VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

BLAEU, WILLEM JANSZOON (Guilielmus Janssonius).

1571-1638. Född i Uitgeest vid Alkmaar, död i Amsterdam.
Holländsk kartograf. 1591 kom han till Ven som elev till Tycho Brahe. Förutom astronomi lärde han sig även att arbeta med matematiska instrument, glober och kartor. 1596 slog han sig ned i Amsterdam där han grundade en affär med kartor och nautiska instrument. 1605 gav han ut en stor världsatlas i 18 delar. Senare följde en rad specialkartor och 1617 ett verk med sjökort, 'Licht der Zee-vaert', som även kom med fransk och engelsk text. 1629 gav han ut sin första hela atlas med 54 kartor. Av dessa hade han övertagit de flesta från Henr. Hondius. Under Willem Blaeus livstid följde fyra nyutgåvor, kompletterade med nya kartor. Verket fördes senare vidare av hans söner. Familjen Blaeus verksamhet spände över alla delar inom geografi, kosmografi, hydrografi, topografi etc. Firmans produktion är känd som sin tids yppersta kartografiska arbeten, och räknas dessutom till de vackraste kartarbeten som överhuvudtaget utförts.
Willem Blaeu förväxlas ibland med Jan Jansson (Johan Janssonius). Oftast gäller detta karto...
Bland arbeten.
Licht der Zee-vaert.


Nederl. biogr. , X. - Richter. - Tooley.

Bouillet, Jean-Henri-Nicolas


Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.

HOMANNS ERBEN.


Namn på det företag som efter Johann Christoph Homanns död 1730 fortsatte familjen Homanns utgivning av kartor. Verksamheten fortsatte under detta namn till 1848.


Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.


Dalarö - U. Thersner 1805.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10291

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NORDENCREUTZ, FILIP.

Gift med den föregåendes styfdotter, fortifikationsofficer, f. 1682 på Nykvarns bruk, Södermanland, blef 1699 furir och 1701 konduktör vid Fortifikationen, deltog med finska armén i kriget mot ryssarna och utmärkte sig särskildt under Lybeckers misslyckade ingermanländska tåg 1708, vid öfvergången af Neva. Han utnämndes s. å. till löjtnant, blef vid Viborgs uppgifvande 1710 rysk krigsfånge och förd till Klinov, hvarifrån han 1711 med tillhjälp af kommendantens hustru lyckades fly. 1712 blef han kapten, 1714 försåg han Kastelholm på Åland med provisoriska befästningar, tjänstgjorde sedan vid Upplandsarmén under generallöjtnant Taube, påbörjade ombyggandet af Eda skans 1717 och deltog 1718 i Strömstads befästande och Fredrikstens belägring. Han adlades 1719 (han hette förut Schultz) på samma gång som Jacob Nordencreutz och ledde 1720 befästningsarbeten vid Skenäs och på Säterholmen utanför Norrköping och var därpå med om utförandet af förstärkningsarbeten vid Vaxholm och om Fredriksborgs uppbyggande. 1739 blef han major och ordf. i kommissionen för uppgörandet af förslag till befästandet af avenyerna till Norrköping, Nyköping och Södertälje. 1740 utnämndes han till generalkvartermästarlöjtnant och chef för finska fortifikationsbrigaden och blef 1741 befälhafvare af fortifikationsstaten vid armén i Finland. Natten till 18 juni 1742, då han kommenderats att vid Kvarnby i Nyland utstaka läger för armén, blef han öfverfallen och tillfångatagen af kosacker, som läto honom slitas itu af två hästar, vid hvilka han fastbundits. Hans sargade lik bisattes af svenskarna i Fredrikshamns kyrka, med hvilken det kort därpå uppbrann.

Tillbaka till början.