1828-1900.
Kartograf. 1863-1896 anställd vid ekonomiska kartverket, en av sin tids främsta svenska kartografer. Bland hans många utgivna kartor, av vilka några utgått i flera upplagor, märkas, jämte sockenkartor, 'Ankologisk och fysisk karta öfver Sverige' med geografi (1857), 'Karta öfver Carlstads län', (1862), 'Karta öfver Mälaren och dess omgifningar' (1868), 'Ny och fullständig jernvägs-, post-, telegraf- och reskarta öfver Sverige' (samma år), 'Karta öfver Stockholm' (1870), 'Kultur- och reskarta öfver Sverige' (1876) och 'Karta öfver Wester Norrlands län' (1889).
Bland arbeten.
Ankologisk och fysisk karta öfver Sverige.
Karta öfver Carlstads län.
Karta öfver Mälaren och dess omgifningar.
Ny och fullständig jernvägs-, post-, telegraf- och reskarta öfver Sverige.
Karta öfver Stockholm.
Kultur- och reskarta öfver Sverige.
Karta öfver Wester Norrlands län.
Sign. ABC Sv. Uppsl.b. 2:a uppl. Bd 6 1948.
Utförde troligen en karta över Medelhavet och med dess länder. Marseille 1762?
RdeT.
Född i Gävle 1807 eller 1808. Död i Schweiz 1860.
En svensk uppfinnare, ingenjör, konstnär (tecknare och grafiker) och Stockholmsskildrare. Han är representerad på Nationalmuseum.
Tollin tecknade politiska karikatyrer som han gav ut i litograferade album.
Tollin publicerade 1845 under pseudonymen J. L. Nygren en bok under namnet Hjelpreda för lånsökande. Boken förtecknade diverse ockrare i Stockholm, däribland Claes Christer Horn, greve och ståthållare på Stockholms slott, och C. R. af Robsahm, major och riddarhusledamot. Boken utkom i tre upplagor, men sedan blev Tollin åtalad för ärekränkning och flydde från Sverige, först till Tyskland och sedan till Schweiz.
I Tyskland gjorde han illustrationer till läroböcker i fäktning och var fäktmästare. Han hamnade senare i Genève. I mitten på 1800-talet tog han ut ett patent på en slagvingedriven flygmaskin, och 1852 gav han i Genève ut skriften L'aéronautique d'après nature. Science positive nouvelle et son application pratique, vilket har medfört att han kallats 'den förste svenske flygteknikern'. Han fö...
Bland arbeten.
Ringaren i Notre Dame 1844.
Kungliga begrafningen och kröningen 1844.
Panorama från Mosebacke 1844.
Hjälpreda för lånesökande 1845.
Neue illustrirte fechtschule 1851.
L'aéronautique d’après nature. Science positive nouvelle et son application pratique, Genève, Schweiz, 1852.
Nordisk Familjebok, andra upplagan. Svenskt Biografiskt handlexikon.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
'Wickenstorp uti Bobergs H:rad, Brunneby S:kn...'. Manuskriptkarta. 1691.
JACOBSZ, THEUNIS (eller ANTHEUNIS).
Biografiska uppgifter:Ca. 1607-50. Född och död i Amsterdam.
c. 1606-50
JACOB JACOB5Z (LOOTSMAN) (son) d. 1679
Holländsk kartograf. Han var boktryckare och bokhandlare. 1648 gav han ut 't'Nieuw groot Straets-boeck, inhoudende d'Middelantse Zee'. Efter sin död gav sonen Jacob Theunisz (se denne) ut 't'Nieuwe en vergroote Zeeboeck, dat is des Piloots ofte Lootsmans Zee-Spiegel, inhoud de Zee-kusten vande Noordsche, Oosterzee ende Westersche Schipvaert' (1653). Båda dessa atlaser kom senare i flera utgåvor.
Anthonie Jacobsz founded a printing and publishing business in Amsterdam in which he specialized in the production of pilot books and sea atlases. As he died at a comparatively early age most of the numerous editions of his works appeared after his death published by his sons, Jacob and Caspar, who took the name 'Lootsman' (sea pilot) to distinguish them from another printer of the name Jacobsz.
Following Blaeu and Colom, Anthonie Jacobsz was the most important compiler of sea charts in Amsterdam in the first half of the seventeenth century. In his new ZeeSpiegel issued in 1643 he increased the number of charts normally included in these books and enlarged them to folio size, which evidently proved popular. Editions in many forms appeared until 1715 and they were copied or reprinted by Pieter Goos, Hendrick Doncker and Jan Jansson, sometimes in competition with each other but usually in cooperation with the Lootsman brothers.
Bland arbeten:
t'Nieuw groot Straets-boeck, inhoudende d'Middelantse Zee.
t'Nieuwe en vergroote Zeeboeck, dat is des Piloots ofte Lootsmans Zee-Spiegel, inhoud de Zee-kusten vande Noordsche, Oosterzee ende Westersche Schipvaert.
(Kleerkooper. - Phillips.)
