VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

PLANTIN, CHRISTOPHE.

1514-1589.
Fransk-nederländsk boktryckare, tryckte i Antwerpen från 1550 bl.a. liturgiska verk och en 'Biblia polyglotta' (8 bd, 1569). P. hade bl.a. en filialofficin i Leiden, som 1586 övertogs av svärsonen F. Raphelengh. P:s efterträdare i ANtwerpen blev hans svärson Jan Moerentorf (Moretus), under vars son, Balthasar Moretus (1574-1641), P. P. Rubens knöts till företaget. - P.-trycken (o. 1600 torde finnas) utmärka sig för vacker utstyrsel och praktiskt format samt stor noggrannhet i tekniken. Tryckeriet ägde bestånd i Antwerpen till 1876, då det inköptes av staden och blev Musée Plantin-Moretus.
Christophe Plantin ombesörjde efter 1579 utgivningen av Ortelius atlas 'Theatrum Orbis Terrarum'.

Bland arbeten.
Biblia polyglotta.


Svensk uppslagsbok.


KLINT, GUSTAF af.

1771-1840.
Före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år. Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda
...


Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor – A. Hedin.


THERSNER, THORA JOHANNA ULRIKA.


I bredd med våra författarinnor, men på en annan väg producerande, utmärker sig demoiselle Thersner. Ett allmänt kändt och värderadt arbete, 'Svecia Antiqva et Hodierna', utgafs i förra århundradet af grefve Dahlberg, ett dyrbart arbete, som näppeligen i vår tid skulle kunna utgifvas i koppartryck, ehuru det blifvit fortsatt lithografiskt. Det var, redan i början af innevarande århundrade, i det afseendet föråldradt, att efter lång mellankommen tid de teckningar, arbetet gifvit, icke mera svarade mot det nuvarande utseendet, äfvensom en mängd andra märkvärdiga ställen funnos, de der icke i Dahlbergs arbete voro intagna. Konung Carl XIII ansåg att ett nytt arbete, i planen likt det gamla, borde utgifvas, och uppmanade dertill kaptenen (sedermera öfverstelöjtnanten) Ulrik Thersner, som inom geniekorpsen gjort sig känd såsom tecknare. Man anser sig icke behöfva förbigå det denne man väl också gjort sig för öfrigt utmärkt. Såsom kommenderad att vid ingenjörsarbetena biträda general Boje under belägringen för den
...
Bland arbeten.
Fordna och närvarande Sverige


Anteckningar om svenska qvinnor



Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734



Hans Burgkmaiers Turnier-Buch. - Frankfurt 1853.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10291

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NORDENCREUTZ, FILIP.

Gift med den föregåendes styfdotter, fortifikationsofficer, f. 1682 på Nykvarns bruk, Södermanland, blef 1699 furir och 1701 konduktör vid Fortifikationen, deltog med finska armén i kriget mot ryssarna och utmärkte sig särskildt under Lybeckers misslyckade ingermanländska tåg 1708, vid öfvergången af Neva. Han utnämndes s. å. till löjtnant, blef vid Viborgs uppgifvande 1710 rysk krigsfånge och förd till Klinov, hvarifrån han 1711 med tillhjälp af kommendantens hustru lyckades fly. 1712 blef han kapten, 1714 försåg han Kastelholm på Åland med provisoriska befästningar, tjänstgjorde sedan vid Upplandsarmén under generallöjtnant Taube, påbörjade ombyggandet af Eda skans 1717 och deltog 1718 i Strömstads befästande och Fredrikstens belägring. Han adlades 1719 (han hette förut Schultz) på samma gång som Jacob Nordencreutz och ledde 1720 befästningsarbeten vid Skenäs och på Säterholmen utanför Norrköping och var därpå med om utförandet af förstärkningsarbeten vid Vaxholm och om Fredriksborgs uppbyggande. 1739 blef han major och ordf. i kommissionen för uppgörandet af förslag till befästandet af avenyerna till Norrköping, Nyköping och Södertälje. 1740 utnämndes han till generalkvartermästarlöjtnant och chef för finska fortifikationsbrigaden och blef 1741 befälhafvare af fortifikationsstaten vid armén i Finland. Natten till 18 juni 1742, då han kommenderats att vid Kvarnby i Nyland utstaka läger för armén, blef han öfverfallen och tillfångatagen af kosacker, som läto honom slitas itu af två hästar, vid hvilka han fastbundits. Hans sargade lik bisattes af svenskarna i Fredrikshamns kyrka, med hvilken det kort därpå uppbrann.

Tillbaka till början.