VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

Bagge, Johan Fredric.

1744-1805.
Johan Fredric Bagge var en svensk författare och sekreterare i fortifikationsförvaltningen.
Bagge disputerade för magistergraden 1764 på en avhandling om Örebro slott. Han arbetade arton år med sin topografiska bok Beskrifning om upstaden Örebro som trycktes av Kongl. Tryckeriet i Stockholm och utgavs 1785. Han har fått en gata uppkallad efter sig i Örebro, Baggesgatan. J. F. Bagge var 'kamrerare' i Musikaliska Akademien 1789-1792.
Bland arbeten.
'Beskrifning om upstaden Örebro'
Örebro åt östra sidan
Charta öfver Örebro stads belägenhet
Charta öfver Örebro stad
Örebro Sigill
Örebro-slott åt östra sidan
Plan - Ritningar af Örebro slott
Örebro kyrka och Rådhus

SCHULTÉN af.


Svensk-finländsk ätt, stammande från kyrkoherden i Grangärde (Västerås stift) Johannes Matthiae (d. 1622), dennes sonson upptog efter hemsocknen Skultuna namnet Schultenius, och den sistnämndes sonson (se nedan Nathanael Gerhard) adlades 1809 Schultén enligt RF §37. Sonson till denne var kirurgen prof. vid Helsingfors universitet Maximus Widekund S. (1847-1899). Ätten fortlever endast i Finland, där medl. inneha finsk friherrlig värdighet.


Svensk Uppslb. bd. 25 s. 559. 2:a uppl. 1953.

ERICHSEN, JON.

1728-87. Född på Skålafell, död i Köpenhamn.
Isländsk-dansk ämbetsman. Studerade i Trondheim 1748 och tog en juridisk examen 1758. Följande år blev han professor i juridik vid Sorö Akademi, 1779 assessor i 'Höjesteret' och 1781 bibliotekare vid 'Det Konglige Bibliotek' i Köpenhamn. Under årens lopp hade han många offentliga förtroendeuppdrag, bl.a. som direktör i handeln med Island, Grönland och Finnmarkerna. Han hade titeln konferensråd och var medlem i ett flertal lärda sällskap i Danmark, Norge och på Island.


Ehrencron.


Karta öfver Stockholm. - 1904.


Drenthe. - Blaeu 1643/44.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10291

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NORDENCREUTZ, FILIP.

Gift med den föregåendes styfdotter, fortifikationsofficer, f. 1682 på Nykvarns bruk, Södermanland, blef 1699 furir och 1701 konduktör vid Fortifikationen, deltog med finska armén i kriget mot ryssarna och utmärkte sig särskildt under Lybeckers misslyckade ingermanländska tåg 1708, vid öfvergången af Neva. Han utnämndes s. å. till löjtnant, blef vid Viborgs uppgifvande 1710 rysk krigsfånge och förd till Klinov, hvarifrån han 1711 med tillhjälp af kommendantens hustru lyckades fly. 1712 blef han kapten, 1714 försåg han Kastelholm på Åland med provisoriska befästningar, tjänstgjorde sedan vid Upplandsarmén under generallöjtnant Taube, påbörjade ombyggandet af Eda skans 1717 och deltog 1718 i Strömstads befästande och Fredrikstens belägring. Han adlades 1719 (han hette förut Schultz) på samma gång som Jacob Nordencreutz och ledde 1720 befästningsarbeten vid Skenäs och på Säterholmen utanför Norrköping och var därpå med om utförandet af förstärkningsarbeten vid Vaxholm och om Fredriksborgs uppbyggande. 1739 blef han major och ordf. i kommissionen för uppgörandet af förslag till befästandet af avenyerna till Norrköping, Nyköping och Södertälje. 1740 utnämndes han till generalkvartermästarlöjtnant och chef för finska fortifikationsbrigaden och blef 1741 befälhafvare af fortifikationsstaten vid armén i Finland. Natten till 18 juni 1742, då han kommenderats att vid Kvarnby i Nyland utstaka läger för armén, blef han öfverfallen och tillfångatagen af kosacker, som läto honom slitas itu af två hästar, vid hvilka han fastbundits. Hans sargade lik bisattes af svenskarna i Fredrikshamns kyrka, med hvilken det kort därpå uppbrann.

Tillbaka till början.