Död 1703.
Fransk geograf, son till Nicolas Sanson (se denne). Tillsammans med sin bror Adrien Sanson (se denne) fortsatte han sin fars arbete och utgav flera av hans verk på nytt. Av egna arbeten kan nämnas 'Introduction ā la géographie' i 3 band (1681) och olika avhandlingar i tidskrifter. Bägge bröderna hade titeln 'Géographe du Roi'. Familjens samarbete med Pierre Mariette verkar ha upphört omkring 1670. Istället övertogs det av Hubert Jaillot (se denne).
Bland arbeten.
Introduction ā la géographie.
Nouv. biogr. gen.
MERCATOR, GERARD (Gerard de Cremere el. Kremer).
5/3 1512- 2/12 1594. Född i Rupelmonde i Flandern, död i Duisburg.
Belgisk-tysk geograf. Från 1530 studerade han vid universitetet i Leuven under astronomen och kartografen Gemma-Frisius (se denne), och var dennes assistent under arbetet med hans jordglob. Hans första självständiga arbete, en Palestinakarta från 1537, finns det idag bara en känd kopia av. Lika sällsynta är flera av hans andra tidigaste arbeten. År 1541 konstruerade han en jordglob över jordklotet och en himmelsglob, båda på uppdrag av kejsare Karl V. År 1552 slog han sig ned i Duisburg där han sedan fortsatte sin verksamhet. 1569 gav han ut en liten bok om kronologi och samma år kom hans framstående världskarta. 1578 gav han ut Ptolemaeus geografi, kompletterad med sina egna kartor. Detta verk kom i 7 nyutgåvor, den senaste 1794. Mercator är ansedd som den mest betydelsefulla geografen sedan Ptolemaeus. Hans främsta verk, 'Atlas, sive cosmographicae meditationes de fabrica mundi' utkom första gången 1585 och slutfördes 1595, en kort tid efter hans död. Detta arbete var epokavgörande och kom fram till 1642 ut...
Bland arbeten.
Atlas, sive cosmographicae meditationes de fabrica mundi.
(Averdunk. - Bagrow. - Nederl. biogr. X.)
I vår förra årsbok berättade vi om Frans Lindström och en del andra Stockholmskonstnärer, som var föga kända. Det var egentligen en omarbetning av en liknande artikel i vår årsbok 1951, då Frans Lindström för första gången gjordes känd för allmänheten. På grund av det stora intresset för Lindströms akvareller har emellertid årsboken 1951 sedan flera år tillbaka varit totalt slut. Att vi återigen tar upp detta ämne beror på att vi alldeles nyligen fått bekräftat att Frans Lindström var vår utan jämförelse produktivaste Stockholmsskildrare i bild och att vi fått tillgång till troligen hela hans konstnärliga kvarlåtenskap.
I slutet av förra året fick vi kontakt med Lindströms systerson Folke Fredin och genom honom med Lindströms dotter, fru Dagny Jansson, den enda kvarlevande av Lindströms tre barn. Hon hade i förvar - på sätt och vis utan att riktigt veta om det - faderns många hundra skisser till akvareller och en mängd bildmaterial av olika slag. Då Lindström avled 80-årig 1954 tog sonen Gösta hand om ...
Ur Stockholms borgargilles årsbok 1973.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
von Strahlenheim - C. H. Tersmeden ca 1900.
Biografiska uppgifter:1771-1840.
Före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år. Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda enligt den plan, som föreslagits av K. i strid mot andra förslag. Vid krigets slut blev K. kapten och 1799 major; år 1814 utnämndes han till överste vid flottan. Som flaggkapten hos generalamiralen Puke bidrog han väsentligt till det snabba avslutandet av kriget mot Norge, vilket medförde hans befordran till konteramiral. Viceamiral blev han 1825 och ordf. i Sjöförsäkringsöverrätten 1837. - Sin väsentligaste insats gjorde emellertid K. som kartograf. Efter ryska kriget bedrev han hela sitt liv, vid sidan av sin tjänst, ett energiskt kartritningsarbete. K. sökte, stödd av sin fader Erik af Klint, förgäves utverka anslag till ett statligt sjökortsarkiv. År 1798 övertog K. sjökortutgivningen på entreprenad, men verksamheten gick ekonomiskt ihop endast därigenom att K. ej själv tog någon ersättning och offrade sina egna medel. Först 1848, efter K:s död, inlöstes den storartade samlingen av staten och införlivades med Sjökartearkivet. K:s kartverk 'Sveriges sjöatlas' omfattade sjökort såväl över sv. farvatten som ett antal främmande kusthav. Dessa sjökort ha varit av utomordentlig nytta både för det sv. sjövapnet och för sjöfarten i allmänhet. K:s verk är hugfäst bl.a. genom att ett av våra nuv. sjömätningsfartyg bär hans namn. K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1797 samt av Krigsvet. akad. 1804 och av Vet. akad. 1819. Vet. akad. lät 1884 prägla en minnespenning över honom. - Gift 1800 med Kerstin Akrel.
Sveriges sjöatlas
Under senare delen av hans liv ägnade han sig så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar 'allmänna kartor' (i skalan l: 3 000 000), 'passkartor' (i skalan l: 1 000 000), 'kustkartor' (i skalan 1: 200 000) samt 'beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust'. På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas.
Sweden's best-known hydrographer and cartographer. Published the first Swedish sea charts of modern type in the internationally renowned Sweden's Marine Atlas (Sveriges SjöatIas). In the decades around the tum of the 19th century, af Klint led several marine measurement expeditions. Son of Eric af Klint and married to a daughter of engraver Fredric Akrel.
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor A. Hedin.) - Se bild.
