VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

SCHENK, PIETER d.ä.

1645-ca. 1718. Född i Elberfeld i Preussen, död i Amsterdam.
Holländsk kopparstickare och kartograf. Han kom i tidiga år till Holland och blev elev till kopparstickare Gerard Valck (se denne) i Amsterdam. Han utförde till att börja med topografiska planscher, senare porträtt och stick med historiska och bibliska motiv. Totalt känner man till över 600 av hans arbeten. Tillsammans med sin lärare och svärfar, G. Valck, drev han en omfattande konst- och karthandel, vari de bl.a. tog upp J. Janssonius' (se denne) atlas. 1702 gav han ut en samling stadsöversikter, 'Hecatompoli' i 100 blad, och ca. 1709 en 'Atlas Contractus'. 1731 upprättade hans änka och sonen Leonard Schenk en överenskommelse om firmans framtid. En annan son, Peter Schenk, hade under åren 1730-50 en bokhandel i Amsterdam och var även kartutgivare.

Bland arbeten.
Hecatompoli.
Atlas Contractus.


Kleerkooper. - Phillips. - Thieme-Becker. - Tooley.


SCHULTÉN, NATHANAEL GERHARD af.

1750-1825. Född i Nagu socken af Finland d. 29 okt. 1750.
Matematiker, astronom. - Föräldrar: juris professorn vid akademien i Åbo Samuel Schultén och Beata Maria Palander. - Vid två års ålder förlorade S. sin far men underhölls af släktingar vid universitetet, där han blef magister primus 1772 och året därefter kallades till docent i astronomi. Sedan han en tid tjänstgjort vid observatorierna i Stockholm och Uppsala, förordnades han 1777 att förestå fysiska professuren i Åbo samt befodrades 1779 till 'professor vid arméns flotta'. I denna egenskap verkställde han 1779-86 astronomiska observationer och triangelmätningar öfver en stor del af Sveriges, Finlands och Ålands skärgårdar samt afgick sist nämnda år till Medelhafvet för att i teoretisk och praktisk astronomi undervisa några medföljande yngre officerare. Vid öppnandet af krigsakademien på Karlberg 1792 blef S. professor därstädes, erhöll 1805 kansliråds titel, utnämndes 1808 till öfverste vid arméns flotta, chef för sjömätningskåren och öfverdirektör för lotsverket samt hugnades 1809 med adlig värdighet, hvar
...
Bland arbeten.
Sammandrag af sferiska trigonometrien.
Läran om globerna.
Grunderna till mekaniken.
Logaritmiska och till sjöväsendet hörande tabeller.


Sveriges sjökartor – A. Hedin.


FORSELL, CARL GUSTAF AF.

1783-1848. Född i Järpås, död i Stockholm.
Svensk kartograf. Utmärkte sig som officer och avancerade till överste. Forsell kom tidigt med i lantmätnings- och kartläggningsarbetet i Sverige och utförde 1804-09 en rad lantmätningsarbeten för det stora Hermelinska kartverket (se denne). 1815-26 gav han ut 'Karta öfver södra delen af Sverige och Norrige' i 9 blad. 1824 blev han överdirektör vid Generallantmäterikontoret. Förutom kartarbeten gav han även ut flera topografiska och statistiska verk. Medlem av Krigsvetenskapsakademien i Sverige och hedersmedlem av Royal Geographical Society i London.


Bland arbeten.
'Karta öfver södra delen af Sverige och Norrige.


Lönborg, s. 204f. - Sv. män och kv.



Gulddistriktet Klondike - ca 1897.



Ängshaverrot, Tragopogon pratensis - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10291

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NORDENCREUTZ, FILIP.

Gift med den föregåendes styfdotter, fortifikationsofficer, f. 1682 på Nykvarns bruk, Södermanland, blef 1699 furir och 1701 konduktör vid Fortifikationen, deltog med finska armén i kriget mot ryssarna och utmärkte sig särskildt under Lybeckers misslyckade ingermanländska tåg 1708, vid öfvergången af Neva. Han utnämndes s. å. till löjtnant, blef vid Viborgs uppgifvande 1710 rysk krigsfånge och förd till Klinov, hvarifrån han 1711 med tillhjälp af kommendantens hustru lyckades fly. 1712 blef han kapten, 1714 försåg han Kastelholm på Åland med provisoriska befästningar, tjänstgjorde sedan vid Upplandsarmén under generallöjtnant Taube, påbörjade ombyggandet af Eda skans 1717 och deltog 1718 i Strömstads befästande och Fredrikstens belägring. Han adlades 1719 (han hette förut Schultz) på samma gång som Jacob Nordencreutz och ledde 1720 befästningsarbeten vid Skenäs och på Säterholmen utanför Norrköping och var därpå med om utförandet af förstärkningsarbeten vid Vaxholm och om Fredriksborgs uppbyggande. 1739 blef han major och ordf. i kommissionen för uppgörandet af förslag till befästandet af avenyerna till Norrköping, Nyköping och Södertälje. 1740 utnämndes han till generalkvartermästarlöjtnant och chef för finska fortifikationsbrigaden och blef 1741 befälhafvare af fortifikationsstaten vid armén i Finland. Natten till 18 juni 1742, då han kommenderats att vid Kvarnby i Nyland utstaka läger för armén, blef han öfverfallen och tillfångatagen af kosacker, som läto honom slitas itu af två hästar, vid hvilka han fastbundits. Hans sargade lik bisattes af svenskarna i Fredrikshamns kyrka, med hvilken det kort därpå uppbrann.

Tillbaka till början.