Holländsk karthandlare i början av 1700-talet. Han hade sin verksamhet i Amsterdam och sökte 1714 privileguim på utgivning av en navigationsatlas. Den kom ut året därpå med titeln 'Atlas de la Navigation'. 1739 blev den utgiven på nytt av R.&J. Ottens (se denne) och 1745 kom en holländsk utgåva med titeln 'Atlas van Zeevaert en koophandel door de geheele wereldt'.
Bland arbeten.
Atlas de la Navigation.
'Atlas van Zeevaert en koophandel door de geheele wereldt.
Kleerkooper. - Phillips.
Född 1746 12/6 i Uppsala, död före 1779 i dec., trol. i Lovisa.
Akademigravör. Underofficer. Son av ullkammaren Carl Ö. och Brita Menlös. Elev av Anders Åkerman i Uppsala från 1759. Volontär vid Fortifikationen 1771. Överflyttade 1773 till Åbo, där han var verksam som akademigravör till 1777. 'Graveuren wid kongl. academien härstädes Eric Österberg har till allmänhetens och i synnerhet scholornes tjänst, i koppar stuckit en swensk och latinsk föreskrift, jämwähl alphabeterne, som med wacker stil och accuratesse äro förfärdigade, och säljes i partie för 2 dal. 26 öre, men styckewis för 5 dal. K:mt...' (Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo 1776 29/2). Ö. begav sig 1777 till Lovisa, där han tog tjänst som underofficer vid ett värvat regemente.
Bland arbeten.
S. DURAEUS, De visu, diss., resp. J. Södervall, Uppsala 1765: schematisk framställning av ögat jämte geometriska figurer, kpst. Ö. graverade ett flertal geometriska figurer för matematiska dissertationer vid Åbo akademi och Uppsala universitet under presidium, av bl.a. M. J. ALOPAEUS, Åbo 1764-74, O. S. WETTERQUIST, Uppsala 1765, S. DUILEUS, Uppsala 1766, H. H.
WALLENBERG, Uppsala 1766, samt för A. PLANMAN, Åbo 1776.
Karta över Bornholm, efter T. Cöhler, 1765.
A. ÅKERMAN, Atlas juvenilis. 1:a uppl., Uppsala 1768: 16 kolor, kartblad över Europa; 2:a uppl., u. o. [1774]: 20 kolor. kartblad över Europa.
C.F. GEORGII, De insula Sela, Sudermanniae, diss., resp. E. Humbla, Uppsala 1771: karta över Selö i Mälaren.
DENS., De paroecia Braenkyrka toerneae meridionalis in Sudermannia, diss., I, resp. J. W. Brannius, Uppsala 1769: tab. med kufiska mynt, etsn.
J. IHRE, De runarum in Suecia antiquitate, diss., resp. U. von Troil, Uppsala 1769: tab. med 3 runstenar och runalfabet, etsn.
H. G. PORTHAN, Narratio R. V. Pauli Juusten episcopi Aboénsis de legatione sua russica, diss., I, resp. G. W. Rydman, Åbo 1775: vapensköld, etsn.
J. LINDELL, Cantilenae selectiores, Åbo 1776: titelblad, titel och vignett med lekande skolpojkar, inom rik rokokoram, efter G. P. Nordberg, kpst., samt 15 text-och notsidor, kpst.
Född o. 1670 i Stockholm (trol. i Klara), död 1702 30/7 i samma stad (Jakob).
Kopparstickare och topograf. Son av gulddragareåldermannen Johan H. och Anna Thomasdotter Östgöte. Broder till lagmannen och kopparstickaren Johan H., adl. Stenholm. Student vid Uppsala universitet 1686. Ritare vid Antikvitetsarkivet från 1693.
Thomas Campanius Holm, död 1702, var en svensk boktryckare och kopparstickare. Holm blev student i Uppsala 1686, och framdrog en av farfadern, Johannes Campanius utarbetad indiankatekes, vilken han utgav 1696, och sammanställde ur farfaderns papper och andra källor Kort beskrifning om provincien Nya Swerige uti America (1702).
Bland arbeten.
M. LUTHER, Catechismus, Sthlm 1696; karta över Nya Sverige, efter P. Lindeström.
T. C. HOLM, Kort beskrifning om provincien Nya Swerige uti America, Sthlm 1702: försättsblad, svenskarna underhandla med indianerna, kpst., 2 landskap med figurer jämte 3 kartor, över Nord- och Sydamerika, Virginien samt Nya Sverige.
Hultmark, 1944. Svensk Uppslagsbok 1932.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Tulpan - Basil Besler 1613.
