Född 1758 20/6 i S:t Michels sn (S:t Michel), död 1825 17/5 på sin egendom Kyyhkylä i nämnda sn.
Överstelöjtnant. Tecknare och etsare. Skriftställare. Son av majoren Carl Johan von F. och Ebba Charlotta Furumarck. Utnämndes 1812 till chef för den av honom projekterade nyupprättade Topografiska kåren i Haapaniemi.
Bland arbeten.
O. C. VON FIEANDT, Om sättet att rita militäriske cartor, Åbo 1804: karta över Säterholms säteri.
Hultmark, 1944.
1725-94.
Engelsk konsthandlare och kartförläggare. Han gav bl.a. ut 'Atlas Britanniquee' (1766), 'English Atlas' (1787) samt en atlas med 41 kartor tryckta under åren 1757-94. Förutom kartorna känner man till en rad koppartryck som har hans namn och adress men däremot inga som han själv utfört.
Sayer hade sin affär på No. 53 Fleet Street i London.
Bland arbeten.
Atlas Britanniquee.
English Atlas.
The Seven United Provinces, with Their Roads and Divisions.
Phillips. - Thieme-Becker.
I vår förra årsbok berättade vi om Frans Lindström och en del andra Stockholmskonstnärer, som var föga kända. Det var egentligen en omarbetning av en liknande artikel i vår årsbok 1951, då Frans Lindström för första gången gjordes känd för allmänheten. På grund av det stora intresset för Lindströms akvareller har emellertid årsboken 1951 sedan flera år tillbaka varit totalt slut. Att vi återigen tar upp detta ämne beror på att vi alldeles nyligen fått bekräftat att Frans Lindström var vår utan jämförelse produktivaste Stockholmsskildrare i bild och att vi fått tillgång till troligen hela hans konstnärliga kvarlåtenskap.
I slutet av förra året fick vi kontakt med Lindströms systerson Folke Fredin och genom honom med Lindströms dotter, fru Dagny Jansson, den enda kvarlevande av Lindströms tre barn. Hon hade i förvar - på sätt och vis utan att riktigt veta om det - faderns många hundra skisser till akvareller och en mängd bildmaterial av olika slag. Då Lindström avled 80-årig 1954 tog sonen Gösta hand om ...
Ur Stockholms borgargilles årsbok 1973.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
von Lieven - C. H. Tersmeden ca 1900.
