VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

GILLBERG, JOHAN LORENS.

Född 1727 22/6 på Västervik i Varnums sn (Värml), död 1793 26/12 i Vadstena.
Lantmätare, kartograf och kopparstickare. Ingenjör. Broder till Jacob Gillberg. Student vid Uppsala universitet 1748. Volontär vid Fortifikationen 1749. Avlade lantmäteriexamen. 1754, kommissionslantmätare 1757. Postmästare i Vadstena 1785-90


Bland arbeten.
J. L. GILLBERG, Historisk, oeconomisk och geographisk beskrifning öfwer Malmö hus lähn, Lund 1765: karta över Malmöhus hövdingedöme.
DENS., Historisk, oeconomisk och geographisfc beskrifning öfver Christianstads län, Lund 1767: karta över Kristianstads hövdingedöme.
Karta över Gästrikland och Hälsingland, efter O. Insulander 1789.


Hultmark, 1944.


VISSCHER, CLAES (eller NICOLAS ) JANZON.

1586-1652. Född och död i Amsterdam.
Holländsk kartograf. Gick i lära som kopparstickare och kartritare hos Jodocus Hondius och grundlade därefter sitt eget konstförlag. Visscher var en duktig kopparstickare, som förutom kartor även utförde landskaps- och historiska bilder. Hans firma övertogs av sonen Nicolas (1618-79) och senare sonsonen Nicolas Visscher (se denne). Deras firma gav ca. 1660 ut en 'Atlas Contracuts' och ca. 1680 en 'Atlas minor' som både kom i en rad utgåvor. Deras kartplaner användes också i stor utsträckning av andra kartutgivare, både i Holland och andra länder. Kartor av den äldre Visscher räknas som ganska sällsynta. Han uppträder vanligtvis under sitt latinska namn Nicolaus Joh. Piscator.

Claes Jansz. ging rond 1608 in het huis 'Op de Kolck inde Visscher' wonen. In het begin lag de nadruk op het versieren van de kaarten van Blaeu en Hondius. Later begon hij zijn eigen drukkerij en startte ook met de productie van kaarten. In 1611 kocht hij een huis in de gerespecteerde Kalverstraat, waar ook belangrijke concurrent
...
Bland arbeten.
Atlas Contracuts.
Atlas minor.


Nederl. biogr., VII. - Tooley.


BARENTS, WILLEM.

Död 1597.
Holländsk sjöfarare som ledde flera expeditioner för att finna en nordlig sjöförbindelse med Kina (Nordostpassagen). Sommaren 1594 nådde han Novaja Semljas västkust och följde denna norrut till 77:e breddgraden. Ett annat skepp i expeditionen seglade genom Vaigatsjstredet och hittade isfritt hav vidare längs nordkusten av Asien. En ny expedition året efter hittade emellertid denna passage blockerad av packis och tvingades vända. På sin tredje expedition 1596 hittade Barents Björnön och upptäckte Svalbard som inte tidigare varit känt sedan vikingarnas resor dit. Från Svalbard fortsatte han till Novaja Semlja och seglade runt nordspetsen av ön, där expeditionen blev den första att övervintra i Norra Ishavet. Då skeppen följande vår inte kom loss från isen tvingades manskapet överge dessa och färdas vidare i öppna båtar. Efter stora ansträngningar nådde de flesta fram till Lappland där de blev räddade, men Barents själv och flera andra omkom under resan.

Barentsz was a noted pilot who was convinced by t
...


Salmonsen.



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



von Seth - C. H. Tersmeden ca 1900.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10234

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

LISLE, GUILLAUME de.

Biografiska uppgifter:1675-1726. Född och död i Paris.
Fransk geograf och kartograf. Han fick sin utbildning hos sin far, historiken Claude de Lisle, som även var geograf. 1699 gav han ut en världskarta, kartor över de 4 världsdelarna och två glober, en över jordklotet och en över himlen. Runt 1700 kom hans 'Atlas Nouveau' som innehöll 24 kartor. Senare utgåvor kom ca 1730 med 54 kartor, 1733 och ca 1745 utökad till 116 kartor. Han blev 1702 invald i L'Académie Rle de Sciences och blev 1718 Premier Geographe du Roi. Han var vän till Peter den Store som gav honom upplysningar om Ryssland. De Lisles kartor blev i stor utsträckning efterliknade av samtidiga och senare kartografer, till viss del grovt plagierade. Han gjorde sig även gällande som författare. Förutom talrika avhandlingar i tidskrifter utgav han bl.a. 'Observation sur la variation de l'aiguille aimantée' (1710) och 'Justification des mesures des anciens en matière de géographie' (1714). Hans verk fördes vidare av Phillippe Buache (1700-73).

Guillaume De L'Isle (1675-1726) is probably the greatest figure in French cartography. Having learned geography from his father Claude, by age of eight or nine he could draw maps to demonstrate ancient history. He studied mathematics and astronomy under J.D Cassini, where he received the grounding in scientific cartography, that is the hallmark of his work. His first atlas was published in about 1700, in 1702 he was elected a member of the Academie Royale des Sciences, and in 1718 he became ‘Premier Geographe du Roi’. His maps of the newly explored parts of the world reflect the most up-to-date information available and did not contain fanciful detail in the absence of solid information.

De L'Isle's work was important as marking a transition from the maps of the Dutch school, which were highly decorative and artistically-orientated, to a more scientific approach. He reduced the importance given to the decorative elements in maps, and emphasised the scientific base on which they were constructed. It can be fairly said that he was truly the father of the modern school of cartography at the commercial level.

De L’Isle also played a prominent part in the recalculation of latitude and longitude, based on the most up-to-date celestial observations. His major contribution was in collating and incorporating this latitudinal and longitudinal information in his maps, setting a new standard of accuracy, quickly followed by many of his contemporaries. Guillaume De L’Isle’s work was widely copied by other mapmakers of the period, including Chatelain, Covens & Mortier, and Albrizzi.
Bland arbeten:
Atlas Nouveau.
Observation sur la variation de l'aiguille aimantée.
Justification des mesures des anciens en matière de géographie.
(Lönborg, s. 143f. - Nouv. biogr. gen)

Tillbaka till början.