VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

FINEMAN, JOHAN.

1689-1758.
Surveyor on Gotland island.


Sveriges sjökartor – A. Hedin.

AJTAY, SAMUEL.

Född 1774 i Nagyvárad, död 8 januari 1881 i Szatmárnémeti, bägge i dagens Rumänien.
Skriftställare och jurist. Student vid Kalvinistkollegiet i Debrecen 1799, sedermera även vid juridiska fakulteten, universitetet i Pest [Budapest]. Under titeln 'Atlas Antiqvus' ritade studenten Samuel Ajtay sammanlagt 35 manuskriptkartor år 1799. Dessa visar länder i Afrika, Asien och Europa under tiden före 1000-talet med bl.a. folkstammarna inritade. Kartorna målades med akvarellfärger. Atlasens kartor har sedermera skingrats.



Bland arbeten.
Atlas Antiqvus.


[RdeT]

LAURENT, J.


Bland arbeten.
Fleuves de l'Europe for La Harpe 1753.
Berry & Bourges 1770.
Greenland 1770.
Maps for La Harpe 1780.
Coutances 1790.


Tooley.


Karta öfver Stockholm. - 1904.


'Österby Bruk.' - Gustaf Pabst 1870-1879.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10167

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

HEITMAN, JOHAN HANSSON.

Biografiska uppgifter:1664-1740. Född i Trondheim, död i Köpenhamn.
Norsk skeppare, författare och kartograf. Han tillbringade sin ungdom i Nordland i Norge där han drev jordbruk och affärer. Kom till Bergen där han lärde sig navigation. Fick snart rykte om sig som en framstående sjöman med stora kunskaper om norska kusten. Vice ståthållaren Fr. Gabel gav honom i uppdrag att kartlägga den norska kusten. I flera år sysselsatte han sig med detta. Kartverket blev aldrig utgivet. Kartan över Oslofjorden blev emellertid upptagen i van Keulens atlas, och det är också troligt att hans originalteckningar ligger till grund för andra holländska sjökort som kom ut under den tiden. Heitmann var i övrigt en allsidig man. Ett tag var han bosatt i Christiania (Oslo) som 'mathematicus'. Utgav där en andaktsbok och en psalmbok för sjömän. Efter hans död kom en meteorologisk skrift, 'Physiske Betaenkninger over Solens Varme, Luftens Skarpe Kuld og Nord-Lyset' (1741) ut och året därpå: 'Eenfoldige Betaenkninger over den Julianske og Gregorianske Calender'. Han lade här fram ett förslag till en reformering av kalendern. Boken fick ingen uppmärksamhet men har under senare tid blivit erkänd som ett mycket bra arbete. 1730 anställdes han i det norska asiatiska kompaniets tjänst som skeppare.

Bland arbeten:
Physiske Betaenkninger over Solens Varme, Luftens Skarpe Kuld og Nord-Lyset.
Eenfoldige Betaenkninger over den Julianske og Gregorianske Calender.
(N. biogr. leks.)

Tillbaka till början.