VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

HAMMERSVELDT, EVERARD[EVERT] SYMONSZ van.

1591-1653.
Engraver Amsterdam. For Hondius and Jansson 1628-1658, for 1633 edition Mercator-Hondius, for Speed's Prospect 1627, for Blaeu 1631, for le Clerc 1619, for Jod. Hondius. II (ca. 1625).


Tooley.


ROSENSVÄRD, JOHAN SAMUEL.

Överstelöjtnant, guvernör. Född c:a 1782 död 1818.
Överstelöjtnant i flottan, sedermera guvernör på St. Barthélemy. Född i Stockholm 31 juli 1782, son till överstelöjtnant Carl Reinhold Rosensvärd [född Pettersén], död på Nevis i Västindien 10 december 1818. Verksam inom Sjömätningskåren, bl.a. under dess karteringar av västkusten 1803-1805. Den 9 maj 1815 utsågs majoren vid arméns flotta, 33-årige Johan Samuel Rosensvärd till överstelöjtnant och disktriktschef. Vid detta tillfälle kom meningsskiljaktigheter rörande utnämningen i dagen. Sista levnadsåret guvernör på S:t Barthelemy. Gift med Kristina Sofia Apelqvist, avliden ej långt efter maken i Gustavia på S:t Barthelemy. Deras son Johan Henrik föddes på S:t Barthelemy 13 oktober 1813. Han återfördes till Sverige av släktingar och genomgick en framgångsrik karriär, rikt dekorerad med utmärkelser, och var krigsminister då St Barthelemy återfördes till Frankrike.

Se vidare Sveriges Sjökarta, Dahlgren - Richter, Stockholm 1944 sid 120.
I samma arbete beskrivs på sidan 252 o.s.v. utförligt om kartogr
...
Bland arbeten.
Grundkarta Havstenssund 1803-1805
Grundkarta Fjällbacka 1803-1805


Tingbrand, Per – Who Was Who in St. Bartholomew during the Swedish epoch? Sveriges Sjökarta, Dahlgren - Richter, Stockholm 1944


SPAAK, OLOF.

Ca 1665-1749. Föddes ca 1665 i Vimmerby och dog samt begravdes 1749 i Djursdala, Orremåla.
Kronolänsman i Sevede, 'År 1998 gav han (Owe Gustavs) ut i Rostock en mycket vacker skrift Schwedische Landesaufnahme 1692-1709. Hiddensee 1695 (ISBN 3-9806246-0-9). I denna reproduceras den 2 meter långa kartan (i skala c. 1:8.100) med beskrivande text. Kartan ritades av Olof Spaak, som tillhörde Gunno Eurelius värmländska skara'.

'Framvistes för rätten Länsmannens Olof Spaaks skrifteliga bevittnade förordnande under den 27 nästlidne martü, heremedelst han förklarar sin vilja vara att dess yngsta barn, Olof, Lars, Hans och Annicka, skola efter hans död vara lika arvtagare i löst och fast, samt att de öfrige hans barn, icke den ringaste utalan derå göra skola eller något af hans efterlemnade egendom hafva att fordra, som anteknades åliggandes förenämnde som testamentet fått enligt lag det å nyo efter givarens död för rätten uppvisa, och tillika en riktig afskrift deraf ingifva.'
(E VII aac 1749 volym 111. - Utdrag ur Sevedes Härads ting den 19 Maj 1749.)




Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd.



Gulddistriktet Klondike - ca 1897.



Gulddistriktet Klondike - ca 1897.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10287

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NISSEN, PER SCHJELDERUP.

Biografiska uppgifter:1844-1930. Född och död i Oslo.
Norsk officer och kartograf. Han var från 1868 knuten till 'Norges Geografiske Opmåling'. 1897 blev han överste och samma år medlem av den norsk-ryska gränskommissionen. Från 1900 var han chef för 'Norges Geografiska Opmåling'. Blev 1906 utnämnd till generalmajor och chef för 'Bergenske Brigade'. - Nissens första karta, 'Cammermeyers Reisekart över det sydlige Norge' kom 1881 och följdes året därpå av en liknande karta över det nordligaste delarna av Norge. Båda utkom senare i många utgåvor. 1905 gav han på Aschehougs förlag ut både en karta över de sydliga delarna av Norge i 4 blad och ett över norra Norge. Båda dessa blev tryckta på nytt 1914. Efter sitt avsked som officer 1912 kunde Nissen hänge sig helt åt sina geografiska och kartografiska intressen. 1914 utgav han en Norgebeskrivning, 'Faedrelandet' och 1921 sin stora ekonomiska atlas över Norge. Under ett antal år var han förman i 'Det norske Geografiske Selskap' och 1901 blev han medlem av den internationella lantmätningen. Som militär verkade han under en tid som lärare vid krigsskolan i Norge och gav även ut läroböcker.

Bland arbeten:
Cammermeyers Reisekart över det sydlige Norge.
Faedrelandet.
(N. biogr. leks.)

Tillbaka till början.