Grek som benämns som ”historiebeskrivningens fader” (400-talet fKr). Lade grunden till T-Kartor, eller ”T i O-kartor” (Orbis Terrarum). Detta var en typ av religiösa kartor där Jerusalem ligger i världens mitt, de var mer symboliska än geografiska. Runt jorden fanns Oceanus och jordytan delades i tre delar av ett ”T”. Öster var ofta orienterat uppåt i kartan. Asien låg överst i kartan, under låg Europa till vänster och Afrika till höger. Delarna skiljdes av floderna Don (mellan Asien och Europa) och Nilen (mellan Asien och Afrika).
Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
BAGROW, LEO (Lev Semenovich[tj] Bagrov).
1881-1957.
Mångsidig och kunnig karthistoriker. Grundade bl.a. tidsskriften 'Imago Mundi' vars första nummer utkom i Berlin 1935. Författare till viktiga arbeten inom kartografi. Bodde i Ryssland till 1918, i Berlin 1918-1945 och i Stockholm 1945-1957.
Läs bl.a. Vingboons' maps in Sweden samt Maps of the Neva river and adjacent areas in swedish archives .
Biografi under utarbetande. Kommer att läggas ut här.
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
Edvard Magnus' minne. - O. A. Mankell 1884.
GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT
Ursprungligen Generalstabens litografiska inrättning, bildades 1833 och ställdes under chefen för Lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition såsom inspektör och fick till uppgift att utföra de litografiska arbeten, som erfordrades för nämnda expedition och för Topografiska kåren samt att bereda officerare tillfälle att få kunskaper om litografi.
Inrättningens personal bestod av kommenderade officerare och av civila tryckare. År 1872 uppläts anstalten genom kontrakt på 25 år till hovintendenten A. Börtzell. Staten lämnade lokal på Sergelgatan 1 i Stockholm. Föreståndaren för anstalten förband sig att utföra litografiska arbeten för allmänna verk och inrättningar mot vanligt gällande pris, att följa litografins och kartografins framsteg, att lämna undervisning i dessa ämnen åt Generalstabens personal, att vid fälttjänstövningar ställa erforderlig personal till krigsstyrelsens förfogande och att i händelse av krig överlämna hela anstalten till krigsstyrelsen mot gottgörelse. GLA hade fram till 1962 ensamrätt till försäljning av de statligt framställda kartorna.
År 1886 förlängdes kontraktet till 1907 och överfördes samtidigt på A. Börtzells aktiebolag. År 1904 förlängdes kontraktet för nämnda bolag ytterligare till 1924. År 1913 inordnades dock bolaget i koncernen Sveriges litografiska tryckerier (sedermera Esselte), i vars tillkomst Axel Lagrelius, som 1898 efterträtt Börtzell som anstaltens föreståndare, hade stor del. GLA, som trots namnet alltid var enskilt drivet eller ägt, tillhörde Esseltekoncernen fram till 1990 och övertogs av Liberkoncernen 1991.
- Se bild.
