VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

WESTENBURG, (JOANNE).


Doctor Medicine & Mathematics, cartographer,



Bland arbeten.
Bentheim Blaeu 1635, 1649 & 1662;
Bentheim, Hondius 1633.


Tooley.


LUNDGREN, CARL GUSTAF.

Född 1779 26/12 i Eetikka, Kuopio sn (Kuopio), död 1854 i Stockholm, kastade sig i Norrström och omkom.
Kopparstickare och kartgravör. Son av landsgevaldigern Israel L. och Catharina Ulrika Blankensten. Utbildade sig på egen hand som gravör. Var från början av 1800-talet verksam i Sverige och inskrevs 1811 i finska förs. i Stockholm. Arbetade i stor utsträckning för Lantmäterikontoret och uppbar härför under en längre tid ett årligt arvode av 300 rdr. »Anhålles att de, som åstunda kopparsticks-arbeten större eller mindre utförda af gravören Carl Gustaf Lundgren måtte helst sjelfwa … sig hos honom infinna . . . huset no 28 wid Regeringsgatan, lilla trappan från gårdssidan 3 tr. upp.» (Dagl. Alleh. 1835 28/11.) Kämpade under senare år med stora ekonomiska svårigheter, då litografien vid mitten av 1800-talet alltmera började uttränga kopparstickskonsten.
Bland arbeten.
N. G. WERMING, Kartor öfver svenska städer, u. o. [1806-19]: 7 blad, bl. a. Karta öfver kanalen vid Södertelge 1806, Plan öfver slaget vid Enzersdorf 1809 och Läget af Carlskrona 1813.
Karta_över Kalmar län och Öland, 1818.
Karta över södra delen av Sverige och Norge, 1819-26, efter G. Af Forsell.
L. HAMMARSKÖLD, Beskrifning öfver kongl. lustslottet Rosersberg, Sthlm 1821: karta över Rosersbergs omgivningar, efter S. P. Nordstedt.
J. BERGGREN, Resor i Europa och Österländerna, I-III, Sthlm 1826-28: 3 titelvignetter,
bl. a. Hagia Sofia, kpst., och karta över Bosporen.


Hultmark, 1944.


CHATELAIN, HENRI ABRAHAM.

1684-1743. Född i Paris, död i Amsterdam.
Fransk-holländsk präst. Han studerade först i Leiden och Amsterdam, senare i Cambridge och Oxford. Efter några års andlig verksamhet i London blev han 1721 präst i Haag och 1728 i Amsterdam. Han gav ut flera teologiska skrifter samt (anonymt) 'Atlas historique, ou, nouvelle introduction à la chronologie & à la géographie ancienne & moderne' 1705-20 i 7 band. En nyutgåva utkom 1732-39.

Bland arbeten.
Atlas historique, ou, nouvelle introduction à la chronologie & à la géographie ancienne & moderne.


Nederl. biogr., VII. - Phillips.



Karta öfver Stockholm. - 1904.



Heraldischer Atlas, Tavla 18 - H. G. Ströhl 1899.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10211

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

KLINT, GUSTAF af.

Biografiska uppgifter:1771-1840.
Före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år. Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda enligt den plan, som föreslagits av K. i strid mot andra förslag. Vid krigets slut blev K. kapten och 1799 major; år 1814 utnämndes han till överste vid flottan. Som flaggkapten hos generalamiralen Puke bidrog han väsentligt till det snabba avslutandet av kriget mot Norge, vilket medförde hans befordran till konteramiral. Viceamiral blev han 1825 och ordf. i Sjöförsäkringsöverrätten 1837. - Sin väsentligaste insats gjorde emellertid K. som kartograf. Efter ryska kriget bedrev han hela sitt liv, vid sidan av sin tjänst, ett energiskt kartritningsarbete. K. sökte, stödd av sin fader Erik af Klint, förgäves utverka anslag till ett statligt sjökortsarkiv. År 1798 övertog K. sjökortutgivningen på entreprenad, men verksamheten gick ekonomiskt ihop endast därigenom att K. ej själv tog någon ersättning och offrade sina egna medel. Först 1848, efter K:s död, inlöstes den storartade samlingen av staten och införlivades med Sjökartearkivet. K:s kartverk 'Sveriges sjöatlas' omfattade sjökort såväl över sv. farvatten som ett antal främmande kusthav. Dessa sjökort ha varit av utomordentlig nytta både för det sv. sjövapnet och för sjöfarten i allmänhet. K:s verk är hugfäst bl.a. genom att ett av våra nuv. sjömätningsfartyg bär hans namn. K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1797 samt av Krigsvet. akad. 1804 och av Vet. akad. 1819. Vet. akad. lät 1884 prägla en minnespenning över honom. - Gift 1800 med Kerstin Akrel.

Sveriges sjöatlas
Under senare delen av hans liv ägnade han sig så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar 'allmänna kartor' (i skalan l: 3 000 000), 'passkartor' (i skalan l: 1 000 000), 'kustkartor' (i skalan 1: 200 000) samt 'beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust'. På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas.

Sweden's best-known hydrographer and cartographer. Published the first Swedish sea charts of modern type in the internationally renowned Sweden's Marine Atlas (Sveriges SjöatIas). In the decades around the tum of the 19th century, af Klint led several marine measurement expeditions. Son of Eric af Klint and married to a daughter of engraver Fredric Akrel.

(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor – A. Hedin.) - Se bild.

Tillbaka till början.