STELLA [STOLZ, STOLTZ, SIGENIS], TIELEMANO.
1527-1589, d. Wittenberg.
His maps used by Ortelius, de Jode, Hondius, Blaeu.
Bland arbeten.
Totius Germaniae 1546.
Maps for Bible 1552-7.
Jerusalem 1557.
Revised Münster's Germany 1560.
Tooley.
1703-1759. Född i Memmingen, Bayern.
Målare, gravör och konstruktionsritare. Anlände till St Petersburg 1741 tillsammans med gravören Johann Stenglein. Grimmel medverkade bl.a. i utgivningen av en 'Atlas Russicus' 1745 (Inte d'Isles atlas som kom samma år med samma namn.), samt gav även ut ett arbete i fyra blad 'Ladoga-kanal' 1741-42.
En av Grimmels elever vid vetenskapsakademin var Mikhail Makhayev.
Matthaeus Seutter gjorde kopior på vissa av Grimmels kartor så tidigt som under 1740-talet, bland annat 'Ingria et Carelia' samt 'Teshenije Nevy reky...'.
Bland arbeten.
Finskoj zaliv ot Kronshtata do Sanktpeterburga... = Der Sinus Finnicus von Cronstad bis St.Petersbürg benebst den aug seinen Kusten befindlichen Lusthöfen [engraved map] / J. Grimmel del. [St. Petersburg, c.1742].
Karta Ingermanlandii i Karelii. [The Academy of Sciences in St Petersburg]; Grimel del. - [St. Petersburg, c.1742].
Ladozhkoj kanal. Canalis Ladogensis [engraved map] / J. Grimmel del. [St. Petersburg, c.1742].
Ladozhskoe Ozero i Finskii zaliv s prilezhashchimi mestami. Lacus Ladoga et sinus Finnicus. [The Academy of Sciences in St Petersburg]; J. Grimel del. [St. Petersburg, c.1742].
Magnus Ducatus Finlandiae. [The Academy of Sciences in St Petersburg]; Grimel del. - [St. Petersburg, c.1743].
Techenije Nevy reky iz Ladozhgago ozera k St.Peterburgu = Fluwius Newa... [engraved map] / J: Grimmel del. - [St. Petersburg, c.1741-42].
Pictorial maps - maps with vignette illustrations on top of the geographical content - go back practically to the known beginning of cartographic history: Petroglyph maps dating from the Neolithic sometimes are found combining geographic features with representations of animals, people or dwellings.
Vignette insets or overlays are also found throughout the period of printed maps. But maps richly overlaid with small pictures are more commonly found from the 19th century onwards. (A notable exception is the Carta Marina of Olaus Magnus, published in Venice in 1539, which presents a depiction of Scandinavia with more than 100 small woodcut illustrations of animals, real and imagined, and of people pursuing all kinds of activities, such as hunting, fishing, skiing, etc.)
Ernest Dudley Chase was an exceptional creator of pictorial maps. Though he worked primarily as a graphic artist and businessman in the greeting card industry, Chase also designed, drew, and self-published more than 50 pictorial map...
Bland arbeten.
A Pictorial Map of North America 1945.
A Pictorial Map of South America 1942.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
Kabbeleka, Valtha palustris - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Biografiska uppgifter:1771-1840.
Före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år. Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda enligt den plan, som föreslagits av K. i strid mot andra förslag. Vid krigets slut blev K. kapten och 1799 major; år 1814 utnämndes han till överste vid flottan. Som flaggkapten hos generalamiralen Puke bidrog han väsentligt till det snabba avslutandet av kriget mot Norge, vilket medförde hans befordran till konteramiral. Viceamiral blev han 1825 och ordf. i Sjöförsäkringsöverrätten 1837. - Sin väsentligaste insats gjorde emellertid K. som kartograf. Efter ryska kriget bedrev han hela sitt liv, vid sidan av sin tjänst, ett energiskt kartritningsarbete. K. sökte, stödd av sin fader Erik af Klint, förgäves utverka anslag till ett statligt sjökortsarkiv. År 1798 övertog K. sjökortutgivningen på entreprenad, men verksamheten gick ekonomiskt ihop endast därigenom att K. ej själv tog någon ersättning och offrade sina egna medel. Först 1848, efter K:s död, inlöstes den storartade samlingen av staten och införlivades med Sjökartearkivet. K:s kartverk 'Sveriges sjöatlas' omfattade sjökort såväl över sv. farvatten som ett antal främmande kusthav. Dessa sjökort ha varit av utomordentlig nytta både för det sv. sjövapnet och för sjöfarten i allmänhet. K:s verk är hugfäst bl.a. genom att ett av våra nuv. sjömätningsfartyg bär hans namn. K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1797 samt av Krigsvet. akad. 1804 och av Vet. akad. 1819. Vet. akad. lät 1884 prägla en minnespenning över honom. - Gift 1800 med Kerstin Akrel.
Sveriges sjöatlas
Under senare delen av hans liv ägnade han sig så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar 'allmänna kartor' (i skalan l: 3 000 000), 'passkartor' (i skalan l: 1 000 000), 'kustkartor' (i skalan 1: 200 000) samt 'beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust'. På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas.
Sweden's best-known hydrographer and cartographer. Published the first Swedish sea charts of modern type in the internationally renowned Sweden's Marine Atlas (Sveriges SjöatIas). In the decades around the tum of the 19th century, af Klint led several marine measurement expeditions. Son of Eric af Klint and married to a daughter of engraver Fredric Akrel.
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor – A. Hedin.) - Se bild.
