Ca. 1755-1836.
Engelsk kopparstickare och kartförläggare. Redan som ung var han en erkänt duktig kopparstickare och fick flera gånger pris för sina arbeten. Han arbetade speciellt med mezzotintotekniken och uppfann en metod för att utföra mezzotintotryck i färg. För det fick han ett fint pris av Society of Arts 1776. 1794 ingick han kompanjonskap med James Whittle (se denne) och övertog Robert Sayers (se denne) konsthandel och kartförlag. Laurie övergav då sin verksamhet som utförande konstnär, och gick helt upp i sina nya uppgifter. 1812 drog han sig tillbaka och överlät sin plats i firman till sonen Richard Holmes Laurie. Firman gav ut en rad större atlaser.
Dict. nat. biogr.
Född 1878. Född i Storelvdalen.
Norsk officer. 1897 började han studera, 1900 blev han officer, år 1911 kapten i 'Akershusiske infanteribrigaden' och 1933 överstelöjtnant. Anställd som topograf vid 'Norges Geografiska Oppmåling' 1910, från 1921 redaktör för 'Carte internationale du Monde'.
RdeT.
1740-1817. Född och död i Paris.
Fransk geograf. Verkade som lärare i geografi och gav bl.a. ut 'Apercu historique et géographique des Quatre Parties du Monde' (1790), 'Des usage de la Sphère, des globes céleste et terrestre' (1790) och 'Description géographique et historique des peuples les plus renommés de l'Europe ancienne (1809). Under 1790-talet ansvarade han för olika nyutgåvor av Robert de Vaugondys atlas och gav även ut 'Nouvel Atlas portatif de la Géographie ancienne' (1809) samt 'Atlas élémentaire' som kom i flera utgåvor.
Bland arbeten.
Apercu historique et géographique des Quatre Parties du Monde.
Des usage de la Sphère, des globes céleste et terrestre.
Description géographique et historique des peuples les plus renommés de l'Europe ancienne.
Nouvel Atlas portatif de la Géographie ancienne.
Atlas élémentaire.
Nouv. biogr. gen. - Phillips.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
'9. HÄSSLEHOLM. S.V.' - Konceptkarta, Södra Kartverket.
Biografiska uppgifter:1771-1840.
Före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år. Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda enligt den plan, som föreslagits av K. i strid mot andra förslag. Vid krigets slut blev K. kapten och 1799 major; år 1814 utnämndes han till överste vid flottan. Som flaggkapten hos generalamiralen Puke bidrog han väsentligt till det snabba avslutandet av kriget mot Norge, vilket medförde hans befordran till konteramiral. Viceamiral blev han 1825 och ordf. i Sjöförsäkringsöverrätten 1837. - Sin väsentligaste insats gjorde emellertid K. som kartograf. Efter ryska kriget bedrev han hela sitt liv, vid sidan av sin tjänst, ett energiskt kartritningsarbete. K. sökte, stödd av sin fader Erik af Klint, förgäves utverka anslag till ett statligt sjökortsarkiv. År 1798 övertog K. sjökortutgivningen på entreprenad, men verksamheten gick ekonomiskt ihop endast därigenom att K. ej själv tog någon ersättning och offrade sina egna medel. Först 1848, efter K:s död, inlöstes den storartade samlingen av staten och införlivades med Sjökartearkivet. K:s kartverk 'Sveriges sjöatlas' omfattade sjökort såväl över sv. farvatten som ett antal främmande kusthav. Dessa sjökort ha varit av utomordentlig nytta både för det sv. sjövapnet och för sjöfarten i allmänhet. K:s verk är hugfäst bl.a. genom att ett av våra nuv. sjömätningsfartyg bär hans namn. K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1797 samt av Krigsvet. akad. 1804 och av Vet. akad. 1819. Vet. akad. lät 1884 prägla en minnespenning över honom. - Gift 1800 med Kerstin Akrel.
Sveriges sjöatlas
Under senare delen av hans liv ägnade han sig så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar 'allmänna kartor' (i skalan l: 3 000 000), 'passkartor' (i skalan l: 1 000 000), 'kustkartor' (i skalan 1: 200 000) samt 'beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust'. På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas.
Sweden's best-known hydrographer and cartographer. Published the first Swedish sea charts of modern type in the internationally renowned Sweden's Marine Atlas (Sveriges SjöatIas). In the decades around the tum of the 19th century, af Klint led several marine measurement expeditions. Son of Eric af Klint and married to a daughter of engraver Fredric Akrel.
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor – A. Hedin.) - Se bild.
