VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

Macquer, Pierre-Joseph


Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.


Stacpoole, Frederick.

(b 1813; d London, 19 Dec 1907).
English engraver. He was educated in Ghent, Belgium, and later at the Royal Academy Schools, London, where he was awarded silver medals in 1839 and 1841. He worked in the mixed mezzotint style and exhibited 43 examples of his work at the Royal Academy between 1841 and 1893. Of Stacpoole’s many plates, perhaps the best-known are those after William Holman Hunt’s Shadow of Death (1873; Manchester, C.A.G.) and the battle subjects of Lady Butler. Stacpoole began work early in 1874 on the engraving of Shadow of Death . The original picture had been bought by Thos Agnew & Sons and was exhibited so widely that, on publication of the engravings in 1877, the sale of proofs alone realized more than £20,000. By January 1879 Stacpoole had received a total of £3560 from the Fine Art Society for his plates after Lady Butler’s Roll Call (1874; British Royal Col.; declared for publication in 1874), Quatre Bras (1875; Melbourne, N.G. Victoria) and Balaclava (1876; Manchester, C.A.G.; both declared in 1876).
Bland arbeten.
Shadow of Death (1873; Manchester, C.A.G.), Lady Butler’s Roll Call (1874; British Royal Col.; declared for publication in 1874), Quatre Bras (1875; Melbourne, N.G. Victoria) and Balaclava (1876; Manchester, C.A.G.; both declared in 1876).


Bons, Louis de.


Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



Spaldencreutz - C. H. Tersmeden ca 1900.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10291

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NORDENCREUTZ, FILIP.

Gift med den föregåendes styfdotter, fortifikationsofficer, f. 1682 på Nykvarns bruk, Södermanland, blef 1699 furir och 1701 konduktör vid Fortifikationen, deltog med finska armén i kriget mot ryssarna och utmärkte sig särskildt under Lybeckers misslyckade ingermanländska tåg 1708, vid öfvergången af Neva. Han utnämndes s. å. till löjtnant, blef vid Viborgs uppgifvande 1710 rysk krigsfånge och förd till Klinov, hvarifrån han 1711 med tillhjälp af kommendantens hustru lyckades fly. 1712 blef han kapten, 1714 försåg han Kastelholm på Åland med provisoriska befästningar, tjänstgjorde sedan vid Upplandsarmén under generallöjtnant Taube, påbörjade ombyggandet af Eda skans 1717 och deltog 1718 i Strömstads befästande och Fredrikstens belägring. Han adlades 1719 (han hette förut Schultz) på samma gång som Jacob Nordencreutz och ledde 1720 befästningsarbeten vid Skenäs och på Säterholmen utanför Norrköping och var därpå med om utförandet af förstärkningsarbeten vid Vaxholm och om Fredriksborgs uppbyggande. 1739 blef han major och ordf. i kommissionen för uppgörandet af förslag till befästandet af avenyerna till Norrköping, Nyköping och Södertälje. 1740 utnämndes han till generalkvartermästarlöjtnant och chef för finska fortifikationsbrigaden och blef 1741 befälhafvare af fortifikationsstaten vid armén i Finland. Natten till 18 juni 1742, då han kommenderats att vid Kvarnby i Nyland utstaka läger för armén, blef han öfverfallen och tillfångatagen af kosacker, som läto honom slitas itu af två hästar, vid hvilka han fastbundits. Hans sargade lik bisattes af svenskarna i Fredrikshamns kyrka, med hvilken det kort därpå uppbrann.

Tillbaka till början.