Ca. 1665-ca. 1735.
Holländsk bokhandlare. Han omtalas 1691 som 'maatematische instrumentmaaker' i Amsterdam där han två år senare blev bokhandlare. Hans affär omfattade även konst- och karthandel. Han gav 1697 ut 'Het nieu en compleet Pas-kaert-Boeck van de Noord- en Oostzee'. Ca 1700 gav han ut en atlas med 36 kartor och 1719 'Nieuwe groote Spiegel'. 1721 utannonserade han ett stort, nytt 'Paskaert van de Straats Davids
A mathematical and nautical instrument maker, Loots also published manuals on navigation. For a time he was in partnership with an engraver, A de Winter, and an author of text books on charts, Claes de Vries, who had ambitions to publish a very large sea atlas of some 200 charts but this was never completed on the scale contemplated. Some of their charts were sold to Gerard van Keulen and others were used in a sea atlas published in 1697. Charts by Loots also appear in a number of other pilot books and sea atlases of the time.
Bland arbeten.
Het nieu en compleet Pas-kaert-Boeck van de Noord- en Oostzee.
Nieuwe groote Spiegel.
Paskaert van de Straats Davids.
Kleerkooper.
1752-ca. 1810. Född och död i Paris.
Fransk geograf. Under åren före den franska revolutionen var han matematiklärare för prinsen av Contis pager. Han gav ut flera atlaser och geografiska verk, varav kan nämnas 'Recherches historiques sur Orléans' (1744). 'Dictionnaire Hydrographique de la France' (1787) och 'Atlas national portatif de la France suivant la nouvelle Division en 83 Départements' (1792). Han lät också ge ut särskilt komplicerade verk i geografiska och historiska ämnen.
Bland arbeten.
Recherches historiques sur Orléans.
Dictionnaire Hydrographique de la France.
Atlas national portatif de la France suivant la nouvelle Division en 83 Départements.
Nouv. biogr. gen.
Holländsk kartograf i slutet av 1500-talet. Efter att ha vunnit ett rykte som erfaren skeppare och lots började han som den förste i världen med att ge ut en sjökartsatlas. Den kom ut 1584-85 under titeln 'Spiegel der Zee-Vaerdt'. Den kom senare i en rad utgåvor på olika språk. 1592 följdes den av 'Tresoor der Zee-Vaert'. Dessa två verk var epokgörande inom sjökartografins område och namnet 'Waghenaer' var under en lång tid synonymt med bra sjökort. Han gav även ut en översiktsplan och en karta över sin hemstad Enkhuysen.
By the third quarter of the sixteenth century an ever increasing volume of the wealth of the New World and the Indies was reaching Lisbon and the Spanish ports, there to be trans-shipped to Northern and Western Europe. This trade was almost entirely in the hands of the Dutch so it was logical that one of their pilots should produce the first set of effective navigational charts. These were compiled under the title Spiegel der Zeevaerdt, by Lucas Janszoon Waghenaer, a native of Enkhu...
Bland arbeten.
Spiegel der Zee-Vaerdt.
Tresoor der Zee-Vaert.
Nederl. biogr. - Nissen. - Phillips.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Rosettbladig hökfibla, Hieracium triangulare - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Biografiska uppgifter:1771-1840.
Före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år. Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda enligt den plan, som föreslagits av K. i strid mot andra förslag. Vid krigets slut blev K. kapten och 1799 major; år 1814 utnämndes han till överste vid flottan. Som flaggkapten hos generalamiralen Puke bidrog han väsentligt till det snabba avslutandet av kriget mot Norge, vilket medförde hans befordran till konteramiral. Viceamiral blev han 1825 och ordf. i Sjöförsäkringsöverrätten 1837. - Sin väsentligaste insats gjorde emellertid K. som kartograf. Efter ryska kriget bedrev han hela sitt liv, vid sidan av sin tjänst, ett energiskt kartritningsarbete. K. sökte, stödd av sin fader Erik af Klint, förgäves utverka anslag till ett statligt sjökortsarkiv. År 1798 övertog K. sjökortutgivningen på entreprenad, men verksamheten gick ekonomiskt ihop endast därigenom att K. ej själv tog någon ersättning och offrade sina egna medel. Först 1848, efter K:s död, inlöstes den storartade samlingen av staten och införlivades med Sjökartearkivet. K:s kartverk 'Sveriges sjöatlas' omfattade sjökort såväl över sv. farvatten som ett antal främmande kusthav. Dessa sjökort ha varit av utomordentlig nytta både för det sv. sjövapnet och för sjöfarten i allmänhet. K:s verk är hugfäst bl.a. genom att ett av våra nuv. sjömätningsfartyg bär hans namn. K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1797 samt av Krigsvet. akad. 1804 och av Vet. akad. 1819. Vet. akad. lät 1884 prägla en minnespenning över honom. - Gift 1800 med Kerstin Akrel.
Sveriges sjöatlas
Under senare delen av hans liv ägnade han sig så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar 'allmänna kartor' (i skalan l: 3 000 000), 'passkartor' (i skalan l: 1 000 000), 'kustkartor' (i skalan 1: 200 000) samt 'beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust'. På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas.
Sweden's best-known hydrographer and cartographer. Published the first Swedish sea charts of modern type in the internationally renowned Sweden's Marine Atlas (Sveriges SjöatIas). In the decades around the tum of the 19th century, af Klint led several marine measurement expeditions. Son of Eric af Klint and married to a daughter of engraver Fredric Akrel.
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor – A. Hedin.) - Se bild.
