1600-1684.
One of Sweden's first surveyors. Worked in the provinces of Östergötland and Värmland.
Jean de Rogier (1600-84) var en produktiv och skicklig lantmätare. Han föddes i Frankrike men var från l630-talet verksam som lantmätare, huvudsakligen i Östergötland. Under perioden 1636-50 utgav han geometriska kartor över Norrköpings stad,bergslagen Vånga, Hällestad, Tjällmo och Godegård samt häraderna Östkind, Bråbo, Björkekind, Memming och Hammarkind.
Rogier fortsatte sedan med en geografisk kartläggning av landskapet. Fyra delar i skala ca 1:50 000 utgavs:
Östanstång, landskapet mellan Stångån, Motala ström, Östersjön och Småland (1653).
Västanstång, Östgötaslätten väster om Stångån (1657). Originalet finns i Stifts- och landsbiblioteket i Linköping. En andra upplaga utkom 1660.
Ydre och Kinda härader (1660), omfattar även de sydligaste delarna av Hanekinds, Valkebo, Vifolka och Göstrings härader. (Ydre och Kinda härader hade så sent som 1645 införlivats med Östergötlands län.)
Bergslagen, dv...
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Född 9 sept. 1758 i Hälsingland.
Svensk tjänsteman på S:t Barthélemy, högmålsbrottsling, upptogs som fader- och moderlöst barn af badarmästaren, sedermera stadskirurgen Jakob Tjäder i Stockholm, hvilken lät honom utbilda sig i kirurgi.
F. åtföljde 1783 som skeppskirurg ett handelsfartyg till Nord-Amerika, tjänstgjorde efter återkomsten några månader som underkirurg vid Sexafimerlasarettet i Stockholm och sändes 1784 som t. f. läkare till den nyförvärfvade svenska besittningen S:t Barthélemy. Där fingo hans talanger en mångsidig användning. Sålunda uppgjorde han genast efter framkomsten 1785 stadsplan för staden Gustavia, utnämndes 1786 till guvernementsmedikus, upprättade en specialkarta och jordebok öfver ön och utsågs 1799 till landtmäteridirektör därstädes. Genast vid öns öfverlämnande åt svenskarna 1785 ställdes han vid guvernörens sida som guvernements-sekreterare. Han författade äfven och offentliggjorde (bl. a. i Vet. akad:s handlingar) flera vetenskapliga uppsatser om öns flora och hälsoförhållanden samt hemsände där gjorda naturh...
Nordisk Familjebok, 2:a upplagan. Jfr H. N. (Hugo Nisbeth), "En högmålsfråga på Barthélemy" (i "Ny ill. tidn.", 1877, s. 62, 71, 78), och E. 0. E. Högström, "S. Barthélemy under svenskt välde" (1888), där emellertid redogörelsen för den Fahlbergska processen är ofullständig och missvisande.
Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Fixenhjelm - C. H. Tersmeden ca 1900.
JACOBSZ, THEUNIS (eller ANTHEUNIS).
Biografiska uppgifter:Ca. 1607-50. Född och död i Amsterdam.
c. 1606-50
JACOB JACOB5Z (LOOTSMAN) (son) d. 1679
Holländsk kartograf. Han var boktryckare och bokhandlare. 1648 gav han ut 't'Nieuw groot Straets-boeck, inhoudende d'Middelantse Zee'. Efter sin död gav sonen Jacob Theunisz (se denne) ut 't'Nieuwe en vergroote Zeeboeck, dat is des Piloots ofte Lootsmans Zee-Spiegel, inhoud de Zee-kusten vande Noordsche, Oosterzee ende Westersche Schipvaert' (1653). Båda dessa atlaser kom senare i flera utgåvor.
Anthonie Jacobsz founded a printing and publishing business in Amsterdam in which he specialized in the production of pilot books and sea atlases. As he died at a comparatively early age most of the numerous editions of his works appeared after his death published by his sons, Jacob and Caspar, who took the name 'Lootsman' (sea pilot) to distinguish them from another printer of the name Jacobsz.
Following Blaeu and Colom, Anthonie Jacobsz was the most important compiler of sea charts in Amsterdam in the first half of the seventeenth century. In his new ZeeSpiegel issued in 1643 he increased the number of charts normally included in these books and enlarged them to folio size, which evidently proved popular. Editions in many forms appeared until 1715 and they were copied or reprinted by Pieter Goos, Hendrick Doncker and Jan Jansson, sometimes in competition with each other but usually in cooperation with the Lootsman brothers.
Bland arbeten:
t'Nieuw groot Straets-boeck, inhoudende d'Middelantse Zee.
t'Nieuwe en vergroote Zeeboeck, dat is des Piloots ofte Lootsmans Zee-Spiegel, inhoud de Zee-kusten vande Noordsche, Oosterzee ende Westersche Schipvaert.
(Kleerkooper. - Phillips.)
