VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

CARPELAN, WILHELM MAXIMILIAN.

Född 1787 7/1 på Ojamo i Lojo sn (Nyland), död 1830 19/5 i Stock (Finska förs.).
Överstelöjtnant. Kartograf. Landskapsmålare och etsare. Son av löjtnanten Axel Maximilian C. och Barbro Elisabeth Toll. Deltog som fältmätningsofficer i finska kriget 1808-09. Tjänstgjorde 1819-24 som adjutant hos riksståthållaren i Norge J. A. Sandels och företog under denna tid talrika resor. Chef för graveringskontoret vid Ingenjörskåren 1826.




Bland arbeten.
Karta över belägenheten omkring Stockholm 1817.
G. M. CARPELAN, Vues norvégiennes, I-II, Sthlm 1826-27: 8 utsikter, akvatinter.
Karta över Djurgården. 1829.
D. K. W. BAUMGARTEN-CRUSIUS, Schweiz’s historia, Strängnäs 1833: titelblad, akvatint.


Hultmark, 1944.

ROGIER, JEAN de.

1600-1684.
One of Sweden's first surveyors. Worked in the provinces of Östergötland and Värmland.


Sveriges sjökartor – A. Hedin.

LOOTSMAN, CASPAR.

1635-1711.
Holländsk bokhandlare och kartograf. Verksam i Amsterdam. Bror till Jacob Theunisz (se denne).


Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734


Liten höskallra, Rhinanthus minor - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10123

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

FAGGOT, JACOB.

Biografiska uppgifter:1699-1777.
Jacob Faggot, skrevs med sina båda -troligtvis- äldre bröder vid 14 års ålder in vid Uppsala Universitet och började som informatör hos landshövdingen friherre Nils Reuterholm.
År 1724 erhöll Faggot auskultant i Bergskollegium. Från 1727 och framåt fanns han i Lantmäteriet. Då inte bara som lantmätare utan även t.ex. som lärare i geometri. Faggot var ledamot av kommissionen för justering av mått och vikt (1733 och 1739), och komissionen att överse och förbättra skogsordningar. Han var även engagerad i kartläggningen av Finland och ledde storskiftesverket i Finland och Skåne
Faggot fungerade som sekreterare för KVA 1741-1744 samt delar av 1757 och 1760. Emellertid kom Faggot tidigt på kant med KVA då han angrep latiniteten och försvarade svenska språket. Som en följd därav blev Faggot en av initiativtagarna till Svenska Tungomålsgillet (ST). Faggot ansökte om kunglig auktorisering av detta gille. Dock lyckades det ledningen för KVA att hindra detta och även förekomma gillet i samma ärende. Då ST tynade bort och dog blev den bestående följden av Faggots insats att KVA blev kunglig!
Faggot har, dock själv ovetandes, utsatts för viss kritik. Celsius fällde vid något tillfälle ett yttrande om att han var skeptisk till Faggots begåvning. Faggot publicerade också en rad ekonomiska skrifter vilka analyserats av Börje Hansson, som funnit dessa vara väldigt svaga och inte utan inre motsägelser.
Faggot bidrog till bildandet av tabellverket 1749. Under senare år publicerade han även artiklar inom det agrara området som inte utan betydelse för t.ex. hemmansklyvning innebar ett förstadium till hembygdsforskning .
KVA lät prägla en medalj över Faggot 1778.
I Linnés reseberättelse från Öland och Gotland finns två kartor tillägnade Jacob Faggot.

Tillbaka till början.