1812-97. Född i Oddernes, död i Christiania (Oslo).
Norsk officer. Blev officer 1827, från 1834 var han i artilleriet. 1849 blev han stabskapten, 1860 överstelöjtnant och 1880 överste. 1839-63 var han anställd vid 'Norges Geografiska Opmaaling' som konstruktör av länskartor. Under denna tid utarbetade han kartor över Christiania (Oslo), Buskerud, Bratsberg, Nedenes, Lister och Mandahl samt Stavanger län, de flesta i 2 eller 3 blad. - Författare till flera avhandlingar om militära frågor. Medlem av Vetenskapssällskapet i Trondheim.
Bland arbeten.
Kartor över Christiania (Oslo), Buskerud, Bratsberg, Nedenes, Lister och Mandahl samt Stavanger län.
N. biogr. leks. - de Seue.
1603-56
JUSTUS DANKERTS (son) 1635-1701
The Dankerts family, of whom the above were the most important, was very large and ramifying having had a lot of members who were active in engraving on an artistic level. In this short view, however, we are dealing mainly with those who took part in the atlas production.
The family’s roots can be traced back to Cornelis Danckerts (1536-1595), a carpenter in Amsterdam. From his marriage with Lijsbet Cornelisdr two sons are known: Cornelis Danckerts de Rij (1561-1634) and Danckert Cornelisz (ca. 1580-1625). Cornelis and his descendants called themselves Danckerts de Rij. Danckerts Cornelisz who is at the root of the line we are now interested in was first a skipper then a stone merchant. He married Lijstbeth Jansdr, shortly after the turn of the century. Several members of his branch were well-known engravers-etchers, mapmakers and printsellers (Keuning, 1955). Danckert Cornelisz had two sons: Cornelis Danckerts (1603-1656) and Dancker Danckerts (1614-?).
Cornelis the elder brother established himself as...
Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.
Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universite...
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
'Charta öfver Sickla-ön...' - Gabr. Boding 1774.
JACOBSZ, THEUNIS (eller ANTHEUNIS).
Biografiska uppgifter:Ca. 1607-50. Född och död i Amsterdam.
c. 1606-50
JACOB JACOB5Z (LOOTSMAN) (son) d. 1679
Holländsk kartograf. Han var boktryckare och bokhandlare. 1648 gav han ut 't'Nieuw groot Straets-boeck, inhoudende d'Middelantse Zee'. Efter sin död gav sonen Jacob Theunisz (se denne) ut 't'Nieuwe en vergroote Zeeboeck, dat is des Piloots ofte Lootsmans Zee-Spiegel, inhoud de Zee-kusten vande Noordsche, Oosterzee ende Westersche Schipvaert' (1653). Båda dessa atlaser kom senare i flera utgåvor.
Anthonie Jacobsz founded a printing and publishing business in Amsterdam in which he specialized in the production of pilot books and sea atlases. As he died at a comparatively early age most of the numerous editions of his works appeared after his death published by his sons, Jacob and Caspar, who took the name 'Lootsman' (sea pilot) to distinguish them from another printer of the name Jacobsz.
Following Blaeu and Colom, Anthonie Jacobsz was the most important compiler of sea charts in Amsterdam in the first half of the seventeenth century. In his new ZeeSpiegel issued in 1643 he increased the number of charts normally included in these books and enlarged them to folio size, which evidently proved popular. Editions in many forms appeared until 1715 and they were copied or reprinted by Pieter Goos, Hendrick Doncker and Jan Jansson, sometimes in competition with each other but usually in cooperation with the Lootsman brothers.
Bland arbeten:
t'Nieuw groot Straets-boeck, inhoudende d'Middelantse Zee.
t'Nieuwe en vergroote Zeeboeck, dat is des Piloots ofte Lootsmans Zee-Spiegel, inhoud de Zee-kusten vande Noordsche, Oosterzee ende Westersche Schipvaert.
(Kleerkooper. - Phillips.)
