Kopparstickare som 1704 på uppdrag av tsar Peter utförde ett kopparstick av en karta över Kexholms län - Ingermanland som renritats av lantmätaren A. Andersin.
1844-1930. Född och död i Oslo.
Norsk officer och kartograf. Han var från 1868 knuten till 'Norges Geografiske Opmåling'. 1897 blev han överste och samma år medlem av den norsk-ryska gränskommissionen. Från 1900 var han chef för 'Norges Geografiska Opmåling'. Blev 1906 utnämnd till generalmajor och chef för 'Bergenske Brigade'. - Nissens första karta, 'Cammermeyers Reisekart över det sydlige Norge' kom 1881 och följdes året därpå av en liknande karta över det nordligaste delarna av Norge. Båda utkom senare i många utgåvor. 1905 gav han på Aschehougs förlag ut både en karta över de sydliga delarna av Norge i 4 blad och ett över norra Norge. Båda dessa blev tryckta på nytt 1914. Efter sitt avsked som officer 1912 kunde Nissen hänge sig helt åt sina geografiska och kartografiska intressen. 1914 utgav han en Norgebeskrivning, 'Faedrelandet' och 1921 sin stora ekonomiska atlas över Norge. Under ett antal år var han förman i 'Det norske Geografiske Selskap' och 1901 blev han medlem av den internationella lantmätningen. Som militär verkade han und...
Bland arbeten.
Cammermeyers Reisekart över det sydlige Norge.
Faedrelandet.
N. biogr. leks.
1703-72. Född i Paris, död i Versailles.
Fransk ingenjör och hydrograf. Som tjänsteman vid marinen fick han i uppdrag att rita kartor över alla kända kuststräckor. Han gick in för uppdraget med stor iver och gav 1753 ut 'Neptune francais', ett kartverk över den franska kusten. 1756 följde 'Hydrographie francaise' som innehöll sjökort över hela den kända världen, och 1764 utkom 'Petit Atlas maritime' i 5 band. Dessutom ritade han samtliga kartor för Prevosts stora 'Historie général des Voyages' och andra geografiska och historiska verk.
Bland arbeten.
Neptune francais.
Hydrographie francaise.
Petit Atlas maritime.
Historie général des Voyages.
Nouv. biogr. gen.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Iran, Afghanistan m.m. under Alexander den store. - 1800-tal.