VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

VOOGT, CLAES JANSZ.

Död 1696.
Holländsk matematiker. För firman van Keulen (se denne) utarbetade han under 1690-talet ett sjökartverk. 'De nieuwe groote lichtende Zee-Fakkel' som senare kom i flera upplagor. På titelbladet kallar han sig 'Geometra en Leermester der Wiskunst'.

Bland arbeten.
De nieuwe groote lichtende Zee-Fakkel.


Phillips.

AKREL, FREDRIK A.

1748-1804.
Kopparstickare, f. 1748 i Södermanland, d. 1804 i Stockholm, tillhörande släkten Achrelius (se d. o.). Under studenttiden i Upsala var han elev af globtillverkaren A. Åkerman, och 1773 gjorde han en studieresa till Paris, men måste redan följande år af brist på medel återvända till Sverige. Han blef 1776 gravör vid Vetenskaps-akademien och några år därefter föreståndare för Kosmografiska sällskapets globtillverkning samt ledamot af Konstakademien. Globtillverkning och kartritning voro A:s hufvuduppgifter, och hans i flere afseenden förbättrade glober funno god afsättning både inom och utom fäderneslandet. Dessutom utvecklade han Flodings manér att dels med stickeln, dels med torr nål underhjälpa etsningen, men hans arbeten förråda ofta ett handtverksmässigt utförande.



Bland arbeten.
Bland hans gravyrer märkas porträtt af Gustaf III, Ehrenstrahl, Stiernhielm, Linné och K. G. Tessin.


Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.

JANSSONIUS, JOANNES.

Ca. 1590-1664. Född i Arnheim, död i Amsterdam.
Holländsk bokhandlare och kartograf. Han var först bokhandlare i sin födelsestad men flyttade till Amsterdam efter att han 1612 gift sig med en av Jodocus Hondius döttrar. År 1616 kom hans första egna kartarbeten, som var kartor över Frankrike och Italien. 1617 gav han ut Ptolomaeus geografi. Han lagade även jordglober. Tillsammans med sin svåger Henrik Hondius gav han 1633 ut Mercator-Hondius atlasen i två band och 1635 gav han ut ytterligare tre band. Flera utgåvor följde och det blev slutligen 6 band. 1637 gav han ut sjökartverket 'Le Nouveau Phaot de la Mer' med 51 kartor. 1657 kom 'Theatrum exhibens illustriores.. civitates' i 8 band, och under åren 1658-61 'Novus Atlas' i 11 band. Janssonius hade en utbredd verksamhet i Skandinavien. I Köpenhamn låg en betydande filial och 1647 drev han ett tryckeri med bokhandel i Stockholm. 1650 arbetade även hans son med detta, men ingen av dem upphöll sig i Stockholm. Filialen där drevs av en ställföreträdare som 1664 övertog tryckeriet för egen räkning. Janssonius...
Bland arbeten.
Le Nouveau Phaot de la Mer.
Theatrum exhibens illustriores.. civitates.
Novus Atlas.


Kleerkooper. - Klemming. - Skåne. - Tooley.


Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734


Le Petit Journal - 1901-1914.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10123

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

FAGGOT, JACOB.

Biografiska uppgifter:1699-1777.
Jacob Faggot, skrevs med sina båda -troligtvis- äldre bröder vid 14 års ålder in vid Uppsala Universitet och började som informatör hos landshövdingen friherre Nils Reuterholm.
År 1724 erhöll Faggot auskultant i Bergskollegium. Från 1727 och framåt fanns han i Lantmäteriet. Då inte bara som lantmätare utan även t.ex. som lärare i geometri. Faggot var ledamot av kommissionen för justering av mått och vikt (1733 och 1739), och komissionen att överse och förbättra skogsordningar. Han var även engagerad i kartläggningen av Finland och ledde storskiftesverket i Finland och Skåne
Faggot fungerade som sekreterare för KVA 1741-1744 samt delar av 1757 och 1760. Emellertid kom Faggot tidigt på kant med KVA då han angrep latiniteten och försvarade svenska språket. Som en följd därav blev Faggot en av initiativtagarna till Svenska Tungomålsgillet (ST). Faggot ansökte om kunglig auktorisering av detta gille. Dock lyckades det ledningen för KVA att hindra detta och även förekomma gillet i samma ärende. Då ST tynade bort och dog blev den bestående följden av Faggots insats att KVA blev kunglig!
Faggot har, dock själv ovetandes, utsatts för viss kritik. Celsius fällde vid något tillfälle ett yttrande om att han var skeptisk till Faggots begåvning. Faggot publicerade också en rad ekonomiska skrifter vilka analyserats av Börje Hansson, som funnit dessa vara väldigt svaga och inte utan inre motsägelser.
Faggot bidrog till bildandet av tabellverket 1749. Under senare år publicerade han även artiklar inom det agrara området som inte utan betydelse för t.ex. hemmansklyvning innebar ett förstadium till hembygdsforskning .
KVA lät prägla en medalj över Faggot 1778.
I Linnés reseberättelse från Öland och Gotland finns två kartor tillägnade Jacob Faggot.

Tillbaka till början.