Född i Gävle 1807 eller 1808. Död i Schweiz 1860.
En svensk uppfinnare, ingenjör, konstnär (tecknare och grafiker) och Stockholmsskildrare. Han är representerad på Nationalmuseum.
Tollin tecknade politiska karikatyrer som han gav ut i litograferade album.
Tollin publicerade 1845 under pseudonymen J. L. Nygren en bok under namnet Hjelpreda för lånsökande. Boken förtecknade diverse ockrare i Stockholm, däribland Claes Christer Horn, greve och ståthållare på Stockholms slott, och C. R. af Robsahm, major och riddarhusledamot. Boken utkom i tre upplagor, men sedan blev Tollin åtalad för ärekränkning och flydde från Sverige, först till Tyskland och sedan till Schweiz.
I Tyskland gjorde han illustrationer till läroböcker i fäktning och var fäktmästare. Han hamnade senare i Genève. I mitten på 1800-talet tog han ut ett patent på en slagvingedriven flygmaskin, och 1852 gav han i Genève ut skriften L'aéronautique d'après nature. Science positive nouvelle et son application pratique, vilket har medfört att han kallats 'den förste svenske flygteknikern'. Han fö...
Bland arbeten.
Ringaren i Notre Dame 1844.
Kungliga begrafningen och kröningen 1844.
Panorama från Mosebacke 1844.
Hjälpreda för lånesökande 1845.
Neue illustrirte fechtschule 1851.
L'aéronautique d’après nature. Science positive nouvelle et son application pratique, Genève, Schweiz, 1852.
Nordisk Familjebok, andra upplagan. Svenskt Biografiskt handlexikon.
Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(1663-1724. Född i Kamlach, död i Nürnberg.
Tysk kartograf. Han fick sin första undervisning hos jesuiterna i sin hemstad och skulle ha blivit munk men gick istället över till den evangeliska kyrkan. Bosatte sig i Nürnberg där han 1687 blev notarie. Som hobby började han på lediga stunder att kopiera kartor. Det visade sig snart att han hade betydande talang som kartritare, och 1702 grundlade han sitt eget kartförlag. Han fick snart rykte som den mest betydande av tyska kartografer, och hans kartor nådde en stor publik. Totalt ritade han 200 olika landkartor, något färre jordglober, astronomiska instrument och andra mekaniska arbeten. Hans stora världsatlas, 'Grosser Atlas ueber die ganze Welt', kom 1716 i 126 blad, och 'Atlas methodicus' år 1719 i 18 blad. Hans son, Johann Christoph Homann, fortsatte verksamheten efter faderns död.
Johann Baptist Homann (20 March 1664 – 1 July 1724) was a German geographer and cartographer, who made maps of the Americas.
Life
Homann was born in Oberkammlach near Kammlach in the Electorate of Bavaria. ...
Bland arbeten.
Grosser Atlas ueber die ganze Welt.
Atlas methodicus.
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
Ögontröst, Euphrasia rostkoviana - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
CAROLUS FLANDRO [CARL] JORIS [GEORGIUS].
Biografiska uppgifter:1601-1625.
Pilot and map maker. Compiled various MS maps and map of Iceland, printed by Hondius 1631, and Blaeu. Worked to improve Waghemaer's Het niewe Vermeerde Licht 1634.
Carolus, Joris [Georgius], holländsk skeppare och kartograf i början 1600-talet. Han var en välkänd skeppare i nordliga farvatten och deltog i tre expeditioner för att finna Nordvästpassagen. 1625 besökte han Island, och erbjöd sig i ett brev därifrån att gå i tjänst hos Danmarks konung Christian IV, vilket troligtvis aldrig blev av. Efter hemkomsten till Holland gav han 1626 ut en karta över nämnda trakt, 'Nieuwe pascaert van Ijsland, Fretum Davids ende de landen daer by westen' och 1634 utgav han ett nautiskt verk, 'Hetnieuw vermeerde Licht... des Grooten Zeevaerts', som innehöll en ny karta över dessa farvatten. Han utarbetade en specialkarta över Island som publicerades första gången i J.J. Pontanus: 'Rerum Danicarum historia' (1631). Förläggaren av detta verk var Joannes Janssonius (se denne) som senare tog med kartan i sin atlas. Den fortsatte att användas av hans efterföljare och blev även kopierad av Willem Blaeu.
Bland arbeten:
Nieuwe pascaert van Ijsland, Fretum Davids ende de landen daer by westen.
Hetnieuw vermeerde Licht... des Grooten Zeevaerts.
Islands karta i Rerum Danicarum historia.
(Tooley. H. Hermannsson i Islandica, b. XVII, s. 22f., och b. XXI, s. 36f.)
