Fältmätningskåren bildades 1805 och slogs samman med Fortifikationen och bildade Ingenjörkåren år 1811. Topografiska kåren bildades 1831 av Ingenjörkårens fältmätningsbrigad som då utgick ur Ingenjörkåren. Den bestod av en Överste, en professor, 'renritare', vaktmästare och officerare, och hade till uppgift att uppföra fullständiga militärkartor över Sverige. Under åren 1836 till 1856 hade kåren ansvaret för de optiska telegrafnäten i landet. 1873 blev den en avdelning inom den nybildade Generalstaben.
Inledningsvis genomfördes en utbildning och förberedande kartarbeten. Arbetet ledde till den så kallade generalstabskartan som under lång tid var det enda rikstäckande kartverket med en enhetlig och detaljerad bild av landet.
Född o. 1660, död 1696, begr. 18/9 i Stockholm (Hedv. El).
Kopparstickare och koppartryckare. Verksam som gravör i Uppsala under slutet av 1680-talet och från 1690 i Stockholm. Fortsatte i början av 1690-talet sin utbildning för Willem Swidde och blev dennes medhjälpare i arbetet på Sueciaverket enligt kontrakt av 1693 12/12. Köpte s. å. en tryckpress för 61 dk smt.
Bland arbeten.
J. HADORPH, Biärköa rätten, Sthlm 1687: karta över Björkö.
Hultmark, 1944.
1724-1804.
Dansk ämbetsman. Född och död i Köpenhamn. Började 1738 studera och tog en teologisk examen 1743. Efter flera års studieresor i Tyskland och Holland blev han 1754 anställd som matematiker i marinens tjänst. 1760 fick han titeln professor, och 1763 blev han navigationsdirektör. Medlem av olika danska lärda sällskap. Var en produktiv författare inom sitt fackområde, och utarbetade flera sjökort, speciellt över Kattegatt och danska farvatten.
Ehrencron.
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
'India et Persia' - G. U. A. Vieth 1800.
