SÖK KARTOGRAFER, GRAVÖRER M.FL.

HÉRISSON, EUSTACHE.

Född 1759.
Fransk kartograf. Han betecknar sig som elev till hydrografen och ingenjören Rigobert Bonne (se denne). 1806 gav han ut atlasbandet till P.C.V. Boistes (se denne) 'Dictionnaire de géographie universelle'.

Phillips.

Salmson, Axel Jacob.

(1807-1876)
Salmson, svensk-judisk konstnärsfamilj inflyttad från Prag på 1790-talet. Axel Jacob Salmson, litograf (1807-76), utgav bl.a. planschverken 'Trettioåriga krigets märkvärdigaste personer' (1844-56), ny upplaga 1861. 'Konung Gustaf III och hans samtida' (1846-47), och 'Rikssalen på Gripsholms slott' (1847-49). Salmson grundade 1854 en litografisk anstalt och gav 1859-61 ut 'Litografiskt allehanda', som fick stor betydelse för svensk illustrationskonst men tyvärr förorsakade Salmsons ekonomiska ruin. 1862 bosatte sig Salmson i USA

Axel Jakob (förut Sem Jakob) S., litograf, f. 1807, d. 1876 i Amsterdam, staten New York, blef liksom brodern elev vid konstakademien, men utbildade sig på egen hand för sitt blifvande fack. Bland de planschverk, som han utgaf, äro porträttsamlingarna Svenska konungar och deras tidehvarf (1830-43; förkortad uppl. 1855-60) samt Trettioåriga krigets märkvärdigaste personer (1844-56; ny uppl. 1861), båda efter egna teckningar. Dessa verk, som vunno mycken spridning, utmärkas för pr...
Bland arbeten.
'Trettioåriga krigets märkvärdigaste personer' (1844-56), ny upplaga 1861.
'Konung Gustaf III och hans samtida' (1846-47),
'Rikssalen på Gripsholms slott' (1847-49)
Svenska konungar och deras tidehvarf (1830-43; förkortad uppl. 1855-60)
Lithografiskt Allehanda.

Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.Svenskt biografiskt handlexikon.

THELOTT, PHILIP JACOB d. ä.

Född o. 1635 i Schweiz, enl. egen uppgift, död 1710, begr. 6/11 i Stockholm (S:t Olof).
Ur- och instrumentmakare. Träsnidare, kopparstickare och akvarellmålare. Tillhörde en i Augsburg bosatt släkt av guldsmeder och kopparstickare. Var verksam i Schweiz, då han i slutet av 1660-talet inkallades till Sverige av Olof Rudbäck d. ä. för att i Uppsala »betjena den studerande ungdomen förnämligast med matematiska och mekaniska instrumenter». Åtnjöt här från 1670 undervisning i »tekniska vetenskaper» av Rudbeck och stod under dennes speciella protektion. Uppbar för sin verksamhet vid universitetet från 1671 till åtminstone 1695 årligen »simplice stipendium» med 180 dlr smt. Arbetade samtidigt i Antikvitetskollegii tjänst »uthi urmakerij sampt utstickande af koppar, messing och trä». Tillsammans med sina fyra barn Anna Maria, Hans, Olof och Philip Jacob utförde han illustrationerna till Rudbecks Atland och 7-8.000 träsnitt för dennes Campi Elysii. Efter den stora branden i Uppsala 1702, som förstörde största delen av hans livsverk och gjorde honom utfattig, flyttade T. till Stockholm och var här för sit...
Bland arbeten.
O. RUDBECK, Atland eller Manheim, atlasbandet. Uppsala 1679: 7 kartor över Europa och Sverige.

Hultmark, 1944.

Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734

Heraldischer Atlas, Tavla 52 - H. G. Ströhl 1899.

LISLE, GUILLAUME de.

Biografiska uppgifter:1675-1726. Född och död i Paris.
Fransk geograf och kartograf. Han fick sin utbildning hos sin far, historiken Claude de Lisle, som även var geograf. 1699 gav han ut en världskarta, kartor över de 4 världsdelarna och två glober, en över jordklotet och en över himlen. Runt 1700 kom hans 'Atlas Nouveau' som innehöll 24 kartor. Senare utgåvor kom ca 1730 med 54 kartor, 1733 och ca 1745 utökad till 116 kartor. Han blev 1702 invald i L'Académie Rle de Sciences och blev 1718 Premier Geographe du Roi. Han var vän till Peter den Store som gav honom upplysningar om Ryssland. De Lisles kartor blev i stor utsträckning efterliknade av samtidiga och senare kartografer, till viss del grovt plagierade. Han gjorde sig även gällande som författare. Förutom talrika avhandlingar i tidskrifter utgav han bl.a. 'Observation sur la variation de l'aiguille aimantée' (1710) och 'Justification des mesures des anciens en matière de géographie' (1714). Hans verk fördes vidare av Phillippe Buache (1700-73).

Guillaume De L'Isle (1675-1726) is probably the greatest figure in French cartography. Having learned geography from his father Claude, by age of eight or nine he could draw maps to demonstrate ancient history. He studied mathematics and astronomy under J.D Cassini, where he received the grounding in scientific cartography, that is the hallmark of his work. His first atlas was published in about 1700, in 1702 he was elected a member of the Academie Royale des Sciences, and in 1718 he became ‘Premier Geographe du Roi’. His maps of the newly explored parts of the world reflect the most up-to-date information available and did not contain fanciful detail in the absence of solid information.

De L'Isle's work was important as marking a transition from the maps of the Dutch school, which were highly decorative and artistically-orientated, to a more scientific approach. He reduced the importance given to the decorative elements in maps, and emphasised the scientific base on which they were constructed. It can be fairly said that he was truly the father of the modern school of cartography at the commercial level.

De L’Isle also played a prominent part in the recalculation of latitude and longitude, based on the most up-to-date celestial observations. His major contribution was in collating and incorporating this latitudinal and longitudinal information in his maps, setting a new standard of accuracy, quickly followed by many of his contemporaries. Guillaume De L’Isle’s work was widely copied by other mapmakers of the period, including Chatelain, Covens & Mortier, and Albrizzi.
Bland arbeten:
Atlas Nouveau.
Observation sur la variation de l'aiguille aimantée.
Justification des mesures des anciens en matière de géographie.
(Lönborg, s. 143f. - Nouv. biogr. gen)

Tillbaka till början.