BLAEU, WILLEM JANSZOON (Guilielmus Janssonius).
1571-1638. Född i Uitgeest vid Alkmaar, död i Amsterdam.
Holländsk kartograf. 1591 kom han till Ven som elev till Tycho Brahe. Förutom astronomi lärde han sig även att arbeta med matematiska instrument, glober och kartor. 1596 slog han sig ned i Amsterdam där han grundade en affär med kartor och nautiska instrument. 1605 gav han ut en stor världsatlas i 18 delar. Senare följde en rad specialkartor och 1617 ett verk med sjökort, 'Licht der Zee-vaert', som även kom med fransk och engelsk text. 1629 gav han ut sin första hela atlas med 54 kartor. Av dessa hade han övertagit de flesta från Henr. Hondius. Under Willem Blaeus livstid följde fyra nyutgåvor, kompletterade med nya kartor. Verket fördes senare vidare av hans söner. Familjen Blaeus verksamhet spände över alla delar inom geografi, kosmografi, hydrografi, topografi etc. Firmans produktion är känd som sin tids yppersta kartografiska arbeten, och räknas dessutom till de vackraste kartarbeten som överhuvudtaget utförts.
Willem Blaeu förväxlas ibland med Jan Jansson (Johan Janssonius). Oftast gäller detta karto...
Bland arbeten.
Licht der Zee-vaert.
Nederl. biogr. , X. - Richter. - Tooley.
THERSNER, THORA JOHANNA ULRIKA.
I bredd med våra författarinnor, men på en annan väg producerande, utmärker sig demoiselle Thersner. Ett allmänt kändt och värderadt arbete, 'Svecia Antiqva et Hodierna', utgafs i förra århundradet af grefve Dahlberg, ett dyrbart arbete, som näppeligen i vår tid skulle kunna utgifvas i koppartryck, ehuru det blifvit fortsatt lithografiskt. Det var, redan i början af innevarande århundrade, i det afseendet föråldradt, att efter lång mellankommen tid de teckningar, arbetet gifvit, icke mera svarade mot det nuvarande utseendet, äfvensom en mängd andra märkvärdiga ställen funnos, de der icke i Dahlbergs arbete voro intagna. Konung Carl XIII ansåg att ett nytt arbete, i planen likt det gamla, borde utgifvas, och uppmanade dertill kaptenen (sedermera öfverstelöjtnanten) Ulrik Thersner, som inom geniekorpsen gjort sig känd såsom tecknare. Man anser sig icke behöfva förbigå det denne man väl också gjort sig för öfrigt utmärkt. Såsom kommenderad att vid ingenjörsarbetena biträda general Boje under belägringen för den ...
Bland arbeten.
Fordna och närvarande Sverige
Anteckningar om svenska qvinnor
1727–1795
One of the most important cartographers of the late 18th century.
In 1773 Bonne succeeded Jacques Nicolas Bellin as Royal Cartographer to France in the office of the Hydrographer at the Depôt de la Marine. Working in his official capacity, Bonne compiled some of the most detailed and accurate maps of the period. Bonne’s work represents an important step in the evolution of the cartographic ideology away from the decorative work of the 17th and early 18th century towards a more detail oriented and practical aesthetic. With regard to the rendering of terrain Bonne maps bear many stylistic similarities to those of his predecessor, Bellin. However, Bonne maps generally abandon such common 18th century decorative features such as hand coloring, elaborate decorative cartouches, and compass roses.
While mostly focusing on costal regions, the work of Bonne is highly regarded for its detail, historical importance, and overall aesthetic appeal.
Bland arbeten.
'Partie Occidentale du Canada'
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
Ängssyra, Rumex acetosa - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Biografiska uppgifter:1771-1840.
Före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år. Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda enligt den plan, som föreslagits av K. i strid mot andra förslag. Vid krigets slut blev K. kapten och 1799 major; år 1814 utnämndes han till överste vid flottan. Som flaggkapten hos generalamiralen Puke bidrog han väsentligt till det snabba avslutandet av kriget mot Norge, vilket medförde hans befordran till konteramiral. Viceamiral blev han 1825 och ordf. i Sjöförsäkringsöverrätten 1837. - Sin väsentligaste insats gjorde emellertid K. som kartograf. Efter ryska kriget bedrev han hela sitt liv, vid sidan av sin tjänst, ett energiskt kartritningsarbete. K. sökte, stödd av sin fader Erik af Klint, förgäves utverka anslag till ett statligt sjökortsarkiv. År 1798 övertog K. sjökortutgivningen på entreprenad, men verksamheten gick ekonomiskt ihop endast därigenom att K. ej själv tog någon ersättning och offrade sina egna medel. Först 1848, efter K:s död, inlöstes den storartade samlingen av staten och införlivades med Sjökartearkivet. K:s kartverk 'Sveriges sjöatlas' omfattade sjökort såväl över sv. farvatten som ett antal främmande kusthav. Dessa sjökort ha varit av utomordentlig nytta både för det sv. sjövapnet och för sjöfarten i allmänhet. K:s verk är hugfäst bl.a. genom att ett av våra nuv. sjömätningsfartyg bär hans namn. K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1797 samt av Krigsvet. akad. 1804 och av Vet. akad. 1819. Vet. akad. lät 1884 prägla en minnespenning över honom. - Gift 1800 med Kerstin Akrel.
Sveriges sjöatlas
Under senare delen av hans liv ägnade han sig så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar 'allmänna kartor' (i skalan l: 3 000 000), 'passkartor' (i skalan l: 1 000 000), 'kustkartor' (i skalan 1: 200 000) samt 'beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust'. På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas.
Sweden's best-known hydrographer and cartographer. Published the first Swedish sea charts of modern type in the internationally renowned Sweden's Marine Atlas (Sveriges SjöatIas). In the decades around the tum of the 19th century, af Klint led several marine measurement expeditions. Son of Eric af Klint and married to a daughter of engraver Fredric Akrel.
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor – A. Hedin.) - Se bild.
