VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

VIETH, G. U. A.


Gjorde de tolv kartorna till 'Atlas du Monde Ancien' vilken gavs ut i Weimar år 1800 av C. Ph. Funke.

Bland arbeten.
Atlas du Monde Ancien.


Ulander, Christina Maria

Född 1/6 1833 i Ulricehamn, död 1873 14/5 i Göteborg.
Trägravör. Utbildat sig på egen hand. Känd för sina arbeten i kork och trä. Vid sin död hade hon för världsutställningen i Wien (1873) färdig en efterbildning i kork av Karl XV:s sista oljefärgstavla. Göteborgs historiska museum äger en litografisk avbildning av en bordsskiva i kork, näver och svamp (Daedalea quersina) 'Minnen av Sverige' där i 13 större eller mindre bildfält återges Stockholms slott, Gripsholm, Skokloster, inloppet till Karlskrona, Mora kyrka med flera sevärdheter. Enligt annons i Göteborgs adresskalender för 1871 utförde hon träsnitt 'till vetenskapliga arbeten, läroböcker, kataloger, vignetter för alla yrken m.m.' samt stöd till tjänst med arbeten i kork: 'uti taflor, läspulpeter, portefeuiller, lampskärmar m.m. efter eleganta teckningar och bekommas färdigmonterade'. På industriutställningen i Malmö 1865 belönades hon med medalj.


KRUM, NICOLAI SOLNER.

1840-1917. Född i Fiskum, död i Christiania (Oslo).
Norsk kartograf. Han blev utnämnd till underofficer och arbetade därefter en tid som assistent vid järnvägen. Från 1865 var han under flera år länskonduktör i Christianias (Oslo) län. Vid sidan om denna verksamhet drev han en omfattande och omsorgsfullt utarbetad kartläggning av i stort sett alla norska städer och stadsmässigt bebyggda trakter. Hans stora vägkarta över Christiania (Oslo) blev prisbelönt på utställningarna i Köpenhamn och Paris 1888-89.


Norsk Folkeblad 1904. - T.U., 1918.



Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734



Utö - O. J. Hagelstam 1806.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10291

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NORDENCREUTZ, FILIP.

Gift med den föregåendes styfdotter, fortifikationsofficer, f. 1682 på Nykvarns bruk, Södermanland, blef 1699 furir och 1701 konduktör vid Fortifikationen, deltog med finska armén i kriget mot ryssarna och utmärkte sig särskildt under Lybeckers misslyckade ingermanländska tåg 1708, vid öfvergången af Neva. Han utnämndes s. å. till löjtnant, blef vid Viborgs uppgifvande 1710 rysk krigsfånge och förd till Klinov, hvarifrån han 1711 med tillhjälp af kommendantens hustru lyckades fly. 1712 blef han kapten, 1714 försåg han Kastelholm på Åland med provisoriska befästningar, tjänstgjorde sedan vid Upplandsarmén under generallöjtnant Taube, påbörjade ombyggandet af Eda skans 1717 och deltog 1718 i Strömstads befästande och Fredrikstens belägring. Han adlades 1719 (han hette förut Schultz) på samma gång som Jacob Nordencreutz och ledde 1720 befästningsarbeten vid Skenäs och på Säterholmen utanför Norrköping och var därpå med om utförandet af förstärkningsarbeten vid Vaxholm och om Fredriksborgs uppbyggande. 1739 blef han major och ordf. i kommissionen för uppgörandet af förslag till befästandet af avenyerna till Norrköping, Nyköping och Södertälje. 1740 utnämndes han till generalkvartermästarlöjtnant och chef för finska fortifikationsbrigaden och blef 1741 befälhafvare af fortifikationsstaten vid armén i Finland. Natten till 18 juni 1742, då han kommenderats att vid Kvarnby i Nyland utstaka läger för armén, blef han öfverfallen och tillfångatagen af kosacker, som läto honom slitas itu af två hästar, vid hvilka han fastbundits. Hans sargade lik bisattes af svenskarna i Fredrikshamns kyrka, med hvilken det kort därpå uppbrann.

Tillbaka till början.