1659-1733.
Holländsk boktryckare och kartograf. 1694 blev han boktryckare för Waalsche College i Leiden, och fick senare titeln stads- och akademiboktryckare. 1714 utgav han en 'Atlas Nouveau et Curieux' med 139 kartor, och samma år 'Atlas Nouvel' med 98 kartor. 1729 fullföljde han med 'Gallerie Agreeable du Monde', ett storverk i 66 band med ca. 3000 planscher. Upplagan var begränsad till 100 exemplar.
Bland arbeten.
Atlas Nouveau et Curieux.
Atlas Nouvel.
Gallerie Agreeable du Monde.
Nederl. biogr., I. - Tooley.
Född 1822 8/3 i Schweinfurt (Bayem), död 1894 3/1 i Stockholm (Tyska förs.).
Gravör. Anlände till Stockholm 1858 4/11 med pass från Berlin. Anställdes s. å. som gravör å topografiska avdelningen vid Generalstabens litografiska anstalt. Blev 1879 26/9 svensk medborgare. Erhöll 1891 avsked med en årlig pension av 1,500 kronor från riksdagen.
Bland arbeten.
Karta, detalj, 1865.
Hultmark, 1944.
Född 1737, Auxerre, Frankrike. Död 19 mars 1804 i Stockholm.
Född 1737 i Auxerre, Frankrike, död 19 mars 1804 i Stockholm, var en fransk arkitekt, målare, och grafiker, verksam i Sverige. Desprez föddes i staden Auxerre i Burgund 1737. Han studerade till arkitekt och vann 1770 stora priset i Académie d'architecture i Paris. Han var då 'professeur de dessin ā l'école royale militaire'. Senare fick han understöd av franska konstakademien och gjorde flera resor i Italien.
Desprez kom till Rom 1777 i egenskap av arkitekt och fransk konststipendiat. Han hade två gånger blivit prisbelönad vid byggnadsakademien i Paris, första gången för ett ståtligt och invecklat gravtempel, andra gången för 'ett slott för en hög herre'. I Rom började han att pliktskyldigt studera och avrita de antika byggnadsminnena. Han gjorde sig snart känd som en skicklig och fantasirik avtecknare av kyrkor och ruiner och som en mångsidig talang, etsare, akvarellist och även målare i olja. Den franske målaren Joseph Marie Vien kallade honom 'en ung man full av eld och snille'. Desprez hade knappt bliv...
Karta öfver Stockholm. - 1904.
Nordsjön. - Petter Gedda 1694.