1794-1873. Född i Krakow, död i Paris.
Polsk officer. Redan 1813 var han ute i fält som underofficer, kastade sig sedan över militära och matematiska studier, och blev 1822 lärare vid artilleriskolan i Warszawa. 1830 var han på nytt ute i fält som kapten och tvingades därefter gå i landsflykt. Under några år vistades han i Frankrike och England och kom 1835 till Norge. Där blev han efter hand betrodd med olika offentliga ingenjörsarbeten, speciellt i 'Vassdragsvesenet', och blev 1846 anställd som kanaldirektör. Bland hans stora arbeten kan nämnas kanalen vid Moss. 1848 sade han upp sig från sitt arbete och reste till Paris för att deltaga i polackernas frihetskamp. Efter en tid återvände han till Norge och blev på nytt anställd inom kanal- och havsväsendet. 1855 kallade hans landsmän åter på honom och han lämnade då Norge för gott. Han blev senare lärare vid olika krigsakademier. Han lyckades aldrig återse sitt hemland.
Tids-Tavler, b. II, 1873.
Född Stralsund 1676, död Halland 1747.
Philip Johan von Strahlenberg (Stralenberg), född Philip Johan Tabbert 1676 i Stralsund, död i Fröllinge, Getinge församling, 1747, var en svensk officer och kartograf av pommersk härkomst. 1707 adlades han och tog namnet von Strahlenberg.
Han ingick 1694 i krigstjänst, blev 1701 regementskvartermästare och 1703 kapten vid Södermanlands regemente. Han deltog i striderna vid belägringen av Thorn (1703) och i slagen vid Fraustadt (1706), Holowczyn (1708) och Poltava (1709).
Efter slaget vid Poltava blev han, under försök att finna och rädda sin broder, tillfångatagen och kom som fånge till Sibirien, där han vistades under flera år. Under denna tid företog han flera resor i landet och utarbetade tillsammans med Johan Anton von Matérn över detsamma en karta, som kom i Peter den stores händer och väckte hans synnerliga beundran. Trots att tsaren själv erbjöd Strahlenberg att i rysk tjänst få överta ledningen av ett lantmäterikontor, så återvände han efter fredsslutet (1721) utarmad och sjuklig till Sverige, ...
Bland arbeten.
Philip Johan von Strahlenberg. Vorbericht eines zum Druck verfertigten Werckes von der Grossen Tartarey und dem Königreiche Siberien. mit einem Anhang von Groß-Russland. Schneider, Stockholm 1726
Philip Johan von Strahlenberg. Das Nord- und Östliche Theil von Europa und Asia, in so weit solches das gantze Russische Reich mit Sibirien und der grossen Tatarey in sich begriffet. in Verlegung des Autoris, Stockholm 1730.
Nova descriptio geographica Tattariæ magnæ
Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.
Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universite...
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Ålands hav. - Stockholm 1948.
