1828-1900.
Kartograf. 1863-1896 anställd vid ekonomiska kartverket, en av sin tids främsta svenska kartografer. Bland hans många utgivna kartor, av vilka några utgått i flera upplagor, märkas, jämte sockenkartor, 'Ankologisk och fysisk karta öfver Sverige' med geografi (1857), 'Karta öfver Carlstads län', (1862), 'Karta öfver Mälaren och dess omgifningar' (1868), 'Ny och fullständig jernvägs-, post-, telegraf- och reskarta öfver Sverige' (samma år), 'Karta öfver Stockholm' (1870), 'Kultur- och reskarta öfver Sverige' (1876) och 'Karta öfver Wester Norrlands län' (1889).
Bland arbeten.
Ankologisk och fysisk karta öfver Sverige.
Karta öfver Carlstads län.
Karta öfver Mälaren och dess omgifningar.
Ny och fullständig jernvägs-, post-, telegraf- och reskarta öfver Sverige.
Karta öfver Stockholm.
Kultur- och reskarta öfver Sverige.
Karta öfver Wester Norrlands län.
Sign. ABC Sv. Uppsl.b. 2:a uppl. Bd 6 1948.
Född på godset Wesselhof i Lettland 1898, död den 15/7 1988 i Sverige.
Konstnär och arkitekt. Född 1898 på släktgodset Wesselhof, dåvarande ryska guvernementet Livland idag Lettland. Ätten är urgammal svensk adel. Bodo von Campenhausen utbildade sig till konstnär och verkade som professor i keramik vid konstakademin i Berlin. Han lämnade Tyskland strax innan andra världskriget såsom motståndare till nazisterna och slog sig sedermera ner i Lund. Som konstnär målade han akvareller med stor framgång men är mest känd för sina kavaljersperspektiv, liknande fågelperspektiv, över städer.
Satte hunden på kartan för kärlekens skull - ur Sydöstran 7/7 2007.
Namnet Bodo von Campenhausen är det kanske inte många som känner till. Däremot är hans hans detaljerade karta över Karlshamn välbekant. Denna gjorde han under en resa till staden 1963. På kartan finns även en kvinna med hund. Den enda person han avbildade på sina kartor.
Strax innan andra världskriget bröt ut flydde arkitekten Bodo von Campenhausen från Tyskland till Sverige. Han var en stark motståndare till nazis...
Bland arbeten.
Åhus 1949
Lund 1953
Kristianstad 1958
Ystad 1960
Laholm 1961
Karlskrona 1962
Karlshamn 1963
Sölvesborg 1965
Lund Mårtensgatan till Tvärgatan 1966
Lund Stadskärnans sydvästra del 1967
Ronneby 1968
Växjö 1969
Kalmar 1970
Vimmerby 1971
Visby 1974
Simrishamn 1975
Helsingborg 1976
Perstorp 1977
Borgholm 1978
Född 1716 10/6 på Djursholms sätesgård i Danderyds sn (Sthlm), död 1784 4/4 på Ältomta i Tensta sn (Upps.).
Kapten vid Amiralitetet och Ostindiska kompaniet. Kopparstickare. Son av befallningsmannen Gustaf E. och Ebba Catharina Fast. Ledamot av Vetenskapsakademien 1761.
Bland arbeten.
C. G. EKEBERG, Ostindisk resa, åren 1770 och 1771, Sthlm 1773: Charta öfver Gap Godt Hopp, kpst., och Utsigt af Bay Fals, kpst.
Hultmark, 1944.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Sirkön 1869 - Topografiska Corpsen.