1533-1617. Född i Bene i Piedmont, död i Torino.
Italiensk präst och författare. Studerade vid jesuitkollegiet i Torino, 1576-84 sekreterare hos Carlo Borromeo och ärkebiskop av Milano. Kom i tjänst hos hertig Carl Emmanuel I av Savoyen, bl.a. som diplomat. Slutligen blev han abbot i 'San Michele delle Chiusa' i Piemont. Förutom sin 'Relationi universali' gav han ut en rad statsrättsliga och politiska skrifter. I politiskt hänseende var han en bestämd motståndare till Macchiavelli. Hans skrifter, som var författade på italienska, fick stor utbredning genom översättningar till andra språk.
Bland arbeten.
Relationi universali.
Encicl. Ital. - Th. und K.
Stor familj av konstnärer och tryckare verksamma i Augsburg.
Johann Balthasar Probst 1504 - 1570.
Georg Balthasar Probst 1673 - 1748.
Johann Friedrich Probst 1719 - 1781.
Jean Michel Probst 28/8 1721 - 1/8 1771.
Georg Balthasar Probst 1732 - 1801.
Johann Michael Probst d.y. 1757 - 1809.
1646-1720.
Fransk kopparstickare och geograf. Var en av de mest beresta av den tidens geografer. Vid sin död var han kunglig geograf. Som kartograf var han mycket produktiv. Noggrannheten var inte alltid den bästa men hans kartor var ofta elegant utstyrda. Bland hans främsta verk kan nämnas 'La France triomphante sous le rčgne de Louis le Grand' (1693), en karta i 6 blad, prydd med över 200 kartuscher som visar kungaporträtt, medaljer, monument etc., 'Les Cķtes de France' (1695) och 'La France divisée par généralités' (1718). Dessutom finns en mängd specialkartor över franska provinser, vägar, vattendrag m.m.. Han gav också ut en 'Introduction ā la Géographie', som kom i flera utgåvor.
Bland arbeten.
La France triomphante sous le rčgne de Louis le Grand.
Les Cķtes de France.
La France divisée par généralités.
Introduction ā la Géographie
Nouv. biogr. gen.
Stockholm - Mentzer ca 1860.
Mongoliet, Sibirien, Centralasien, Japan, Alaska. - Ortelius 1570.
Biografiska uppgifter:1771-1840.
Före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år. Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda enligt den plan, som föreslagits av K. i strid mot andra förslag. Vid krigets slut blev K. kapten och 1799 major; år 1814 utnämndes han till överste vid flottan. Som flaggkapten hos generalamiralen Puke bidrog han väsentligt till det snabba avslutandet av kriget mot Norge, vilket medförde hans befordran till konteramiral. Viceamiral blev han 1825 och ordf. i Sjöförsäkringsöverrätten 1837. - Sin väsentligaste insats gjorde emellertid K. som kartograf. Efter ryska kriget bedrev han hela sitt liv, vid sidan av sin tjänst, ett energiskt kartritningsarbete. K. sökte, stödd av sin fader Erik af Klint, förgäves utverka anslag till ett statligt sjökortsarkiv. År 1798 övertog K. sjökortutgivningen på entreprenad, men verksamheten gick ekonomiskt ihop endast därigenom att K. ej själv tog någon ersättning och offrade sina egna medel. Först 1848, efter K:s död, inlöstes den storartade samlingen av staten och införlivades med Sjökartearkivet. K:s kartverk 'Sveriges sjöatlas' omfattade sjökort såväl över sv. farvatten som ett antal främmande kusthav. Dessa sjökort ha varit av utomordentlig nytta både för det sv. sjövapnet och för sjöfarten i allmänhet. K:s verk är hugfäst bl.a. genom att ett av våra nuv. sjömätningsfartyg bär hans namn. K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1797 samt av Krigsvet. akad. 1804 och av Vet. akad. 1819. Vet. akad. lät 1884 prägla en minnespenning över honom. - Gift 1800 med Kerstin Akrel.
Sveriges sjöatlas
Under senare delen av hans liv ägnade han sig så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar 'allmänna kartor' (i skalan l: 3 000 000), 'passkartor' (i skalan l: 1 000 000), 'kustkartor' (i skalan 1: 200 000) samt 'beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust'. På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas.
Sweden's best-known hydrographer and cartographer. Published the first Swedish sea charts of modern type in the internationally renowned Sweden's Marine Atlas (Sveriges SjöatIas). In the decades around the tum of the 19th century, af Klint led several marine measurement expeditions. Son of Eric af Klint and married to a daughter of engraver Fredric Akrel.
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor A. Hedin.) - Se bild.
