VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

WIT (WITT), FREDERICK, de, d.ä.


Holländsk kartograf som verkade i Amsterdam på 1600-talet. de Wit var utbildad kopparstickare och grundlade 1648 ett förlag för kopparstick och konstböcker. Tyngdpunkten i förlaget blev efterhand handeln med kartor, vilka han själv ritade och graverade. År 1698 överlät han företaget till sin son med samma namn (se denne). Firman utgav ca. 1675 ett sjökartverk, ca 1680 en specialatlas över Nederländerna, och ca 1688 en större atlas. 1708 kom en stor atlas som innehöll kartblad gjorda under åren 1634-1708 av många olika kartografer. En förlagskatalog från 1706 tar upp över 400 land- och sjökort.


Nagler. - Phillips.

CÓVENS, JOHANNES.


Holländsk bok- och karthandlare i början av 1700-talet. 1721 ingick han kompanjonskap med Cornelius Mortier (se denne) och fortsatte under firmanamnet Cóvens et Mortier Pieter Mortiers (se denne) affär i Amsterdam. Firman gav ut flera stora atlaser, i de flesta fallen sammansatta med kartor utförda av flera kartritare under en relativt lång tid. Förutom ett par odaterade verk kan nämnas 'Nouvel Atlas' (ca. 1735) och 'Nieuve Atlas' (1730-39). 1761 kom 'Atlas nouveau' med kartor så långt bak i tiden som 1683. Firman fanns kvar till 1817.
Bland arbeten.
Nouvel Atlas (ca. 1735).
Nieuve Atlas (1730-39).
'Atlas nouveau (1761).


Kleerkooper. Phillips.

Andrié, Jean-Henri


Var ansvarig för de ca 4200 geografiska artiklarna i Yverdon-encyclopedin.
Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.


Gulddistriktet Klondike - ca 1897.


Tätört, Pinguicula vulgaris - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10291

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NORDENCREUTZ, FILIP.

Gift med den föregåendes styfdotter, fortifikationsofficer, f. 1682 på Nykvarns bruk, Södermanland, blef 1699 furir och 1701 konduktör vid Fortifikationen, deltog med finska armén i kriget mot ryssarna och utmärkte sig särskildt under Lybeckers misslyckade ingermanländska tåg 1708, vid öfvergången af Neva. Han utnämndes s. å. till löjtnant, blef vid Viborgs uppgifvande 1710 rysk krigsfånge och förd till Klinov, hvarifrån han 1711 med tillhjälp af kommendantens hustru lyckades fly. 1712 blef han kapten, 1714 försåg han Kastelholm på Åland med provisoriska befästningar, tjänstgjorde sedan vid Upplandsarmén under generallöjtnant Taube, påbörjade ombyggandet af Eda skans 1717 och deltog 1718 i Strömstads befästande och Fredrikstens belägring. Han adlades 1719 (han hette förut Schultz) på samma gång som Jacob Nordencreutz och ledde 1720 befästningsarbeten vid Skenäs och på Säterholmen utanför Norrköping och var därpå med om utförandet af förstärkningsarbeten vid Vaxholm och om Fredriksborgs uppbyggande. 1739 blef han major och ordf. i kommissionen för uppgörandet af förslag till befästandet af avenyerna till Norrköping, Nyköping och Södertälje. 1740 utnämndes han till generalkvartermästarlöjtnant och chef för finska fortifikationsbrigaden och blef 1741 befälhafvare af fortifikationsstaten vid armén i Finland. Natten till 18 juni 1742, då han kommenderats att vid Kvarnby i Nyland utstaka läger för armén, blef han öfverfallen och tillfångatagen af kosacker, som läto honom slitas itu af två hästar, vid hvilka han fastbundits. Hans sargade lik bisattes af svenskarna i Fredrikshamns kyrka, med hvilken det kort därpå uppbrann.

Tillbaka till början.