SÖK KARTOGRAFER, GRAVÖRER M.FL.

WIT (WITT), FREDERICK de.

Död 1712.
Son till Frederick de Wit d.ä. Var en skolad matematiker som förbättrade och ajourförde kartorna på många punkter och de blev mycket populära. Tog över faderns verksamhet.

BUHRMAN, GERHARD von.

1653-1701.
Officer, kartograf. B. var 1672-74 i utländsk krigstjänst, deltog i hela skånska kriget som fortifikationsofficer, tjänstgjorde sedan som generalkvartermästarlöjtnant i Skåne och inlade stor förtjänst om befästandet av Malmö, bevistade med statsstipendium fälttågen i Flandern 1693-94, överstelöjtnant 1695. B. var en av 1600-talets skickligaste svenska kartografer med en teknik som kartografien i allmänhet kom att uppnå först under 1700-talet.
Under skånska kriget hade B. goda tillfällen att lära känna Skånes topografi och ännu bättre under året 1680, då han drog omkring och avritade ett 50-tal skånska herrgårdar (utgivna av A. Fischer 1756). (En andra upplaga kom 1856 när Buhrmans bilder gavs ut i andra upplagan av Svecia Antiqua et Hodierna, VÖBAM's anm.). På våren 1681 fick B. i uppdrag att kartlägga Jämtland och Värmland, på hösten samma år att kartlägga Skåne. Skånekartan blev färdig 1684, en annan 1687 (original i Krigsarkivet). Den utgör den första tillförlitliga kartan över provinsen och användes a...
Bland arbeten.
Eric Dahlbergs Suecia antiqua & hodierna. Supplement,
Prospecter af åtskillige märkvärdige byggnader, säterier och herre-gårdar uti Skåne
/ ... och blifvit år 1680 aftagne, ritade och samlade af ingenieur-capitain Burman
; men nu till det allmännas tjenst, förnyade och ... på trycket utgifne år 1756 af
Abraham Fischer

Sv. Uppslag.bok 2:a uppl., band 5 1947, sp.271-72.Litt. H. Richter, "Skånes karta från mitten av 1500-talet till omkr. 1700".

CASSINI, GIOVANNI MARIA.

Italiensk kartograf omkring år 1800. Han gav ut 'Atlante geografico universale' i tre band (1780-1802), och 'Nuovo atlante univsersale', även den i tre band (1792-1801).

Bland arbeten.
Atlante geografico universale.
Nuovo atlante univsersale.

Phillips.

Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936

Fjellbacka. - Stockholm 1891.

BARENTS, WILLEM.

Biografiska uppgifter:Död 1597.
Holländsk sjöfarare som ledde flera expeditioner för att finna en nordlig sjöförbindelse med Kina (Nordostpassagen). Sommaren 1594 nådde han Novaja Semljas västkust och följde denna norrut till 77:e breddgraden. Ett annat skepp i expeditionen seglade genom Vaigatsjstredet och hittade isfritt hav vidare längs nordkusten av Asien. En ny expedition året efter hittade emellertid denna passage blockerad av packis och tvingades vända. På sin tredje expedition 1596 hittade Barents Björnön och upptäckte Svalbard som inte tidigare varit känt sedan vikingarnas resor dit. Från Svalbard fortsatte han till Novaja Semlja och seglade runt nordspetsen av ön, där expeditionen blev den första att övervintra i Norra Ishavet. Då skeppen följande vår inte kom loss från isen tvingades manskapet överge dessa och färdas vidare i öppna båtar. Efter stora ansträngningar nådde de flesta fram till Lappland där de blev räddade, men Barents själv och flera andra omkom under resan.

Barentsz was a noted pilot who was convinced by the theorists of the day that it was possible to reach China and India via a North East passage through the Arctic. On his first voyage in 1594 accompanied by Jan van Linschoten he reached Novaya Zemlya but was forced back by ice: he failed again the following year. On his third voyage in 1596-97 his ship was trapped in pack ice and, although many of his crew survived in open boats, Barentsz himself died on the return voyage. He is noted for this chart book of the Mediterranean, the first of its kind, which was complementary to Waghenaer's charts of the Atlantic coasts, and which is sometimes found bound up with the later editions of Waghenaer.
(Salmonsen.)

Tillbaka till början.