Född 12 dec. 1671 i Nyland, död l mars 1747 i Stockholm,
Landtmätare, erhöll efter verksamhet i Ingermanland, Västmanland samt vid landtmäterikontoret år 1710 fullmakt att vara direktör öfver landtmäteriet i Sverige och Finland samt underliggande provinser. Han adlades 1719 med namnet N. (han hette förut Hagman). Under N:s chefstid lades ett nytt verksamhetsområde till landtmätarna därigenom, att justeringen af mått och vikt anförtroddes dem genom ett k. br. 1735, hvarjämte ett icke obetydligt antal geografiska mätningar utfördes. 1725 utfärdades ny instruktion för landtmätarna, i hvilken bl. a. infördes föreskrift, att handlingarna ang. jorddelningar skulle inges till ord. ting och stadfästas. 1734 erhöll N. tillstånd (bekräftadt med privilegium 1738) att låta trycka provinskartor o. d. För ändamålet inköptes särskild tryckpress, som uppställdes inom landtmäterikontoret, hvarefter åtskilliga provinskartor utgåfvos. Sedan genom ett k. br. 1740 förordnats, att landsskillnaderna emellan särskilda höfdingdömen skulle afmätas, utfärdade N. 9 juni s. å. cirkulärbref til...
Bland arbeten.
1739. Charta öfwer Mälaren [Kartografiskt material] / med Kongl. Maijts nådigste privilegio utgiwen af dess Lantmäterij contoir igenom Jacob Nordencreutz ; [graverad av] E. Geringius sculpsit.
1744-1805.
Johan Fredric Bagge var en svensk författare och sekreterare i fortifikationsförvaltningen.
Bagge disputerade för magistergraden 1764 på en avhandling om Örebro slott. Han arbetade arton år med sin topografiska bok Beskrifning om upstaden Örebro som trycktes av Kongl. Tryckeriet i Stockholm och utgavs 1785. Han har fått en gata uppkallad efter sig i Örebro, Baggesgatan. J. F. Bagge var 'kamrerare' i Musikaliska Akademien 1789-1792.
Bland arbeten.
'Beskrifning om upstaden Örebro'
Örebro åt östra sidan
Charta öfver Örebro stads belägenhet
Charta öfver Örebro stad
Örebro Sigill
Örebro-slott åt östra sidan
Plan - Ritningar af Örebro slott
Örebro kyrka och Rådhus
1748-1822. Född i Bergen, död i Köpenhamn.
Dansk nationalekonom. Han kom som ung till Island där han blev assistent vid Handelskompaniet. 1774 verksam som köpman och 1781 administrativ direktör för den 'Kgl. grönlandske, islandske, finmarkske och faeröske Handel'. 1791 blev han vice rådman och 1804 rådman i Köpenhamn. Han utsågs till statsråd och utvecklade ett rikt författarskap, särskilt i ämnen som handel, fiske och valfångst. Av särskilt intresse för Norge är 'Det finmarkske Magasins Samlinger' (1790).
Bland arbeten.
Det finmarkske Magasins Samlinger.
Bricka.
Stockholm - Mentzer ca 1860.
Cronman - C. H. Tersmeden ca 1900.
