Född d. 4 juni 1694. Död d. 1 september 1715 i Arras, Frankrike.
Arkitekt, page, tecknare. Föräldrar: assessorn Magnus Bechius, adlad P., och Helena Catharina Pontin.
P., som blev student i Uppsala 1706, var page hos Carl Gustaf Tessins mor (enligt en anteckning av Tessin på en handteckning i Nationalmuseum) och medföljde Tessin på hans första utrikesresa 1714. Den tyste och tillbakadragne P. skulle vara den unge Tessin behjälplig med att kopiera arkitektur och trädgårdskonst och över huvud taget leda hans konstnärliga studier men avled helt ung i Arras. Sex pennteckningar av P., delvis stora kompositioner, såldes på den Tessinska auktionen 1786. – Representerad i Nationalmusei gravyravdelning med omkring 30 teckningar.
(Svenskt konstnärslexikon)
Född 2 juni 1787 i Ilsbo socken, Hälsingland, död 30 november 1845 i Stockholm.
Svensk kemist och mineralog.
Sefström blev student i Uppsala 1807 och medicine doktor 1813. Han var en av Jöns Jacob Berzelius främsta lärjungar, och fick 1812, under dennes utrikes resa, uppehålla hans föreläsningar vid Karlberg samt utnämndes 1816 till lärare i kemi och naturalhistoria där, 1818 till professor på Högre artilleriläroverket på Marieberg och 1820 till lärare vid Bergsskolan i Falun. År 1838 återvände han till Stockholm som adjungerad ledamot i Bergskollegium samt föreståndare för dess mineraliekabinett och proberkammare. Från 1815 var han ledamot av Vetenskapsakademien.
Sefström, som var en även långt utom Sverige känd kemist, upptäckte grundämnet vanadin. Inom geologin gjorde han sig bekant genom sina undersökningar över räfflorna och som upphovsman till teorin om 'rullstensfloden'. Han redigerade 'Jernkontorets annaler' 1820-45 och författade flera smärre avhandlingar.
Bland arbeten.
'Karta öfver Trakten kring Fahlun i Petridelauniskt afseende.'
”Undersökning af de räfflor, hvaraf Skandinaviens berg äro med bestämd riktning fårade, samt om deras sanolika uppkomst” (i KVAH)
BLAEU, WILLEM JANSZOON (Guilielmus Janssonius).
1571-1638. Född i Uitgeest vid Alkmaar, död i Amsterdam.
Holländsk kartograf. 1591 kom han till Ven som elev till Tycho Brahe. Förutom astronomi lärde han sig även att arbeta med matematiska instrument, glober och kartor. 1596 slog han sig ned i Amsterdam där han grundade en affär med kartor och nautiska instrument. 1605 gav han ut en stor världsatlas i 18 delar. Senare följde en rad specialkartor och 1617 ett verk med sjökort, 'Licht der Zee-vaert', som även kom med fransk och engelsk text. 1629 gav han ut sin första hela atlas med 54 kartor. Av dessa hade han övertagit de flesta från Henr. Hondius. Under Willem Blaeus livstid följde fyra nyutgåvor, kompletterade med nya kartor. Verket fördes senare vidare av hans söner. Familjen Blaeus verksamhet spände över alla delar inom geografi, kosmografi, hydrografi, topografi etc. Firmans produktion är känd som sin tids yppersta kartografiska arbeten, och räknas dessutom till de vackraste kartarbeten som överhuvudtaget utförts.
Willem Blaeu förväxlas ibland med Jan Jansson (Johan Janssonius). Oftast gäller detta karto...
Bland arbeten.
Licht der Zee-vaert.
Nederl. biogr. , X. - Richter. - Tooley.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
Norra Djurgården. - H. Hellberg, A. E. Påhlman 1921.
