N. FINNSKOGA - Ekonomisk karta 1883-95.
N. FINNSKOGA
Konceptblad till Rikets Allmänna Kartverks ekonomiska karta.
Uppmätt 1883-95. Utgiven i faksimil av Värmlands museum.
Kartan har måtten (bredd x höjd) ca 59 x 44 cm. Skala 1:20.000. Teckenförklaring på sidan av kartbladet.
Pris: 400 SEK - 38811
»Arx Skogkloster Illustriss. et Excell:mi D:ni Comitis Caroli Gustavi Wrangelii»
Kopparstick av A. Perelle 1674.
Storlek: XXXxXXX
* I: 140. Skoklosters slott tillhörigt den vittberömde och utmärkte greve Karl Gustaf Wrangel.
Vapenskölden är Wrangels, vilken år 1649 började uppföra slottet efter ritningar av Nikodemus Tessin d. ä. Fullbordat blev det först av hans måg riksrådet greve Nils Brahe år 1679; dock anses exempelvis, att den å planschen synliga sjögården aldrig har gjorts färdig. Knappast något av de här avbildade palatserna giver i dag en mera praktfull bild ur 1600-talets stormäns liv än Skokloster. Dedikationen till Wrangel nederst till höger lyder översatt: »Åt hans vittberömde excellen överlämnas och tillägnas denna avbildning ödmjukligen av överste Erik Dahlberg».
Pris på förfrågan. - 35645
Med * utmärkes att kopparplåten till planschen finns bevarad i Nationalmuseum. Hänvisningar till sidnummer avser 1924 års upplaga.
Priset avser originalupplagan, senare upplagor kan finnas till lägre pris.
Svinngarns källa och Nyckelsten - Svecia Antiqua et Hodierna.
Svinngarns källa och Nyckelsten
Kopparstick av E. Reitz 1695.
* I: 68. Svinngarns källa och Nyckelsten.
Rubrikerna över de båda minnesmärkena lämna följande upplysningar: »Svinngarns källa i Uppland, dit såväl under hednatiden som den katolska tiden offergåvor lades för återvinnande av hälsan» samt »Den så kallade nyckelstenen ej långt ifrån det forngötiska konungasätet Sigtuna, ryktbar för den egendomliga form, naturen givit den».
Pris på förfrågan. - 35626
Med * utmärkes att kopparplåten till planschen finns bevarad i Nationalmuseum. Hänvisningar till sidnummer avser 1924 års upplaga.
Priset avser originalupplagan, senare upplagor kan finnas till lägre pris.
'Grundritning öfver Stockholms Stad No I. ...' - Jonas Brolin 1771.
Grundritning öfver Stockholms Stad No I. Tillika Med En Del af Förstäderne Norr- och Söder-Malm. Med Kongl. Maÿtts Allernådigaste Privilegio Utgifven År 1771, och underdånigst Tillägnad Hans Maÿtt Konung Gustaf III af Jonas Brolin Ingenieur i Kongl. Landtmäteri Cont:.
Färgtryckt faksimil.
Storlek: 48,5x57,5 cm. Kartytans bredd x höjd
Från Gustaf Adolf torg (dåvarande Norremalms Torg) med närmaste omgivning i N till hörnet Hornsgatan/Götgatan i S. Från Riddarholmen i V till Skeppsbron i O. Kartan omfattar således den egentliga staden eller vad vi idag kallar Gamla sta'n. Faktaspäckad karta med omfattande textinformation.
Pris: 300 SEK - 27329
'9. HÄSSLEHOLM. S.O.' - Konceptkarta, Södra Kartverket.
9. HÄSSLEHOLM. S.O.
1942. Konceptkarta.
Storlek (bredd x höjd) ca 60 x 50 cm.
Skala 1:50.000.
Bifogad teckenförklaring.
Från Lursjön i N till Brönnestad i S. Från Hörja och Tyringe i V till Gumlösa i O. Mitt på bladet Hässleholm.
Pris: 1100 SEK - 29469
Den stora stugan i källarvåningen å Glimmingehus. - Richardt 1852-63.
Den stora stugan i källarvåningen å Glimmingehus.
Tecknade af Fr. Richardt, landskapsmålare.
Beskrifna af Gustaf Ljunggren, professor vid Lunds akademi.
Lund, på bokhandlaren C. W. K. Gleerups förlag.
Tryckte uti Berlingska boktryckeriet, 1852-1863.
Ur Skånska Herregårdar.
Tonlitograferad bild.
Bladstorlek: ca 32x23 cm, bredden x höjden.
Pris: 600 SEK - 41673
Illustrationsritning till förslag till ändring i och tillägg till stadsplan och stadsplanebestämmelser för Bodens stad.
Uppgjort år 1926.
Skala 1:2.000.
45x40 cm.
Vikt.
Reva.
Pris: 400 SEK - 30254
Ur Regeringsrättens och Högsta Domstolens arkiv/bibliotek.
180. Reinholds Ångbageri & Konditori Aktiebolag. Sveavägen, Stockholm.
Sveriges Industri, dess Stormän och Befrämjare
10 motiv. Planschen med tryckt ramverk i jugendstil.
Originaltryck, utförd i ljustryck mellan 1890 och 1910.
Storlek ca 40 x 55 cm varav bildyta ca 30 x 45.
Porträtt: Edvard Reinhold. Företaget låg vid Stora Badstugatan 36 och Luntmakaregatan 43. Idag är det Bonniers vackra förlagshus mittemot Adolf Fredriks kyrka.
Pris: 1500 SEK - 29738
Förslag till ändring av stadsplanen för Mariefred.
Upprättat år 1949 av länsarkitektkontoret i Nyköping.
Tryckt 1954.
Skala 1:1.000
Svartvitt tryck.
134x67 cm.
Vikt.
Stämpel 'Högsta Domstolen'.
Pris: 1500 SEK - 30374
Ur Regeringsrättens och Högsta Domstolens arkiv/bibliotek.
'75. HÄRNÖSAND N.V.' – KAK's vägkarta.
75. HÄRNÖSAND N.V.
KAK's vägkarta.
Rikets Allmänna Kartverk 1909. Uppmätt 1904. Utgiven av KAK 1926. Vägar kompletterade till april 1926.
Litograferad karta.
Storlek (bredd x höjd) ca 33 x 30 cm.
Skala 1:100.000.
Uppfodrad på väv i fyra rutor.
Bifogad teckenförklaring.
Från Gåltjärn i väst till Nordingrå i ost samt Bollstabruk i nord till Storön i syd.
Pris: 500 SEK - 36472
På dessa vägkartor är landsvägar utmärkta med rött samt med avstånd i km utmärkt längs vägarna. Förklaring i nederkant över de fyra trafiksignalerna som fanns på landsvägarna. Enkelsignal, Skolsignal, Hastighetssignal och Dubbelsignal.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
'Drags Aktie Bolag, Norrköping' - Gustaf Pabst 1870-1879.
'Karta öfver Carlskrona län eller Blekinge.' - Topografiska Corpsen 1848.
Karta öfver Carlskrona län eller Blekinge. Utgifven af Topografiska Corpsen 1848.
Originalkartan koppargraverad..
Infällda kartor: 'Carlshamn', 'Carlskrona', 'Sölvitsborg', 'Christianopel', 'Ronneby'.
'Öfversedd 1866'
Storlek: 87x65 cm. Kartytans bredd x höjd. Något förstorat från originalets 74x55 cm.
Karta över Blekinge.
Pris på förfrågan. - 41949 - Se bild.
Europa - Nordeuropa - Sverige - Blekinge
Kartan är utan tvekan den mest attraktiva och intressantaste av samtliga kartor utgivna över landskapet Blekinge under 1800-talet.
Topografiska kåren var verksam med kartproduktion i över 40 år. På 1830-talet erhöll kåren uppdraget att framställa länskartor. Dessa utgavs fr.o.m. 1841. Kartorna framställdes i koppargravyr i skala 1:200.000. Upplagorna var små och de är idag mycket eftersökta. När den svenska generalstaben år 1874 erhöll en fast organisation införlivades kåren som generalstabens topografiska avdelning med fortsatt uppdrag att kartera landet.
