(fl. 1790-1812). Publisher at the sign of the Little Midshipman, later called Navigation Warehouse No. 157 Leadenhall Street. Joined by Williams 1768 [Heather & Williams] - up to 1800; succeeded by Norie 1812.
Bland arbeten.
Clements' Thames 1791, China Seas 1799, Pilot American Ocean 1795-1801, Harbours Brit. Channel 1801, New Mediterranean Pilot 1802, Andaman & Nicobar Is. 1803, New North Sea Pilot 1807, Marine Atlas 1808, North Amer. Pilot 1810, Pilot London Spain 1810, Pilot Brazils 1811, World 1812.
Tooley
1649-1709.
Sonson till Claes Visscher.
Nicolaes I werd opgevolgd door zijn zoon Nicolaes II. Hij verkreeg in 1682-1683 een zelfde soort octrooi als zijn vader. Er is een catalogus bekend uit die jaren die veel duidelijk maakt over het soort materiaal die de uitgeverij aanbood. Slechts 10 % bestond uit kaarten, de rest had betrekking op prentwerk. De Visschers zagen hun winkel in de eerste plaats als een kunsthandel, maar er was ook een grote keus aan kaarten voorhanden. De catalogus vermeldt ook de grote wandkaarten waarvan er weinig bewaard zijn gebleven.
Atlas-uitgaven van Nicolaes II:
Atlas Minor” uit 1683.
Germania Inferior” uit 1684.
Stoel des Oorlogs in Nederland” uit 1694.
De “Atlas Minor” was niet zo klein als gelijknamige atlassen uit die tijd. De uitgave was op folio formaat (ongeveer het huidige A4) en bevatte tussen de 60 en 150 kaarten. Wat Visscher’s uitgaven onderscheidt van die van hun concurrenten is hun nadruk op het uitbeelden van de oorlogshandelingen uit die dage...
Bland arbeten.
Atlas Minor, uit 1683.
Germania Inferior, uit 1684.
Stoel des Oorlogs in Nederland, uit 1694.
1639-1710.
Sjöofficer, vitterlekare, f. i nov. 1639 på Müntenhof i Estland, d. 5 dec. 1710 i Karlskrona, ingick vid flottan 1658 samt befordrades till löjtnant, kommendör och major (1676). Till följd af sitt välförhållande i slaget vid Bornholm s. å. befordrades R. Till amirallöjtnant, deltog sedan i slaget vid Kjögebukten 1677, förde 1678 en transportflotta af 22 fartyg till Rügen och tillbaka samt erhöll 1679 inspektion öfver alla styrmän vid amiralitetet, utnämndes 1680 till vice amiral och 1700 till holmamiral. Under fredstiden verkade R. för att höja Sveriges sjömakt dels genom hydrografiska undersökningar i Östersjön och Kattegatt, hvilka sedan under hans ledning bearbetades i sjökort af P. Gedda, dels genom utgifvande af Navigation eller styrmanskonst (1693), ett för sin tid utmärkt och i hög grad behöfligt arbete.
Han utgaf äfven Stockholmia, en stor plankarta med vyer af hufvudstaden (1702), åtföljd af hans Låfdicht öfver Stockholms stad, en tabell öfver utländsk och svensk vikt (1698) m. m. Som diktare ...
Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
Pilblad, Sagittaria sagittifolia - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Biografiska uppgifter:1771-1840.
Före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år. Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda enligt den plan, som föreslagits av K. i strid mot andra förslag. Vid krigets slut blev K. kapten och 1799 major; år 1814 utnämndes han till överste vid flottan. Som flaggkapten hos generalamiralen Puke bidrog han väsentligt till det snabba avslutandet av kriget mot Norge, vilket medförde hans befordran till konteramiral. Viceamiral blev han 1825 och ordf. i Sjöförsäkringsöverrätten 1837. - Sin väsentligaste insats gjorde emellertid K. som kartograf. Efter ryska kriget bedrev han hela sitt liv, vid sidan av sin tjänst, ett energiskt kartritningsarbete. K. sökte, stödd av sin fader Erik af Klint, förgäves utverka anslag till ett statligt sjökortsarkiv. År 1798 övertog K. sjökortutgivningen på entreprenad, men verksamheten gick ekonomiskt ihop endast därigenom att K. ej själv tog någon ersättning och offrade sina egna medel. Först 1848, efter K:s död, inlöstes den storartade samlingen av staten och införlivades med Sjökartearkivet. K:s kartverk 'Sveriges sjöatlas' omfattade sjökort såväl över sv. farvatten som ett antal främmande kusthav. Dessa sjökort ha varit av utomordentlig nytta både för det sv. sjövapnet och för sjöfarten i allmänhet. K:s verk är hugfäst bl.a. genom att ett av våra nuv. sjömätningsfartyg bär hans namn. K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1797 samt av Krigsvet. akad. 1804 och av Vet. akad. 1819. Vet. akad. lät 1884 prägla en minnespenning över honom. - Gift 1800 med Kerstin Akrel.
Sveriges sjöatlas
Under senare delen av hans liv ägnade han sig så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar 'allmänna kartor' (i skalan l: 3 000 000), 'passkartor' (i skalan l: 1 000 000), 'kustkartor' (i skalan 1: 200 000) samt 'beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust'. På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas.
Sweden's best-known hydrographer and cartographer. Published the first Swedish sea charts of modern type in the internationally renowned Sweden's Marine Atlas (Sveriges SjöatIas). In the decades around the tum of the 19th century, af Klint led several marine measurement expeditions. Son of Eric af Klint and married to a daughter of engraver Fredric Akrel.
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor – A. Hedin.) - Se bild.
