Född 1737, Auxerre, Frankrike. Död 19 mars 1804 i Stockholm.
Född 1737 i Auxerre, Frankrike, död 19 mars 1804 i Stockholm, var en fransk arkitekt, målare, och grafiker, verksam i Sverige. Desprez föddes i staden Auxerre i Burgund 1737. Han studerade till arkitekt och vann 1770 stora priset i Académie d'architecture i Paris. Han var då 'professeur de dessin ā l'école royale militaire'. Senare fick han understöd av franska konstakademien och gjorde flera resor i Italien.
Desprez kom till Rom 1777 i egenskap av arkitekt och fransk konststipendiat. Han hade två gånger blivit prisbelönad vid byggnadsakademien i Paris, första gången för ett ståtligt och invecklat gravtempel, andra gången för 'ett slott för en hög herre'. I Rom började han att pliktskyldigt studera och avrita de antika byggnadsminnena. Han gjorde sig snart känd som en skicklig och fantasirik avtecknare av kyrkor och ruiner och som en mångsidig talang, etsare, akvarellist och även målare i olja. Den franske målaren Joseph Marie Vien kallade honom 'en ung man full av eld och snille'. Desprez hade knappt bliv...
Född 1774 1/10 på Malma i Badelunda sn (Västm.), död 1855 3/6 i Stockholm (Hedv. El.).
Miniatyr- och landskapsmålare, tecknare, gravör, litograf. Ritmästare. Major. Son av Jacob Gillberg och Agneta Dorotea Hellberg. Elev av fadern samt vid Konstakademien från dec. 1785. Fortsatte sedermera sin utbildning för Louis Belanger och Johan Fredrik Martin. Konduktör vid Fortifikationen s. å., löjtnant i armén 1809, erhöll 1832 avsked som kapten i Ingenjörskåren och fick 1840 majors n. h. o. v. Ritmästare vid Krigsakademien å Karlberg 1811-40.
Bland arbeten.
S. G. HERMELIN, Special kartor och ritningar till beskrifning öfver Sverige, Sthlm 1806: Utsigt af fjällsträckningen emellan Herjeådalen och Norrige från Funnesdalsberget, efter C. M. Robsahm 1796, kpst., jämte 3 lappar, bl. a. Sjockjocks lappen Pål Larsson Tjerkats från Luleå lappmark, akvatint.
Principer uti landskaps teckningen för cadetterna vid Kongl. Krigs academien, efter J. Gillberg, 1793, titelblad och 2 trädstudier, crayongravyrer.
Hultmark, 1944.
Se Generalstabens Litografiska Anstalt.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Kanholmsfjärden - O. J. Hagelstam 1806.
