Skara stifts kyrkor under de sista årtiondena af 1800-talet
Ernst Wennerblad. Norrköping 1902.
Skara stift är det äldsta i Sverige, och redan på 1000-talet funnos där många kyrkor, de flesta troligen uppförda af trä.
På 1100-talet var kyrkornas antal redan större än nu. Skara stift omfattade vid slutet af 1100-talet förutom sitt nuvarande
område den öfriga delen af Westergötland samt hela Karlstads stift; där fanns då icke mindre än 1.100 kyrkor. På 1200-talet
funnos kyrkor i nästan alla nuvarande församlingar och flere därtill, men påfligt tillstånd erhölls att sammanslå närbelägna
små kyrkor; ej få sådana försvunno redan i det århundradet. 1350 kom digerdöden, efter hvilken "endast 34 prester lefde
kvar i hela stiftet, ehuru det vanliga antalet var 500;" många kyrkor blefvo då öde, hvilka aldrig sedan återställdes.
Det verk som härmed utgifves, har till ändamål att åt minnet bevara utseendet af Skara stifts kyrkor under de sista årtiondena
af 1800-taleet. Hvarje församlings kyrka finnes afbildad under något af åren 1873-1901. De flesta äro aftecknade under de
sista 9 åren. (Reproduktionen är ljustryck från grafisk anstalt i Stockholm, genom firman Hagberg och Andersson Norrköping.
Hvad texten beträffar, så har syftet därmed varit, att anföra något om hvarje kyrka, icke att fullständigt beskrifva de
märkvärdigare. Någon förut tryckt beskrifning, som omfattar alla stiftets kyrkor, har utgifvaren sig icke
bekant. (I den fullständigaste felas Börstigs pastorats kyrkor, en annan omfattar icke smålandskyrkorna.)
Innehållet har till största delen grundats på anteckningar, som blifvit gjorda vid hvarje kyrka med afseende på dess utseende,
inskriptioner m.m. Om kyrkornas historia samt äldre kyrkor m.m. hafva vid besök i stiftets alla församlingar många upplysningar
vunnits af för saken intresserade personer. Värdefulla bidrag med afseende på de äldre kyrkorna hafva lemnats af ett tiotal
ämbetsbröder och af kand. J. A. W. Bergström, Stockholm. Att tryckta arbeten, som belysa Stiftets kyrkohistoria, icke förbisetts,
är tydligt. Här anföras de, som utöfvat nämnvärdt inflytande på textens innehåll, och det i den ordning, som denna inverkan varit
betydande:
1.) Beskrifning om Skara stift af P. E. Lindskog;
2.) Skandinavien under Unionstiden af C. G. Styffe;
3.) Skara Stifts Herdaminne af J. W. Warholm;
4.) Skaraborgs och Elfsborgs läns adresskalendrar af N. G. Strömbom;
5.) Disputation af P. G. Alander;
6.) Sveriges Historia af O. Montelius m.fl.;
7.) Skara domkyrka af H. Hildebrand;
8. Inledning till Geographien öfver Sveriges Rike af E. Tuneld.
Kyrkornas ordning är densamma som i Skara Stifts-matrikel år 1886 af J. W. Warholm.
Med afseende på kyrkornas utseende för omkring 200 år sedan har ledning erhållits af "Peringskölds monumenta", ej tryckt,
i Kongl. Biblioteket. Enligt framställd begäran har invånareantalet inom det område, till hvilket hvarje kyrka hör, utsatts.
Detta invånareantal är anfördt inom ( ) i början af hvarje beskrifning och hänför sig till utgången af den tid, som detta
arbete omfattar, eller 31/12 1899. Hela stiftets folkmängd var då 354.554. Beskrifningen af hvarje kyrka hänför sig till den
tid, då hon blifvit aftecknad, hvilken angives nederst till höger å hvarje plansch. Anmärkningar, som röra tiden efter det år,
då teckningen blifvit utförd, äro satte inom ( ). Med afseende på angifvandet af kyrkornas storlek må nämnas, att 1/3
betecknats som små, 1/3 medelstora och 1/3 stora i jämförelse med hvarandra.
Utgifvandet har skett med tillstyrkan af H. H. Biskopen och på anmodan af flera Ämbetsbröder och andra för saken intresserade
personer. Till H. H. Biskopen hembär utgifvaren ett ödmjukt och vördsamt tack för det intresse, hvarmed H. H. Biskopen behagat
omfatta företaget att afteckna och utgifva Skara stifts kyrkor. Utan den uppmuntran, som därigenom kommit utgifvaren till del,
torde verket ännu ej hafva varit färdigt, och en gång fullbordadt, förblifvit outgifvet.
I ekonomiskt hänseende har utgifvandet möjliggjorts af dem, som genom subskription betryggat detsamma. Förteckning öfver
Subskribenterna bifogas, hvilken icke minst i kommande tid torde hafva sitt intresse. Här må meddelas, att 300 subskribenter
redan före verkets tryckning och vid emottagandet af först utkomna häftet godhetsfullt lemnat halfva betalningen. Utgifvaren
begagnar tillfället att här till dem säga ett vördsamt tack och till alla, som äfven på annat sätt befordrar arbetets utgifvande
och bekantgörande. I sanning glädjande har varit, att icke minst hos dem, som kommit att bo utom fosterbygdens gränser,
förnimma en kärlek till hembygden, som förmått dem att icke sky en uppoffring för att tillvarataga något af dess minnen.
Så utgå dessa enkla blad, dessa anspråkslösa anteckningar till Stockholm och Göteborg, till Skåne och Lappland, ja, till flertalet
af svenska landskap såsom en påminnelse till mången om det gamla hemmets kyrka.
En tids andliga skaplynne framträder i ett folks förhållande till kyrkan; och kyrkobyggnaden är ett synligt uttryck af det
kristliga lifvets yttre gestaltning. Att veta, huru ett slägte byggt, förändrat, underhållit och förbättrat sin kyrka, det är att i icke
ringa mån känna dess andliga ståndpunkt. Vare detta verk i framtiden en erinran om, huru härmed förhållit sig i Skara Stift,
så har det dock någon betydelse såsom bidrag till Svenska kyrkans historia.
Hålle Gud nådeligen sin mäktiga hand öfver vårt stift, dess styrelse, dess lärare och församlingsmedlemmar, dess kyrkor och hem!
Välsigne Herren hela vårt svenska Sion! Bevare Gud Konungen och Fäderneslandet!
Götlunda den 20 juni 1902.
Ernst Wennerblad
