Tecknare. Upptagen på kopparstick till Denis Diderot's 'Encyclopédie ou dictionnaire raisonné des sciences', band LXXXIV och LXXXV. 1751-1780.
Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire raisonné des sciences
1639-1710.
Sjöofficer, vitterlekare, f. i nov. 1639 på Müntenhof i Estland, d. 5 dec. 1710 i Karlskrona, ingick vid flottan 1658 samt befordrades till löjtnant, kommendör och major (1676). Till följd af sitt välförhållande i slaget vid Bornholm s. å. befordrades R. Till amirallöjtnant, deltog sedan i slaget vid Kjögebukten 1677, förde 1678 en transportflotta af 22 fartyg till Rügen och tillbaka samt erhöll 1679 inspektion öfver alla styrmän vid amiralitetet, utnämndes 1680 till vice amiral och 1700 till holmamiral. Under fredstiden verkade R. för att höja Sveriges sjömakt dels genom hydrografiska undersökningar i Östersjön och Kattegatt, hvilka sedan under hans ledning bearbetades i sjökort af P. Gedda, dels genom utgifvande af Navigation eller styrmanskonst (1693), ett för sin tid utmärkt och i hög grad behöfligt arbete.
Han utgaf äfven Stockholmia, en stor plankarta med vyer af hufvudstaden (1702), åtföljd af hans Låfdicht öfver Stockholms stad, en tabell öfver utländsk och svensk vikt (1698) m. m. Som diktare ...
Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
PHIPPS, CONSTANTINE JOHN, BARON MULGRAVE.
1744-92. Född på Irland, död i Liège.
Engelsk sjöofficer. 16 år gammal gick han in i marinen och blev efter några år löjtnant och senare kapten. 1773 ledde han en expedition som skulle söka en nordlig sjöförbindelse till Indien. Expeditionen kom inte längre än till Svalbard där den tvingades vända på grund av packisen. Hans bok om denna resa, 'A voyage towards the North Pole' utkom 1774 och blev även översatt till andra språk. 1778 deltog Phipps i kriget mot Frankrike. Senare arbetade han med administration av den indiska handeln och plantagedriften. Sedan 1777 var han medlem av parlamentet.
Bland arbeten.
A voyage towards the North Pole.
Dict. nat. biogr.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Penningby - Nay 1881.
Frisius, Gemma. [Reinerszoon, Jemme.]
Biografiska uppgifter:9 december 1508 - 25 maj 1555.
Gemma Frisius was a physician, mathematician, cartographer, philosopher, and instrument maker. He created important globes, improved the mathematical instruments of his day and applied mathematics in new ways to surveying and navigation.
Frisius was born in Dokkum, Friesland (present-day Netherlands) of poor parents, who died when he was young. He moved to Groningen and studied at the University in Leuven beginning in 1525. He received the degree of MD in 1536 and remained on the faculty of medicine in Leuven for the rest of his life. His oldest son, Cornelius Gemma, edited a posthumous volume of his work and continued to work with Ptolemaic astrological models.
While still a student, Frisius set up a workshop to produce globes and mathematical instruments. He became noted for the quality and accuracy of his instruments, which were praised by Tycho Brahe, among others. In 1533, he described for the first time the method of triangulation still used today in surveying. Twenty years later, he was the first to describe how an accurate clock could be used to determine longitude. Jean-Baptiste Morin (1583–1656) did not believe that Frisius' method for calculating longitude would work, remarking, 'I do not know if the Devil will succeed in making a longitude timekeeper but it is folly for man to try.'
Frisius created or improved many instruments, including the cross-staff, the astrolabe and the astronomical rings. His students included Gerardus Mercator (who became his collaborator), Johannes Stadius, John Dee, Andreas Vesalius and Rembert Dodoens.
A lunar crater has been named after him.
Bland arbeten:
(Cosmographia (1529) von Petrus Apianus, annotated by Gemma Frisius)
De principiis astronomiae et cosmographiae (1530)
De usu globi (1530)
Libellus de locorum describendorum ratione (1533)
Arithmeticae practicae methodus facilis (1540)
De annuli astronomici usu (1540)
De radio astronomico et geometrico (1545)
De astrolabio catholico (1556)
