1699-1755.
Se Longman & Co.
ERATOSTHENES, (grek. Eratosthen'es),
Grekisk astronom (276-194 f.Kr.), född i Cyrene, av Ptolemaios III Euergetes kallad till bibliotekarie vid museet i Alexandria. E. utförde den första vetenskapliga bestämningen av jordens storlek. I Syene i Afrika kastade en gnomon vid sommarsolståndet icke någon skugga, då däremot vid samma tid solen i Alexandria var 7,2 grader (=360:50 grader) från zenit. Då avståndet mellan Syene och Alexandria enl. E. var 5.000 stadier, så följer, att jordens omkrets är = 50x5.000 = 250.000 stadier. Värdet på E:s stadie är ej säkert bekant, men följer man Plinius' uppgifter, är en stadie = 157,5 m, och i så afll blir alltså jordens omkrets = 39.375.000 m, nära överensstämmande med senare mätningar (40.000.000 m), en överensstämmelse, som dock kan betraktas som helt och hållet tillfällig.
Eratosthenes framställde även en världskarta.
Svensk uppslagsbok, 1948.
1632-94. Född i Sachsen, död i Berlin.
Tysk-svensk historiker. Han studerade rättsvetenskap och filosofi i Leipzig och Jena, tog magistergraden 1656 och blev 1661 professor vid universitetet i Heidelberg. 1667 kallad att bli professor i natur- och folkrätt i Lund, och 1677 utnämnd till svensk rikshistoriograf. Han utgav en rad juridiska och historiska skrifter. Av störst intresse i detta sammanhang är det stora verk om Karl X Gustaf, 'De rebus a Carolo Gustavo, Sueciae regis, gestis commentariorum libri septem' som kom 1696. Verket är illustrerat med en mängd kartor och bilder i kopparstick.
Bland arbeten.
De rebus a Carolo Gustavo, Sueciae regis, gestis commentariorum libri septem.
Sv. män och kv.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Starenflycht - C. H. Tersmeden ca 1900.
Biografiska uppgifter:1725-1802. Född i Paris, död i Carrières de Charenton.
Fransk kopparstickare. Han lär ha skapat uppemot 1200 kartor, stadsplaner och liknande arbeten, bl a. för d'Anville (se denne) och Robert de Vaugondy.
(Thieme-Becker.)
