VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

SPOLE, ANDERS.

1630-99. Född i Banarps socken, död i Uppsala.
Svensk astronom. Studerade under åren 1652-63 i Greifswald och Uppsala och 1664-67 gjorde han en studieresa till en rad av Europas universitetsstäder. 1667 blev han professor i astronomi vid universitetet i Lund och inrättade där det första svenska observatoriet, som kom att ödeläggas under kriget med Danmark 1676-77. 1679 blev han professor i astronomi i Uppsala och inrättade där ett nytt observatorium. Han utgav flera läroböcker i astronomi och under flera år även almanackor. Som astronom var han Erik Dahlbergs (se denne) rådgivare vid framställningen av dennes nya karta över Norden.


Lönborg. - Nordenmark.


TILLAEUS, PETRUS (PETTER).

Född 1679, död 11 februari 1754.
Son till kontraktsprosten och kyrkoherden i Rättvik Anders Tillaeus och Elisabet Dalborg. Petrus Tillaeus studerade vid Uppsala universitet 1699-1711 och blev sedan auskultant i Bergskollegium 1713.
'Stadsingenjör i Stockholm 1717, utnämndes han 1748 till rådman därstädes och afled d. 11 febru. 1754. Såsom stadsingenjör ådagalade han stor insiktsfullhet och inlade isynnerhet stor förtjänst genom utarbetandet af goda kartor. Väl bekant är den s. k. 'Tillaei karta', en General Charta öfver Stockholm med Malmarne, fullbordad 1731 i skalan 1:4000, och hvarå han på statsmyndigheternas hemställan erhöll kungligt privilegium för tio år. Kartan, den största som intill senaste tid utgifvits öfver Stockholm, trycktes 1733 med af staden försträckta penningar, och att den blef till belåtenhet framgår däraf, att staden 1750 såsom belöning för densamma tillerkände T. en summa af 2,000 dal. smt.' (Svenskt biografiskt handlexikon)

Bland arbeten.
Karta över Stockholm, efter P. Wallrave, 1733, utförd i samarbete med C. E. Bergquist och Erik Geringius, jämte porträtt av Fredrik I, efter M. Mijtens, kpst.
'Kartan - den intill senaste tid största väggkarta, som utgetts över Stockholm - är icke officiell i egentligaste mening, men hölls för ett 'autentiquet document', såsom överintendenten K. Hårleman kallade den i ett till K. M:t 1752 avgivet memorial. De tolv plåtarna, vilka ägdes av staden, översågs 1770 av P. G. Floding, som därvid tillät sig modernisera utseendet vid Riddarhustorget. Man kan således skilja mellan avdrag gjorda före och efter nämnda tidpunkt.'


Nordisk Familjebok, 2:a upplagan, band 29, Stockholm 1919.


d'AUBERT, BENONI.

1768-1832. Född i Köpenhamn, död i Christiania (Oslo).
Norsk officer. Officer i 'Ingenjörskorpsen'. 1790 kom han till Norge där han tillsammans med kaptenlöjtnant C.F. Grove (se denne) och löjtnant N.A. Wibe (se denne) utförde den första trigonometriska trianguleringen av den norska kusten. Vid avslutandet av detta arbete blev han år 1800 stationerad i Kristiansand som ingenjörsofficer. 1803 blev han kapten och 1810 major och förste direktör för 'Den kombinerade militära och ekonomiska uppmätningen' (senare 'Norges Geografiske Oppmåling'). Denna befattning hade han till den dag han dog. 1815 blev han dessutom chef för Ingenjörskorpsen och år 1818 generalmajor.


N. biogr. leks. - de Seue.



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



Karta öfver Fahlu Stad - Jonas Samuel Bagge 1856.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10287

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NISSEN, PER SCHJELDERUP.

Biografiska uppgifter:1844-1930. Född och död i Oslo.
Norsk officer och kartograf. Han var från 1868 knuten till 'Norges Geografiske Opmåling'. 1897 blev han överste och samma år medlem av den norsk-ryska gränskommissionen. Från 1900 var han chef för 'Norges Geografiska Opmåling'. Blev 1906 utnämnd till generalmajor och chef för 'Bergenske Brigade'. - Nissens första karta, 'Cammermeyers Reisekart över det sydlige Norge' kom 1881 och följdes året därpå av en liknande karta över det nordligaste delarna av Norge. Båda utkom senare i många utgåvor. 1905 gav han på Aschehougs förlag ut både en karta över de sydliga delarna av Norge i 4 blad och ett över norra Norge. Båda dessa blev tryckta på nytt 1914. Efter sitt avsked som officer 1912 kunde Nissen hänge sig helt åt sina geografiska och kartografiska intressen. 1914 utgav han en Norgebeskrivning, 'Faedrelandet' och 1921 sin stora ekonomiska atlas över Norge. Under ett antal år var han förman i 'Det norske Geografiske Selskap' och 1901 blev han medlem av den internationella lantmätningen. Som militär verkade han under en tid som lärare vid krigsskolan i Norge och gav även ut läroböcker.

Bland arbeten:
Cammermeyers Reisekart över det sydlige Norge.
Faedrelandet.
(N. biogr. leks.)

Tillbaka till början.