1767-1840. Född och död i Paris.
Fransk historiker. Bedrev privatundervisning i historia och geografi och hade en ställning som 'censeur royal'. Av hans författarskap kan nämnas 'Essai de Géographie' (1774), 'Analyse chronologique de l'Histoire universelle' (1752), 'Cosmographie universelle' (1769) och 'Révolutions de l'Universe' (1763). Han var huvudförfattare till 'Atlas universel' som kom 1787. Medlem av 'L'Académie des Sciences et belle-lettres' i Angers.
Bland arbeten.
Essai de Géographie.
Analyse chronologique de l'Histoire universelle.
Cosmographie universelle.
Révolutions de l'Universe.
Atlas universel.
Nouv. biogr. gen.
Was the most important member of an Augsburg family of artists and publishers. He was the German representative of the 'Vue d'Optique' , a genre of copper engravings showing in the size of this here shown print the architectural 'wonders of the world' to people mainly during fairs. The prints were pushed into a view box and the viewers, one at a time, could look through a lens to see the prints inserted into the box by the operator, for money, of course. There were French, Italian, Spanish, publishers of Vue d'Optique prints. But the most famous and the most true to facts ones came from the Augsburg workshop of G.B. Probst. He produced ca. 400 of them, not only views of places, but also a variety of other subject matters. While most prints of this genre were loudly and heavily colored, a small series was left black and white, truly showing their artistic value beyond the fulfilment of curiosity at fairs.
1788-1859. Född och död i Edinburgh.
Skotsk målare och kopparstickare. Han fick sin första utbildning av sin far som var kopparstickare och förläggare. Han gick senare i skola hos målaren John Graham i Edinburgh. Han vann efter hand ett namn som målare och kopparstickare och utförde även bokillustrationer, anatomiska planscher m.m. för faderns, och senare broderns, förlag. Han var med och stiftade Royal Scottish Academy.
Dict. nat. biogr.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Grefve Landberg - C. H. Tersmeden ca 1890.
