LAFRERI [LAFRÈRIE, LAFRERY], ANTONIO.
1512-1577.
Cartographer, publisher, map and printseller born Besancon in Burgundy. Antoine du Perac Lafrèrie emigrated to Rome about 1540 and set up in business in the Via de Perione in 1544. Partner with Salamanca 1553-63, and continued alone until his death in 1577. Succeeded by Claude Duchetti. Catalogue of his publications in 1572. One of the first to issue collections of maps in atlas form, variable in contents; to the later examples he added a title page.
Bland arbeten.
Tavole moderni &c., World n.d., Europe 1560.
Northern Regions 1572.
Asia 1561.
Cyprus 1570.
Genoa 1573.
Lombardy 1564.
Malta 1565.
Rome 1577.
Milan 1573 &c.
Död 1696.
Engelsk förläggare och kartograf. 1668 etablerade han sig som förläggare. 1680 påbörjade han utgivningen av ett stort atlasverk, 'English Atlas' efter mönster av de holländska kartverken, först och främst Janssonius (se denne), vars arvingar han arbetat tillsammans med. Pitt blev emellertid ruinerad efter att de 4 första banden utkommit och verket blev aldrig slutfört. Pitt själv blev satt i häkte under en tid och skrev sedan en uppseendeväckande bok om förhållandena där, 'The Cry of the Oppressed' (1691).
Bland arbeten.
English Atlas.
'The Cry of the Oppressed.
Dict. nat. biogr.
1698-1764. Född i Aarhus, död i Köpenhamn.
Dansk-norsk teolog och författare. 1716 började han studera och tog en teologisk examen 1718. Verkade senare som lärare och präst i ett antal städer. 1740 blev han professor i teologi vid universitetet i Köpenhamn, 1747 biskop i Bergen och 1755 prokansler vid universitetet. Av hans omfångsrika författarskap nämns här endast 'Det förste Forsög paa Norges naturlige Historie' i två band (1752-53), rikt illustrerat med bilder och naturhistoriska figurer. Detta verk kom även i en tysk och en engelsk utgåva.
Bland arbeten.
Det förste Forsög paa Norges naturlige Historie.
Ehrencron.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
Grönsö - Nay 1881.
Biografiska uppgifter:1784-1870. Född i Nagu socken, Åbo och Björneborgs län, Finland, död i Stockholm.
Finsk-svensk officer och kartograf. Son till kaptenen Gabriel August Hagelberg och Anna Lovisa Qvick; u.ä.-dotter till fältmarskalken greve Augustin Ehrensvärd. Hagelstam utmärkte sig som officer i finska kriget och i sjömätningsarbeten. 1810 utnämnd till kapten i den nyupprättade Sjömätningskåren, och avancerade senare till överste. 1814 var han den svenska regeringens kommissionär i Köpenhamn vid överlåtelsen av norska kartor och andra arkivalier rörande Norge. Initiativtagare till Väddö kanal i Roslagen. Hagelstam utarbetade ett flertal kartor över Sverige och Norge, för detta arbete adlad 1818. Som riksdagsman var han en ivrig nykterhetsförespråkare och medverkade till att brännvinsskatten lades om 1855 och att husbehovsbränningen förbjöds 1860. Medlem av Krigsvetenskapsakademin och utgivare av flera militära skrifter om Sveriges kust- och havsförsvar. Hagelstam var gift med Eva Fredrika Burenstam (1791-1877), genom vilken han ärvde Stjärnsunds slott i Askersunds landsförsamling, som han 1823 sålde till kung Karl XIV Johan. Vid O. J. Hagelstams död 1870 utdog ätten då han överlevde sitt enda barn.
Bland arbeten:
Ska artikeln hit?
- Se bild.
