ÖRNEHUFVUD, OLOF HANSSON SWART.
Född 1600 i jan. i Nya Lödöse, död 1644 27/8 i lägret vid Kattarps by i Västra Skrävlinge sn (Malm.).
Fortifikationsofficer. Kartograf. Tecknare och kopparstickare. Son av handlanden Hans Olofsson och Anna Eriksdotter. Student vid universitetet i Rostock. Skrivare i hertog Johans kanslo 1617 och i kungl. kansliet 1619-24. Fick 1624 Gustav II Adolfs befallning att öva sig i ritare- och ingenjöreskonsten under Anders Bures [Bureus] ledning. Utnämndes 1625 till 'geographus'. Blev 1628 konduktör och 1632 generalkvaratermästare vid Fortifikationen. Adlades 1635 med namned Örnehufvud. Kallade sig tidigare Olof Hansson, Olawus Johannis Gothus och Oluff Hansson Swart. 'Avtecknade såsom åsyna vittne de flesta svenska aktioner och belägringar under tyska kriget; avritade slutligen ävenledes en längd av rikets provinser, synnerligast de vid gränserna med alla dess skärgårdar och hamnar'.
Bland arbeten.
Rigas kapitulation 1621, kopparstick.
Elgenstierna.
1639-1710.
Sjöofficer, vitterlekare, f. i nov. 1639 på Müntenhof i Estland, d. 5 dec. 1710 i Karlskrona, ingick vid flottan 1658 samt befordrades till löjtnant, kommendör och major (1676). Till följd af sitt välförhållande i slaget vid Bornholm s. å. befordrades R. Till amirallöjtnant, deltog sedan i slaget vid Kjögebukten 1677, förde 1678 en transportflotta af 22 fartyg till Rügen och tillbaka samt erhöll 1679 inspektion öfver alla styrmän vid amiralitetet, utnämndes 1680 till vice amiral och 1700 till holmamiral. Under fredstiden verkade R. för att höja Sveriges sjömakt dels genom hydrografiska undersökningar i Östersjön och Kattegatt, hvilka sedan under hans ledning bearbetades i sjökort af P. Gedda, dels genom utgifvande af Navigation eller styrmanskonst (1693), ett för sin tid utmärkt och i hög grad behöfligt arbete.
Han utgaf äfven Stockholmia, en stor plankarta med vyer af hufvudstaden (1702), åtföljd af hans Låfdicht öfver Stockholms stad, en tabell öfver utländsk och svensk vikt (1698) m. m. Som diktare ...
Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
(1767-1822)
Salmson, svensk judisk släkt. Flera af dess
medlemmar ha egnat sig åt skulptur, gravyr och
måleri. Stamfadern, S. Salmson, f. 1767, kom från
Prag till Stockholm och afled där som hofgravör
1822. Utom Johan och Axel Jakob hade
han äfven sönerna Abraham (f. 1806, d. 1857 i
Paris), medalj- och sigillgravör, Semmy (f. 1812,
d. 1860), hofgravör, och Ludvig , fader till Hugo
Fredrik , samt dottern Rebecka, gift med
myntgravören L. P. Lundgren och moder till fruarna
L. Ahlborn och K. Weijdenhayn.
Enligt Svenskt biografiskt handlexikon hade S. Salmson tolv barn.
Nordisk Familjebok, Uggleupplagan. Svenskt biografiskt handlexikon.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Huddinge - Topografiska Corpsen 1873.
