VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

MAGNUS, OLAUS.

1490-1557. Född i Linköping, död i Rom.
Svensk präst och författare. Under åren 1510-17 studerade han vid tyska universitet och fick en magistergrad. Han innehade senare ett antal olika teologiska ställningar i Sverige och blev även nyttjad som diplomat av Gustav Vasa. Vid Sveriges övergång till protestantismen blev han avsatt från sitt ämbete och tvingades i landsflykt. Då brodern Johannes Magnus 1545 dog fick Olaus Magnus titeln ärkebiskop över Sverige. Från 1545 var han svensk delegat vid kyrkomötet i Trient och arbetade ihärdigt för att få den katolska kyrkan upprättad i Norden. Studier av Nordens historia upptog hans tid under ett antal år. 1539 gav han ut sin stora karta 'Carta Marina' som innebar en väsentlig förbättring av kartbilden över de skandinaviska länderna och 1555 fullföljde han sitt främsta verk 'Historia de gentibus septentrionalibus'. Verket vann stor popularitet och utkom senare i en rad utgåvor på flera olika språk. Bokens rika illustrationer gör att den idag är en ovärderlig källa till 1500-talets kulturhistoria. Olaus Magnus...
Bland arbeten.
Carta Marina.


Sveriges sjökartor – A. Hedin.

VAULX, PIERRE de.


Nämnd som 'Cosmographer and Navigator in le Havre' (1613). Utförde bl.a. en karta över Atlantiska Oceanen.


(RdeT.

BELLIN, JAQUES NICOLAS.

1703-72. Född i Paris, död i Versailles.
Fransk ingenjör och hydrograf. Som tjänsteman vid marinen fick han i uppdrag att rita kartor över alla kända kuststräckor. Han gick in för uppdraget med stor iver och gav 1753 ut 'Neptune francais', ett kartverk över den franska kusten. 1756 följde 'Hydrographie francaise' som innehöll sjökort över hela den kända världen, och 1764 utkom 'Petit Atlas maritime' i 5 band. Dessutom ritade han samtliga kartor för Prevosts stora 'Historie général des Voyages' och andra geografiska och historiska verk.


Bland arbeten.
Neptune francais.
Hydrographie francaise.
Petit Atlas maritime.
Historie général des Voyages.


Nouv. biogr. gen.


Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734


Skogsklöver, Trifolium medium - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10144

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

GOOS, PIETER.

Biografiska uppgifter:1616-75.
Holländsk kartograf. Utmärkte sig som kopparstickare och verkade som sådan i Amsterdam, men är först och främst känd för sina sjökartverk. 'De Lichtende Colomne ofte Zee-Spiegel' som kom ut i 12 utgåvor 1654-88, och 'Zee-Atlas ofte Waer-Weerelt' som kom ut i 16 utgåvor under 10 år (1666-76). Som förläggare gav han ut ett flertal verk om navigation och besläktade ämnen.

Dutch cartographer and copperplate engraver based in Amsterdam. Famous for his marine maps in De Lichtende Colomne ofle Zee-Spiegel published 1654-88, and Zee-Atlas ofle Waer-Wereld published 1666-76. Goos also produced works on navigation.

Abraham Goos son, Pieter, continued and extended his father's business and became one of the group of well-known engravers of sea charts active in Amsterdam in the middle years of the seventeenth century. In common with Colom, Doncker and Jacobsz he published a pilot guide, the Zee-Spiegel, basing it on plates obtained from Jacobsz. This went through many editions in different languages under the startling titles so popular at the time. In addition to publishing his Zee-Spiegel in the usual Parts 1 and II (Europe and Atlantic coasts) and Part III (Mediterranean) he broke new ground in preparing Parts IV and V, covering charts and sailing directions for the coasts of the West Indies and West Africa. The later editions of the Zee Atlas were published by his widow who eventually sold the publishing rights of the Atlas and of the Zee-Spiegel to Jacobus Robijn.
Bland arbeten:
De Lichtende Colomne ofte Zee-Spiegel.
Zee-Atlas ofte Waer-Weerelt.
(Nederl. biogr., X. - Wieder. Sveriges sjökartor – A. Hedin.)

Tillbaka till början.