VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

Goos, Abraham.

fl. 1614-43
Abraham Goos was a noted engraver in Amsterdam who prepared plates for many maps published in well-known atlases of his time including Speed's A Prospect ofthe Most Famous Parts of the World (1627) and the 1632 edition of Speed's Atlas. He was related to the Hondius family by whom he was also employed as an engraver. In 1616 he issued a book of maps, the Nieuw Nederlandtsh Caertboeck (4to) which was re-issued in 1619 and 1625.

His son, Pieter, continued and extended his father's business and became one of the group of well-known engravers of sea charts active in Amsterdam in the middle years of the seventeenth century. In common with Colom, Doncker and Jacobsz he published a pilot guide, the Zee-Spiegel, basing it on plates obtained from Jacobsz. This went through many editions in different languages under the startling titles so popular at the time. In addition to publishing his Zee-Spiegel in the usual Parts 1 and II (Europe and Atlantic coasts) and Part III (Mediterranean) he broke new ground in pre
...


GRIMMEL, JOHANN ELIAS.

1703-1759. Född i Memmingen, Bayern.
Målare, gravör och konstruktionsritare. Anlände till St Petersburg 1741 tillsammans med gravören Johann Stenglein. Grimmel medverkade bl.a. i utgivningen av en 'Atlas Russicus' 1745 (Inte d'Isles atlas som kom samma år med samma namn.), samt gav även ut ett arbete i fyra blad 'Ladoga-kanal' 1741-42.
En av Grimmels elever vid vetenskapsakademin var Mikhail Makhayev.
Matthaeus Seutter gjorde kopior på vissa av Grimmels kartor så tidigt som under 1740-talet, bland annat 'Ingria et Carelia' samt 'Teshenije Nevy reky...'.
Bland arbeten.
Finskoj zaliv ot Kronshtata do Sanktpeterburga... = Der Sinus Finnicus von Cronstad bis St.Petersbürg benebst den aug seinen Kusten befindlichen Lusthöfen [engraved map] / J. Grimmel del. [St. Petersburg, c.1742].
Karta Ingermanlandii i Karelii. [The Academy of Sciences in St Petersburg]; Grimel del. - [St. Petersburg, c.1742].
Ladozhkoj kanal. Canalis Ladogensis [engraved map] / J. Grimmel del. [St. Petersburg, c.1742].
Ladozhskoe Ozero i Finskii zaliv s prilezhashchimi mestami. Lacus Ladoga et sinus Finnicus. [The Academy of Sciences in St Petersburg]; J. Grimel del. [St. Petersburg, c.1742].
Magnus Ducatus Finlandiae. [The Academy of Sciences in St Petersburg]; Grimel del. - [St. Petersburg, c.1743].
Techenije Nevy reky iz Ladozhgago ozera k St.Peterburgu = Fluwius Newa... [engraved map] / J: Grimmel del. - [St. Petersburg, c.1741-42].


BROLING, GUSTAF.

Född 1766 11/4 på Lunds gård i Edsbergs sn (Ör.), död 1838 12/4 i Stockholm (Maria).
Bergsråd. Direktör. Industriell bruksledare. Kopparstickare, litograf och träsnidare. Författare. Son av kronofogden Gustaf B. och Anna Christina Robsahm. Elev av Jacob Gillberg. Student vid Uppsala universitet 1783. Auskultant i Bergskollegium 1788. Ledamot av Vetenskapsakademien 1797. Vistades 1797-99 i England för att studera järntillverkning. Bergsråds titel 1817, direktör för Mynt- och kontrollverket 1833.


Bland arbeten.
S. G. HERMELIN, Geographiske chartor öfver Sverige, I, Sthlm 1797: Karta över Ångermanland, Medelpad och Jämtland, 1797, samt Karta över Härjedalen, 1797.
S. G. HERMELIN, Försök till mineral historia öfver Lappmarken och Vesterbotten, Sthlm 1804: Swappawara koppar och järngrufwor uti Torneå lappmark, karta.


Hultmark, 1944.



Gulddistriktet Klondike - ca 1897.



Sök efter biografi:

Du sökte på: 10291

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NORDENCREUTZ, FILIP.

Gift med den föregåendes styfdotter, fortifikationsofficer, f. 1682 på Nykvarns bruk, Södermanland, blef 1699 furir och 1701 konduktör vid Fortifikationen, deltog med finska armén i kriget mot ryssarna och utmärkte sig särskildt under Lybeckers misslyckade ingermanländska tåg 1708, vid öfvergången af Neva. Han utnämndes s. å. till löjtnant, blef vid Viborgs uppgifvande 1710 rysk krigsfånge och förd till Klinov, hvarifrån han 1711 med tillhjälp af kommendantens hustru lyckades fly. 1712 blef han kapten, 1714 försåg han Kastelholm på Åland med provisoriska befästningar, tjänstgjorde sedan vid Upplandsarmén under generallöjtnant Taube, påbörjade ombyggandet af Eda skans 1717 och deltog 1718 i Strömstads befästande och Fredrikstens belägring. Han adlades 1719 (han hette förut Schultz) på samma gång som Jacob Nordencreutz och ledde 1720 befästningsarbeten vid Skenäs och på Säterholmen utanför Norrköping och var därpå med om utförandet af förstärkningsarbeten vid Vaxholm och om Fredriksborgs uppbyggande. 1739 blef han major och ordf. i kommissionen för uppgörandet af förslag till befästandet af avenyerna till Norrköping, Nyköping och Södertälje. 1740 utnämndes han till generalkvartermästarlöjtnant och chef för finska fortifikationsbrigaden och blef 1741 befälhafvare af fortifikationsstaten vid armén i Finland. Natten till 18 juni 1742, då han kommenderats att vid Kvarnby i Nyland utstaka läger för armén, blef han öfverfallen och tillfångatagen af kosacker, som läto honom slitas itu af två hästar, vid hvilka han fastbundits. Hans sargade lik bisattes af svenskarna i Fredrikshamns kyrka, med hvilken det kort därpå uppbrann.

Tillbaka till början.