VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

PTOLEMAIOS, CLAUDIUS (Ptolemaeus / Ptolemy).

Ca. 150 e. Kr.
Den äldre tidens mest berömda astronom, geograf och matematiker. Hans astronomiska teorier var ledande under 14 århundraden, och hans främsta verk, 'Syntaxis' eller 'Almagest', avlöstes inte förrän Newtons banbrytande forskning. Hans 'Geographia' dominerade hela den kristna och muhammedanska världen under 1500 år. Det var Ptolemaeus som införde begreppen längd- och breddgrader, det system som geografin sedan dess följt i alla tider. Efter uppfinningen av boktryckerikonsten kom hans främsta geografiska verk helt eller delvis ut i en rad utgåvor, som oftast kompletterades med senare forskningsresultat och nyare kartritningar. Till år 1700 hade 45 utgåvor på många olika språk utgivits. Sedan dess har ytterligare 7 utgåvor tillkommit, den senaste år 1883.

The 1482 edition of the Cosmographia, printed in Ulm, is one of the finest and most ambitious productions of the fifteenth century and the first printed atlas to include a corpus of “modern maps” as revised and supplemented by the important renaissance c
...
Bland arbeten.
World. Untitled map of the world. Ulm: Leinhart Holle, 1482 or later. Prepared by Donnus Nicolas Germanus and cut by Johannes “Schnitzer”.
This world map is from the first edition of Ptolemy to be printed north of the Alps, and the first to use woodcut maps. It is the earliest surviving printed map signed by its engraver, and the first in the Ptolemaic sequence to include Scandinavia and to allude to lands beyond the confines of Ptolemy’s world view.


Salmonsen.- Tooley.


Andry, Charles-Louis-François


Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.


TINDAL, NICHOLAS.

1685-1774.
English translator, historian and publisher. Published various map books, among them the fifteen volumes of Tindal's Continuation of Mr Rapin 's History of England


Sveriges sjökartor – A. Hedin.



Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734



von Cardell - C. H. Tersmeden ca 1900.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10124

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

FAHLGREN, SAMUEL.

Biografiska uppgifter:Född 9 sept. 1758 i Hälsingland.
Svensk tjänsteman på S:t Barthélemy, högmålsbrottsling, upptogs som fader- och moderlöst barn af badarmästaren, sedermera stadskirurgen Jakob Tjäder i Stockholm, hvilken lät honom utbilda sig i kirurgi.
F. åtföljde 1783 som skeppskirurg ett handelsfartyg till Nord-Amerika, tjänstgjorde efter återkomsten några månader som underkirurg vid Sexafimerlasarettet i Stockholm och sändes 1784 som t. f. läkare till den nyförvärfvade svenska besittningen S:t Barthélemy. Där fingo hans talanger en mångsidig användning. Sålunda uppgjorde han genast efter framkomsten 1785 stadsplan för staden Gustavia, utnämndes 1786 till guvernementsmedikus, upprättade en specialkarta och jordebok öfver ön och utsågs 1799 till landtmäteridirektör därstädes. Genast vid öns öfverlämnande åt svenskarna 1785 ställdes han vid guvernörens sida som guvernements-sekreterare. Han författade äfven och offentliggjorde (bl. a. i Vet. akad:s handlingar) flera vetenskapliga uppsatser om öns flora och hälsoförhållanden samt hemsände där gjorda naturhistoriska samlingar till akademien och enskilda forskare. 1791 kallades F. till medlem af Vet. akad. och förklarades i aug. 1796 af med. fakulteten i Uppsala för med. doktor.
F. synes ha varit en orolig och intriglysten natur och invecklades 1810 i de föga kända oroligheter, som då utbröto bland öns hvita befolkning, och nödgades undan sina fienders förbittring draga sig tillbaka till den närgränsande nederländska besittningen S:t Eustache. Därifrån torde han ha inlåtit sig i stämplingar med engelske guvernören öfver Leewardsöarna, den från sin medling mellan Sverige och Danmark 1788 bekante Hugh Elliot, i syfte att S:t Barthélemy skulle förklara sig för den afsatte konung Gustaf IV Adolfs sak och därigenom under brittiskt skydd trygga sin neutralitet i det äfven i Västindien pågående kriget mellan Frankrike och England. Genom bref sökte F. för denna plan vinna öns guvernör, Ankarheim, och garnisonens befälhafvare, öfverstelöjtnant Bagge, men Ankarheim framlade inför guvernementskonseljen (mars 1811) det bref han fått och anklagade där F. för förräderi mot Sveriges krona.
Rättegången drog långt ut på tiden. Från sin fristad (än på S:t Eustache, än på Antigua) bestred F. domstolens behörighet samt förnekade i hemsända besvär författarskapet till brefven och all delaktighet i högförrädiska planer. Målet af dömdes på S:t Barthélemy först i sept. 1813, då F. för att 'hafva umgåtts med det uppsåt att tillvägabringa öns förrådande från dess rättmätiga öfverhet och till f. d. konung Gustaf Adolf' dömdes förlustig lif, ära och gods. Domen stadfästes 19 jan. 1814, hvarvid i nådeväg bestämdes, att F:s egendom finge tillfalla hans barn; själf förklarades han fridlös öfver hela riket. Han lär ha tillbragt sina återstående dagar på S:t Eustache och där aflidit 28 nov. 1834 utan vetskap om att han var inbegripen i det bekanta amnestiplakatet af 20 okt. s. å.
(Nordisk Familjebok, 2:a upplagan. Jfr H. N. (Hugo Nisbeth), "En högmålsfråga på Barthélemy" (i "Ny ill. tidn.", 1877, s. 62, 71, 78), och E. 0. E. Högström, "S. Barthélemy under svenskt välde" (1888), där emellertid redogörelsen för den Fahlbergska processen är ofullständig och missvisande.)

Tillbaka till början.