VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

TOPOGRAFISKA KÅREN [CORPSEN].


Fältmätningskåren bildades 1805 och slogs samman med Fortifikationen och bildade Ingenjörkåren år 1811. Topografiska kåren bildades 1831 av Ingenjörkårens fältmätningsbrigad som då utgick ur Ingenjörkåren. Den bestod av en Överste, en professor, 'renritare', vaktmästare och officerare, och hade till uppgift att uppföra fullständiga militärkartor över Sverige. Under åren 1836 till 1856 hade kåren ansvaret för de optiska telegrafnäten i landet. 1873 blev den en avdelning inom den nybildade Generalstaben.
Inledningsvis genomfördes en utbildning och förberedande kartarbeten. Arbetet ledde till den så kallade generalstabskartan som under lång tid var det enda rikstäckande kartverket med en enhetlig och detaljerad bild av landet.


BILLMAN, JOHAN GABRIEL.

Född 1810 7/4 i Lund, död 1876 12/10 i Jönköping.
Fanjunkare vid Södra Skånska Infanteriregementet. Gravör. Son av Peter Magnus Billman och Catharina Elisabeth Roth. Guldsmedslärling i Lund, Malmö och 1852 i Stockholm, övergick sedermera till den militära banan, som han dock lämnade 1840, då han började en ny verksamhet som kringresande gravör. »Hans yrkesfärdighet var konstnärens.» (Jönköpings Tidning 1844 13/7.)



Bland arbeten.
Utsikter, kartor, växlar, adress- och visitkort.


Hultmark, 1944.


BURE(US), ANDERS (ANDREAS).

1571-1646. Född i Säbrå, död i Stockholm.
Svensk ämbetsman och kartograf. Han började som kanslitjänsteman, men arbetade vid sidan om med genelogiska, astronomiska och kartografiska studier. 1602 deltog han i kartläggningen av Stockholm, 1619-20 vid gränsdragningen mellan Finland och Ryssland. 1623 fick han överinseende för det offentliga byggväsendet i Sverige och år 1628 blev han utnämnd att organisera det svenska lantmäteriet samt fick med denna ställning ett grundläggande inflytande över utvecklingen av det svenska lantmäteriväsendet. Han blev senare assessor vid krigskollegiet och krigsråd. - Som kartograf fick han 1603 i uppdrag av Karl IX att kartlägga Sverige och Finland. Resultatet framlades år 1611 med kartan 'Lapponiae. Bothaniae Cajaniaeque regni Suecie provinciarum septentrionalium nova delineatio'. Med stöd från Gustav Adolf fortsatte han sitt kartläggningsarbete och gav 1626 ut 'Orbis Arctoi nova et accurata delineatio', ett verk på 6 blad i förhållandevis litet format. Första utgåvan finns idag bara i ett fåtal exemplar. Hans kartor
...
Bland arbeten.
Lapponiae. Bothaniae Cajaniaeque regni Suecie provinciarum septentrionalium nova delineatio, 1611, sannolikt grav. av B.
Orbis Arctoi nova et accurata delineatio.


Hultmark, 1944. Lönborg, s. 10-16. - Orbis. - Sv. män och kv. Sveriges sjökartor – A. Hedin



Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.



Gullpudra, Chrysoplenium alternifolium - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10287

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NISSEN, PER SCHJELDERUP.

Biografiska uppgifter:1844-1930. Född och död i Oslo.
Norsk officer och kartograf. Han var från 1868 knuten till 'Norges Geografiske Opmåling'. 1897 blev han överste och samma år medlem av den norsk-ryska gränskommissionen. Från 1900 var han chef för 'Norges Geografiska Opmåling'. Blev 1906 utnämnd till generalmajor och chef för 'Bergenske Brigade'. - Nissens första karta, 'Cammermeyers Reisekart över det sydlige Norge' kom 1881 och följdes året därpå av en liknande karta över det nordligaste delarna av Norge. Båda utkom senare i många utgåvor. 1905 gav han på Aschehougs förlag ut både en karta över de sydliga delarna av Norge i 4 blad och ett över norra Norge. Båda dessa blev tryckta på nytt 1914. Efter sitt avsked som officer 1912 kunde Nissen hänge sig helt åt sina geografiska och kartografiska intressen. 1914 utgav han en Norgebeskrivning, 'Faedrelandet' och 1921 sin stora ekonomiska atlas över Norge. Under ett antal år var han förman i 'Det norske Geografiske Selskap' och 1901 blev han medlem av den internationella lantmätningen. Som militär verkade han under en tid som lärare vid krigsskolan i Norge och gav även ut läroböcker.

Bland arbeten:
Cammermeyers Reisekart över det sydlige Norge.
Faedrelandet.
(N. biogr. leks.)

Tillbaka till början.