VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

Bagge, Jonas Samuel.

Född i Uddevalla 1 juli 1803, död 4 januari 1870.
fysiker. Född i Uddevalla d. 1 juli 1803. Föräldrar: rådmannen Daniel Benjamin Bagge, tillhörande en äldre gren af släktets, och Anna Charlotta von Schoultz.
Promoverad filosofie doktor i Lund 1829, utnämndes B. följande året till adjunkt i fysik vid Teknologiska institutet i Stockholm. 1838 utnämndes han till lärare i praktisk mekanik vid bergsskolan i Falun, med titel af professor. År 1853 förordnades han till chef på järnkontorets mekaniska stat och företog 1855 på uppdrag af bergskollegium en resa till Frankrike för att vid den där föranstaltade industriutställningen taga kännedom om järnhandteringen i främmande länder och på samma gång göra sig underrättad om de i Frankrike befintliga undervisningsanstalter för denna industrigren. B. utgaf bl. a. Elementarkurs i fysiken, såsom förberedelse till studium af fysiska teknologien 1835. Ledamot af Vet.-akad. 1857. Död d. 4 jan. 1870.
Gift 1836 med Anna Margareta Ödman.
Bland arbeten.
'Karta öfver Fahlu Stad.'

ROSENFELDT, WERNER von

1639-1710.
Sjöofficer, vitterlekare, f. i nov. 1639 på Müntenhof i Estland, d. 5 dec. 1710 i Karlskrona, ingick vid flottan 1658 samt befordrades till löjtnant, kommendör och major (1676). Till följd af sitt välförhållande i slaget vid Bornholm s. å. befordrades R. Till amirallöjtnant, deltog sedan i slaget vid Kjögebukten 1677, förde 1678 en transportflotta af 22 fartyg till Rügen och tillbaka samt erhöll 1679 inspektion öfver alla styrmän vid amiralitetet, utnämndes 1680 till vice amiral och 1700 till holmamiral. Under fredstiden verkade R. för att höja Sveriges sjömakt dels genom hydrografiska undersökningar i Östersjön och Kattegatt, hvilka sedan under hans ledning bearbetades i sjökort af P. Gedda, dels genom utgifvande af Navigation eller styrmanskonst (1693), ett för sin tid utmärkt och i hög grad behöfligt arbete.

Han utgaf äfven Stockholmia, en stor plankarta med vyer af hufvudstaden (1702), åtföljd af hans Låfdicht öfver Stockholms stad, en tabell öfver utländsk och svensk vikt (1698) m. m. Som diktare ...


Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.
Sveriges sjökartor – A. Hedin.

PROBST, IEAN GEORGE.


Namnet nämns på bl.a. en globkarta utgiven i Augsburg 1786. 'Iean George Probst Fils'.


Stockholm - Mentzer ca 1860.


Har-ris, Sarothamnus scoparius - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10234

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

LISLE, GUILLAUME de.

Biografiska uppgifter:1675-1726. Född och död i Paris.
Fransk geograf och kartograf. Han fick sin utbildning hos sin far, historiken Claude de Lisle, som även var geograf. 1699 gav han ut en världskarta, kartor över de 4 världsdelarna och två glober, en över jordklotet och en över himlen. Runt 1700 kom hans 'Atlas Nouveau' som innehöll 24 kartor. Senare utgåvor kom ca 1730 med 54 kartor, 1733 och ca 1745 utökad till 116 kartor. Han blev 1702 invald i L'Académie Rle de Sciences och blev 1718 Premier Geographe du Roi. Han var vän till Peter den Store som gav honom upplysningar om Ryssland. De Lisles kartor blev i stor utsträckning efterliknade av samtidiga och senare kartografer, till viss del grovt plagierade. Han gjorde sig även gällande som författare. Förutom talrika avhandlingar i tidskrifter utgav han bl.a. 'Observation sur la variation de l'aiguille aimantée' (1710) och 'Justification des mesures des anciens en matière de géographie' (1714). Hans verk fördes vidare av Phillippe Buache (1700-73).

Guillaume De L'Isle (1675-1726) is probably the greatest figure in French cartography. Having learned geography from his father Claude, by age of eight or nine he could draw maps to demonstrate ancient history. He studied mathematics and astronomy under J.D Cassini, where he received the grounding in scientific cartography, that is the hallmark of his work. His first atlas was published in about 1700, in 1702 he was elected a member of the Academie Royale des Sciences, and in 1718 he became ‘Premier Geographe du Roi’. His maps of the newly explored parts of the world reflect the most up-to-date information available and did not contain fanciful detail in the absence of solid information.

De L'Isle's work was important as marking a transition from the maps of the Dutch school, which were highly decorative and artistically-orientated, to a more scientific approach. He reduced the importance given to the decorative elements in maps, and emphasised the scientific base on which they were constructed. It can be fairly said that he was truly the father of the modern school of cartography at the commercial level.

De L’Isle also played a prominent part in the recalculation of latitude and longitude, based on the most up-to-date celestial observations. His major contribution was in collating and incorporating this latitudinal and longitudinal information in his maps, setting a new standard of accuracy, quickly followed by many of his contemporaries. Guillaume De L’Isle’s work was widely copied by other mapmakers of the period, including Chatelain, Covens & Mortier, and Albrizzi.
Bland arbeten:
Atlas Nouveau.
Observation sur la variation de l'aiguille aimantée.
Justification des mesures des anciens en matière de géographie.
(Lönborg, s. 143f. - Nouv. biogr. gen)

Tillbaka till början.