1606-1665.
Svärfader till Jallott Hubert.
Editor and Enlumineur de la Reine, au bout du Pont Neuf proche les Augustins aux Deux Globes.
Bland arbeten.
Plans et profils de la Ville de Paris. 1650.
Provinces de France et Espagne. 1655.
Carte Générale de l'Isle de France. 1648.
Plan Paris. 1645.
Tooley's Dictionary of Mapmakers.
1768-1832. Född i Köpenhamn, död i Christiania (Oslo).
Norsk officer. Officer i 'Ingenjörskorpsen'. 1790 kom han till Norge där han tillsammans med kaptenlöjtnant C.F. Grove (se denne) och löjtnant N.A. Wibe (se denne) utförde den första trigonometriska trianguleringen av den norska kusten. Vid avslutandet av detta arbete blev han år 1800 stationerad i Kristiansand som ingenjörsofficer. 1803 blev han kapten och 1810 major och förste direktör för 'Den kombinerade militära och ekonomiska uppmätningen' (senare 'Norges Geografiske Oppmåling'). Denna befattning hade han till den dag han dog. 1815 blev han dessutom chef för Ingenjörskorpsen och år 1818 generalmajor.
N. biogr. leks. - de Seue.
(c. 1596, Neuhausen, – 1665, Hoorn)
Cellarius was a Dutch-German cartographer, best known for his Harmonia Macrocosmica of 1660, a major star atlas, published by Johannes Janssonius in Amsterdam.
He was born in Neuhausen (now a part of Worms), and was educated in Heidelberg. The Protestant Cellarius may have left Heidelberg at the onset of the Thirty Years' War in 1618 or in 1622 when the city came in Catholic hands. His activities are unclear at this time but based on his later works it is conjectured he spent time in Poland and may have even worked as a military engineer there. In 1625 he married Catharina Elt(e)mans in Amsterdam, where he worked as school master of a Latin School. After a brief stay in The Hague, the family moved to Hoorn. From 1637 until his death he was rector of the Latin School in Hoorn, where Pieter Anthoniszoon Overtwater was conrector.
He published on fortification and on Poland.
The minor planet 12618 Cellarius is named in his honour.
Andreas Cellarius
The Dutch-German mathematician and cosmogr...
Bland arbeten.
Harmonia macrocosmica sea atlas universalis et novus. Amsterdam: G. Valck and P. schenk, 1708.
Folio (530 x 320mm), allegorical title engraved by F. H. van Hoven, printed in red and black with woodcut vignette, letterpress title with contents and 29 double-page engraved cosmographical charts finely coloured by hand, without text.
One of the most fascinating achievement from the golden age of Dutch cartography. The Harmonia macrocosmica is the only atlas of the period dealing with astronomy.
Unlike the late celestial atlases, the Cellarius charts demonstrated various ancient and contemporary cosmological ideas, rather than just the names and positions of the stars. The purpose of the book was to assess different attempts to discover the underlying harmony of the universe. The charts represent the highest levels of seventeenth-century astronomical thought, with the diagram showing aspects of the three great theories on the nature of the universe; the Ptolemaic, the Copernican and the Brahean.
Stockholm - Mentzer ca 1860.
Tibast - Olof Rudbeck.
BLAEU, WILLEM JANSZOON (Guilielmus Janssonius).
Biografiska uppgifter:1571-1638. Född i Uitgeest vid Alkmaar, död i Amsterdam.
Holländsk kartograf. 1591 kom han till Ven som elev till Tycho Brahe. Förutom astronomi lärde han sig även att arbeta med matematiska instrument, glober och kartor. 1596 slog han sig ned i Amsterdam där han grundade en affär med kartor och nautiska instrument. 1605 gav han ut en stor världsatlas i 18 delar. Senare följde en rad specialkartor och 1617 ett verk med sjökort, 'Licht der Zee-vaert', som även kom med fransk och engelsk text. 1629 gav han ut sin första hela atlas med 54 kartor. Av dessa hade han övertagit de flesta från Henr. Hondius. Under Willem Blaeus livstid följde fyra nyutgåvor, kompletterade med nya kartor. Verket fördes senare vidare av hans söner. Familjen Blaeus verksamhet spände över alla delar inom geografi, kosmografi, hydrografi, topografi etc. Firmans produktion är känd som sin tids yppersta kartografiska arbeten, och räknas dessutom till de vackraste kartarbeten som överhuvudtaget utförts.
Willem Blaeu förväxlas ibland med Jan Jansson (Johan Janssonius). Oftast gäller detta kartor producerade innan 1619 då Blaeu signerade sina verk Guilielmus Janssonius eller Willems Jans Zoon. Saken görs inte bättre av att Jansson anklagades för att kopiera Blaeus kartor. Senare gick Blaeu över till att skriva Guilielmus eller G. Blaeu. (BL)
Bland arbeten:
Licht der Zee-vaert.
(Nederl. biogr. , X. - Richter. - Tooley.) - Se bild.
