1711 med tillhjälp af kommendantens hustru lyckades fly. 1712 blef han kapten, 1714 försåg han Kastelholm på Åland med provisoriska befästningar, tjänstgjorde sedan vid Upplandsarmén under generallöjtnant Taube, påbörjade ombyggandet af Eda skans 1717 och deltog 1718 i Strömstads befästande och Fredrikstens belägring. Han adlades 1719 (han hette förut Schultz) på samma gång som Jacob Nordencreutz och ledde 1720 befästningsarbeten vid Skenäs och på Säterholmen utanför Norrköping och var därpå med om utförandet af förstärkningsarbeten vid Vaxholm och om Fredriksborgs uppbyggande. 1739 blef han major och ordf. i kommissionen för uppgörandet af förslag till befästandet af avenyerna till Norrköping, Nyköping och Södertälje. 1740 utnämndes han till generalkvartermästarlöjtnant och chef för finska fortifikationsbrigaden och blef 1741 befälhafvare af fortifikationsstaten vid armén i Finland. Natten till 18 juni 1742, då han kommenderats att vid Kvarnby i Nyland utstaka läger för armén, blef han öfverfallen och tillfångatagen af kosacker, som läto honom slitas itu af två hästar, vid hvilka han fastbundits. Hans sargade lik bisattes af svenskarna i Fredrikshamns kyrka, med hvilken det kort därpå uppbrann.

Tillbaka till början.