Ca. 1590-1664. Född i Arnheim, död i Amsterdam.
Holländsk bokhandlare och kartograf. Han var först bokhandlare i sin födelsestad men flyttade till Amsterdam efter att han 1612 gift sig med en av Jodocus Hondius döttrar. År 1616 kom hans första egna kartarbeten, som var kartor över Frankrike och Italien. 1617 gav han ut Ptolomaeus geografi. Han lagade även jordglober. Tillsammans med sin svåger Henrik Hondius gav han 1633 ut Mercator-Hondius atlasen i två band och 1635 gav han ut ytterligare tre band. Flera utgåvor följde och det blev slutligen 6 band. 1637 gav han ut sjökartverket 'Le Nouveau Phaot de la Mer' med 51 kartor. 1657 kom 'Theatrum exhibens illustriores.. civitates' i 8 band, och under åren 1658-61 'Novus Atlas' i 11 band. Janssonius hade en utbredd verksamhet i Skandinavien. I Köpenhamn låg en betydande filial och 1647 drev han ett tryckeri med bokhandel i Stockholm. 1650 arbetade även hans son med detta, men ingen av dem upphöll sig i Stockholm. Filialen där drevs av en ställföreträdare som 1664 övertog tryckeriet för egen räkning. Janssonius...
Bland arbeten.
Le Nouveau Phaot de la Mer.
Theatrum exhibens illustriores.. civitates.
Novus Atlas.
Kleerkooper. - Klemming. - Skåne. - Tooley.
1758-1829. Född och död i Köpenhamn.
Dansk sjöofficer. 1776 officer, 1789 kaptenlöjtnant, 1797 kapten och 1803 generalkrigskommissarie. Han deltog 1786 i Poul Lövenorns (se denne) expedition till Grönland, och beordrades 1787-1800 att leda arbetet med kartläggningen av den norska kusten från Tröndelag till Svinesund. Medlem av en rad sjömilitära kommissioner, Amiralitetskollegiet m.fl.
Bricka.
Född 1771 i Mézières, död 1850.
Lantmätare', kartograf och officer. Pierre Lapie gjorde i huvudsak en militär karriär, 1794 blev han geograf hos ingenjörstrupperna. Deltog i flera kampanjer och befodrades stegvis tills han blev överste i generalstaben. 1814 blev han chef för topografiska avdelningen på krigsministeriet. Hans kanske största uppdrag fick han dock 1818 när han skulle leda utförandet av de nya kartorna över Frankrike. Pierre Lapie kunde titulera sig kungens geograf i två omgångar, samt kejserlig geograf däremellan. Under sin tjänstgöringstid så låg han vid ett av gardesregementena. Hans son Alexandre Emile Lapie tjänstgjorde vid samma regemente. Fader och son samarbetade även som kartografer, bland annat med 'Atlas Universel de Geographie Ancienne et Moderne' Paris 1838.
Bland arbeten.
Atlas Universel de Geographie Ancienne et Moderne.
Stockholm - Mentzer ca 1860.
Norra Ryssland. - Blaeu 1643/44.
Biografiska uppgifter:1771-1840.
Före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år. Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda enligt den plan, som föreslagits av K. i strid mot andra förslag. Vid krigets slut blev K. kapten och 1799 major; år 1814 utnämndes han till överste vid flottan. Som flaggkapten hos generalamiralen Puke bidrog han väsentligt till det snabba avslutandet av kriget mot Norge, vilket medförde hans befordran till konteramiral. Viceamiral blev han 1825 och ordf. i Sjöförsäkringsöverrätten 1837. - Sin väsentligaste insats gjorde emellertid K. som kartograf. Efter ryska kriget bedrev han hela sitt liv, vid sidan av sin tjänst, ett energiskt kartritningsarbete. K. sökte, stödd av sin fader Erik af Klint, förgäves utverka anslag till ett statligt sjökortsarkiv. År 1798 övertog K. sjökortutgivningen på entreprenad, men verksamheten gick ekonomiskt ihop endast därigenom att K. ej själv tog någon ersättning och offrade sina egna medel. Först 1848, efter K:s död, inlöstes den storartade samlingen av staten och införlivades med Sjökartearkivet. K:s kartverk 'Sveriges sjöatlas' omfattade sjökort såväl över sv. farvatten som ett antal främmande kusthav. Dessa sjökort ha varit av utomordentlig nytta både för det sv. sjövapnet och för sjöfarten i allmänhet. K:s verk är hugfäst bl.a. genom att ett av våra nuv. sjömätningsfartyg bär hans namn. K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1797 samt av Krigsvet. akad. 1804 och av Vet. akad. 1819. Vet. akad. lät 1884 prägla en minnespenning över honom. - Gift 1800 med Kerstin Akrel.
Sveriges sjöatlas
Under senare delen av hans liv ägnade han sig så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar 'allmänna kartor' (i skalan l: 3 000 000), 'passkartor' (i skalan l: 1 000 000), 'kustkartor' (i skalan 1: 200 000) samt 'beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust'. På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas.
Sweden's best-known hydrographer and cartographer. Published the first Swedish sea charts of modern type in the internationally renowned Sweden's Marine Atlas (Sveriges SjöatIas). In the decades around the tum of the 19th century, af Klint led several marine measurement expeditions. Son of Eric af Klint and married to a daughter of engraver Fredric Akrel.
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor – A. Hedin.) - Se bild.
